• kiwi81

    Väntar nr2, någon mer som är nervös andra gången? Forts.

    Hej tjejer!

    Får jag vara med här?

    Min första graviditet blev jag sjukskriven i v 26+6 då man märkte att min livmodertapp var 20 mm lång (kort). Jag hade inga symtom, men eftersom min mamma hade cerklage med mig och jag vet att graviditeter kan "gå i arv" lyckades jag tjata till mig en gynundersökning för jag var lite orolig.

    Efter 2 veckor var jag på återbesök och då märktes att tappen var 13 mm och 1 cm öppen. Då blev jag inlagd och fick kortison. Sen efter några dagar gick slemproppen och jag blev inlagd på kontroll. Fortfarande inga symtom och inga SD kunde registreras på CTGn så blev hemskriven med orden att det inte var ngn fel på min tapp. Några timmar senare gick vattnet och efter några dagar föddes min son i v 31+3 trots inj med Bricanyl.

    Nu är jag gravid igen och denna graviditet har varit full av oro. Jag har lyckats tjata till mig ett par kontroller med VUL på spec.MVC och mådde riktigt dåligt i vecka 20-26 och var konstant rädd för att få ett sent missfall eller föda extremt för tidigt. Nu är jag i v 28 (27+4) och igår på VUL mätte tappen 27 mm. Den läkaren tyckte att eftersom jag var så långt gången nu så behövdes inga fler kontroller, men att jag borde boka en tid hos doktorn på min MVC och bli sjukskriven. Jag ringde direkt och fick en tid om drygt 2 veckor.

    Men känns så konstigt att släppa alla kontroller nu. 27 mm känns ju inte helt jätte långt. Och om denna bebis kommer för tidigt vill jag gärna få cortison innan. Jag öppnade mig tyst förra gången utan vare sig smärtsamma SD eller tryck nedåt. Hur ska jag veta om jag behöver åka in på en ny kontroll denna gång? Känns ju som att jag gärna vill få ngn förvarning innan vattnet går så att jag kan få cortisonet.

    Jag har visserligen känt av lite mensmol senaste veckan, men aldrig i samband med SD. Får väldigt lätt SD - även i vila, men aldrig smärtsamma sådana.

    Bebisen ligger med huvudet neråt, men det var fortfarande en vätskespalt av fostervatten mellan bebisens huvud och livmodertappen, vilket doktorn sa var ett bra tecken (alltså att bebisen inte ligger så lågt ner än att den trycker på tappen).

    Jag känner mig så vilsen - är jag bara paranoid, eller är det risk att jag föder för tidigt igen? Räcker det att jag går till dr om 2 veckor och blir sjukskriven då? Hur vet jag om jag bör åka in akut?

    Usch, varför kan man inte bara njuta av att vara gravid?!!!!

  • kiwi81

    P.S. Ledsen för långt inlägg, men behövde få skriva av mig lite...

  • kiwi81

    Hej tjejer!

    Tack för allt ert stöd! Känns redan så mkt bättre!

    Har ni ngt BF-lista? Vore kul att kunna heja på alla när vi går över våra milstolpar. Mitt absoluta mål är 34 veckor. Allt efter det kommer kännas helt ok.

    Jonathan kom ju i v 31+3 och jag hade redan hunnit få kortison, så allt gick jätte bra och vi kom hem utan sond eller hemsjukvård efter bara 22 dagar.

    Men som Mison skrev, den här gången skulle bli så mkt tuffare med ett barn hemma och ett på neo att slitas mellan! Eller tänk om nästa bebis inte alls mår lika bra och allt inte går lika bra som det gjorde med första?

    Hur följs ni upp? Och hur är status nu? Är det ngn som är sjukskriven, eller har allt hittills sett bra ut för er?

    Håller tummarna att vi alla här inne åtminstone passerar 34 veckor!

    KRAM!

  • kiwi81

    Milli, hoppas verkligen att bebisen håller sig kvar i alla fall 5 veckor till! För mig är i alla fall 34 veckor en riktig milstolpe!!! Har du fått cortison?

    Jag tycker att det är jätte skönt att du skriver av dina känslor här i tråden. Jag tror att vi alla känner igen oss i hur du känner och din oro. Och genom det känner vi oss mindre ensamma med våra tankar.

    Själv ska jag till dr på torsdag och hoppas på att få en ny kontroll av tappen. Känns ändå som att en del kan hända på 1,5 vecka. Sist var den 27,5 mm och då tyckte dr att "det såg bra ut" och att jag inte behövde komma på fler kontroller, samtidigt som hon sa att jag skulle boka tid hos min dr på MVC så fort som möjligt för att få en sjukskrivning. Tycker det är så jobbigt när de kombinerar "allt ser bra ut" och "du bör bli sjukskriven" i samma mening...

    Har haft en hel del mensvärk senaste ca 3 veckorna. Men tycker inte att de kommer samtidigt som sd utan snarare efteråt. De pratar ju bara om smärtsamma sd och då är det ju inte det och borde alltså inte vara ngn fara. Men ska jag ändå tolka det som en varningssignal? Med sonen märkte jag ju ingenting utan öppnade mig tyst. Jag minns att jag hade lite molvärk i korsryggen då med, men då tolkade jag det som foglossning. Nu är min foglossning sedan några veckor helt puts väck borta, så jag vet att det inte kan vara det..

    Ska bli skönt att få komma till dr på torsdag. Tills dess pluggar jag vidare, men försöker att ta det så lungt jag kan och sitta mkt och ta hiss istället för trappor osv.

    Mison, hur gick det hos dr idag?

    KRAM på er alla och hoppas bebbarna och magarna håller sig lugna!

  • kiwi81

    En liten BF-lista i bokstavsordning, fyll gärna i det jag missat:

    Biglin:
    Ida04Emma06: Ida 29+4, Emma 32+5, 3:an BF 12/3
    Kiwi: Jonathan 31+3, 2:an BF 5/2
    Latvis: Lucas 29+3, 2:an BF 21/2
    Liley: 1:an ?? 2:an BF 15/1
    Milli: 1:an ?? 2:an BF ??
    Mison: pojke 32+5, 2:an BF 16/2

  • kiwi81

    Mison, vad sa de till dig när tappen var 29mm? Det är ju nästan som min. När var det och hur ville de följa upp dig? Eller har du redan inbokade kontroller fram till en viss grav.längd?

  • kiwi81

    Ja, jag håller med. Jag försöker skriva upp alla frågor jag har, men händer ändå att jag glömmer bort. Eller att jag bara frågar de frågorna, men glömmer bort att tänka ut nya frågor beroende på hur svaret blir. Som sist t ex när jag var helt inne på hur tappen såg ut och hade bestämt med maken att om den vore mindre än 30 mm så skulle vi be om en sjukskrivning. Nu hann jag inte ens be om det utan det var dr som ordinerade sjukskrivning och då visste jag inte vad mer jag skulle fråga om och först när jag gick därifrån blev jag fundersam kring det faktum att hon sa att jag inte skulle komma på några fler kontroller..

    Skönt, Liley att du passerat 30+3! En milstolpe! Snart passerar du 34 oxå! Det måste ju kännas jätte skönt!

    Hoppas att det går bra för er andra!

    Milli, uppdatera oss hur det går för dig och liten i magen så fort du orkar!

  • kiwi81

    Har ni packat BB-väskan än? Jag fick värsta anfallet igår kväll och fick för mig att jag måste vara "förberedd för allt" nu (säkert för att förra gången var en sån chock och jag hann inte förbereda ngt alls). Och började panikpacka. Men kom inte längre än att packa ner ett paket bindor.... Och idag känner jag mig alldeles matt och orkar inte göra något alls. Känslor och hormoner går upp och ner.

    I eftermiddags var vi på BVC och vaccinerade sonen mot svininfluensan. Vi var där en kvart innan de öppnade, men fick ändå köa i 1,5 timme. Men nu är det gjort i alla fall, känns skönt!

  • kiwi81

    Min son har legat still på vikt (och längd?)-kurvan ett tag. Svårt att säga när man inte går på täta kontroller på BVC längre. Sist han vägdes och mättes var på 18-månaders kontrollen, som han gjorde när han var 20 månader. Då vägde han 12 kg och var 82 cm lång. (Jag är bara 1,58 så jag är en kortis. Men maken är 1,82, så hoppas sonen ärver hans gener..)

    Han var i kapp på mittenkurvan när han var 6 mån gammal. Men han ammade tills han såg ut som lilla Buddha och doktorn sa t o m att han nog inte skulle kunna lära sig krypa för att han var så tjock, hihi. Men det gjorde han ändå. Nu är han snart 23 månader (okorrigerat) och väger gissningvis 12, 5 kg (brukar ställa honom på vår vuxenvåg, men vet inte hur exakt den väger). Längden är svårare att mäta hemma, men stl 80 är för smått, 86 sitter perfekt. Så gissningvis är han strax under 86cm. Skostorlek är 23-24.

    Hoppas att det går bra hos dietisten. Jag är jätte nojjig över att vår son är kinkig med maten, men tydligen äter han nästan dagis ur huset säger dagisfröknarna och det måste ju stämma eftersom vikt och längd är helt ok. (Bara min matlagning som inte är så bra kanske, ha ha!)

    Var hos dr idag och fick skäll för att jag rest mig för fort från stolen i väntrummet, gått för fort fram till doktorn och hade tydligen en för tung handväska. Blev heltidssjukskriven och läkaren satt länge och förklarade för mig att jag måste ta det lugnt. Känns nästan som att jag mår för bra för bebisens bästa! Har jätte svårt att ta det lugnt, men ska verkligen verkligen försöka nu!! Ska på nytt VUL ngn gång nästa vecka, vilket känns jätte jätte skönt!!

    Någon som hört ngt nytt från Milli?

  • kiwi81

    Liley, jag förstår att du tyckte att det var jobbigt. Det kan inte ha varit så att köttet var fryst innan (i kallare än 12 minusgrader). För då dör parasiterna och du kan vara helt lugn! Sen kanske inte köttet var smittat från början och då behöver du inte heller vara orolig, men det är ju svårt att vara säker på det förstås. Förhoppningsvis var köttet tillräckligt stekt ändå för att alla paristerna skulle dö.
    Om du fortfarande är orolig tycker jag att du ska prata med din barnmorska. Hon kommer säkert komma med lugnande besked, men om du fortfarande är orolig kanske du kan lämna ett blodprov för att utesluta toxoplasma. Jag har för mig att det bara är en "primärinfektion" - alltså om det är första gången du utsätts för toxoplasma, som det kan vara farligt för barnet. För har du smittats tidigare så har du redan antikroppar i blodet som kan döda parasiterna. Så som jag förstått det så blir mamman oxå sjuk av en toxoplasmainfektion. Symtomen brukar vara svullna lymfkörtlar och extrem trötthet. Så du märker nog om något skulle vara på tok och då kan du få behandling.
    Men i vilket fall så tror jag inte att du behöver oroa dig!!!! Tror att toxoplasma är extremt sällsynt, men för säkerhetsskull ska man undvika att utsätta sig för risken.

    Nu till något helt annat: har någon av er köpt en gravid-försäkring? Jag hade ingen förra gången, men vill nog gärna ha en den här gången... men vilken ska man ta? Funderar på trygghansas. Någon med erfarenhet som kan tipsa om en bra försäkring?

Svar på tråden Väntar nr2, någon mer som är nervös andra gången? Forts.