Väntar nr2, någon mer som är nervös andra gången? Forts.

Jag har inte heller packat väskan, vill inte acceptera tanken på att jag skulle få ett för tidigt för barn igen. Jag förtränger totalt och vägrar helt enkelt

Men Kiwi, läste dina inlägg i den andra tråden och förstår din oro. Ta det lugnt och vila. Det går säkert bra denna gång!

Vi skulle vaccinerat vår dotter nu i veckan, men hon var lite förkyld i helgen och fortfarande en smula hostig så vi försöker vaccinera på måndag nästa vecka. Nu ska jag iväg till dietisten och diskutera dotterns vikt. Hon väger inte så mycket för att vara 17 månader (okorrigerat) - bara 8,6 kg (men hon är rätt lång, 78 cm lång). Ligger era barn fortfarande efter på kurvan?

Det gick bra hos dietisten. Hon var inte orolig eftersom min dotter kommit ikapp längdmässigt och så menade hon att ärftliga faktorer kan spela in (jag är själv ganska smal).

Kiwi80: Bra att läkaren tog dig på allvar. Känner också att det är så trist att gå omkring i snigeltakt, men vad gör man...?

Jag har känt mig väldigt positiv på sistone, men vad händer? Jo, min man har just serverat mig halvrått fläskkött!!! Jag hade dränkt maten i gräddsås och det var lite mörkt i köket för vi hade levande ljus så därför hann jag äta en halv fläskkotlett innan jag märkte att köttet var toxoplasma-rosa! Fick förstås panik och blev liiite arg (min man flydde från köket). Här är man duktig och gör allt och så råkar man äta halvblodigt kött . Jag är säkert överkänslig, men jag är helt knäckt och tänker det värsta. Jag vet, jag är neurotisk...

Kiwi: Tack för råden och stödet! Ska träffa min bm på måndag så då kan jag diskutera och höra vad hon tror. Vore jätteskönt om hon ville ta blodprov för jag googlade fram att man visst kan behandla om man har en pågående infektion.

Det där med gravidförsäkring har jag också funderat över. Vet inte alls vilka som är bra. Min dotter har trygg hansas barnförsäkring och den verkade bra, men vet inte hur bra de är med graviditetsförsäkningar. Tror ni förresten att man får bli försäkrad om man är sjukskriven och har fått ett prematurt barn tidigare...?

På måndag när jag ska till mvc ska de också göra ett tillväxt-ul. Kommer de att göra det på er också? Min bm vill göra det pga att jag är smal och mitt magmått är lite litet. Symfusmåtten var liknande förra gången, men min dotter var normalstor för sin vecka när hon föddes så jag hoppas att denna bebis inte är för liten.

Trevlig helg på er!

Jag har inte haft exakt så. Hade molvärk en helg och kollade upp det på förlossningen, men tappen var opåverkad. Vilken vecka är du i nu? Man får ju fler sammandragningar ju längre man går i graviditeten. Min molvärk slutade när jag tog en bricanyltablett. Har ibland sammandragningar som gör lite ont och kommer mest i rörelse, men ibland ibland även i vila. Min läkare sa att man inte ska ha sd i vila medan min bm sa att man visst kunde ha det utan att det var någon fara, speciellt om man är omföderska.
Jag brukar alltid ringa och "terrorisera" förlossningen om jag känner mig orolig. Du kan ju ringa och ventilera om du känner dig nervös så kan de bedöma om de vill undersöka dig eller om det inte behövs. De brukar ha mycket förståelse för att man är orolig - speciellt med tanke på att man har en prematur födsel i bagaget.

Hoppas att det inte är någon fara!

Tror att det är helt normalt att magen blir hård vid sd och det är ju jättebra att de inte är smärtsamma! Men du kan ju höra med din bm nästa gång för att försäkra dig.

Min mage hade bara 21 i sf-mått i vecka 24+4. Magen ligger inom normalkurvan, men i nedersta delen av fältet... Min bm säger alltid att det inte är någon jättebebis, men vi får se på måndag.

På mitt mvc har de inte rutin-ul i vecka 32 (bara vissa får göra tillväxt-ul i denna vecka), men de tycker som sagt att jag är så smal, men sådan är jag ju bara av naturen. Äter mycket och har hittills gått upp 8 kg, så det borde väl vara godkänt? Hoppas att bebisen inte är för liten! Jag tycker att min mage SER gigantisk ut, men det är kanske för att det är andra graviditeten och jag har gått längre än med min dotter - är nu i vecka 32+0!!! Känns helt ofattbart stort på alla sätt!

Trevlig fortsättning på helgen!

Nu har jag varit på tillväxt-ul. Bebben är mycket riktigt liten, men inom det normala: 1735 gram uppskattningsvis. Normalt för denna vecka är 2037 gram så det är en avvikelse på 14,8%, men upp till 22% avvikelse är visst ok. För säkerhets skull får jag ett extra tillväxt-ul om tre veckor. Känner mig inte så orolig eftersom jag själv bara vägde 2,8 kg när jag föddes i fullgången tid så det har nog sin naturliga, genetiska förklaring om mitt barn inte blir en 5 kg-bebis... Jag hoppas bara att den växer som den ska! Annars var allt bra. Bebisen låg med huvudet ner, men inte lågt (Yes! ), mitt blodtryck ligger bra. Mitt sf-mått är 28, så lite lite men, men...

Har inga direkta milstolpar. 30+3 då min dotter föddes var en viktig vecka att passera. Jag måste säga att min nästa milstolpe är att gå full tid . Jag tar inget för givet, men jag vill fokusera på januari nästa år. Men självklart känner jag mig tacksam för varje vecka jag får vara gravid och det skulle vara underbart att gå minst 37 veckor.

Jag har prövat bricanyltabletter och tyckte att det hjälpte mot molvärken, inte lika mycket mot sd, men det är svårt att säga, har bara tagit det två gånger. Jag har mått så mycket bättre sedan jag passerade vecka 30+3 så tror att mycket av mina sd var psykisk stress eller kanske psykosomatiska. Min bm säger att jag har en lättretad livmoder och att det beror på att min mage är så tight, vad det nu innebär.

Jag har tecknat trygghansas gravidförsäkring (gratisvarianten) idag. Hoppas att man inte får användning för den!

Vill också fixa och dona nu inför jul, men tar det väldigt lugnt. Min stackars man får göra det mesta... Har en del kvar att köpa in, bl.a säng till bebisen (vi funderar på en vagga/"gunga" som man hänger i taket) och syskonvagn. Har ni förresten några bra tips gällande syskonvagn? Vi funderar på Babytravel. Det kommer bara att vara 1,5 år mellan våra barn så båda behöver kunna åka bekvämt och länge. Vilken ska ni köpa?

Oj, detta blir visst en roman! Bäst att jag avrundar... Hoppas att ni alla har det bra och att du, Milli, får åka hem snart!

Kiwi: Aha, intressant att barnet anpassar sig efter mammans storlek. Jag är medellång (169 cm), men vägde bara omkring 50 kg innan jag blev gravid (nu väger jag kanske 59 kg). I förhållande till min kropp ser magen ganska stor ut. Jag hoppas att barnet är ok storleksmässigt. Min mamma var också lika smal som jag när hon var ung så det är väl ärftlighetsfaktorer som spelar in. Min ämnesomsättning var ju också hög på proverna. Jag har bara 0,08 i TSH-värde (men de menade att det inte behövde medicineras eftersom det sk. TRAK-värdet var inom det normala) och även när jag inte är gravid har jag hög ämnesomsättning (dock inom det normala). Jag ska till spec- mvc idag så jag kan ju ta upp det med läkaren där.

Tack för tipsen med vagnarna! Utöver syskonvagnen tänkte vi köpa en enkel paraplyvagn som Julie kan åka i om det behövs och så tar jag bärsjalen till bebisen. De där vagnarna à la Phil & Teds är jag inte så förtjust i eftersom jag inte tycker att det verkar bekvämt för barnen. Er Emmaljungavagn lät jättebra! Något i den stilen eller Babytravel tycker jag verkar passa oss också. Men det går ju inte komma ifrån att det är lite besvärligt och otympligt med de där breda vagnarna i Stockholm... Skulle gärna ha behållit vagnen som vi har och göra som ni om man är ensam med ena barnet, men den får inte plats i vår trapp och vi bor fyra trappor utan hiss så det är omöjligt att släpa upp den...

Det är precis så vi tänkte som du skrev; att Julie kan flytta över till växasäng när bebisen är sex månader. Men min man är inte lika glad i de där vaggorna som jag och vill hellre att vi köper en växasäng till Julie direkt. Får se om jag lyckas övertala honom - eller han mig ... Jag får för mig att det vore lättare att ta upp bebisen ur vaggan, om man har den ovanför sängen, när man ska amma om natten än att gå upp till spjälsängen. Julie kommer fortfarande över till vår dubbelsäng någon gång under nattens lopp så det går ju inte att ha båda barnen i vår säng (eftersom Julie kan råka sparka bebisen).

Nej, hjälp! Detta blir uppföljaren till min första roman... Förlåt!

Jag har inte heller något emot romaner, så skriv bara på!

Mison, jag inbillar mig också att bebisen har det trångt, men vet inte riktigt vad min bm menar med tight mage.

Ang. det där med bricanylen tror jag att läkarna inte vill att man ska använda för mycket för att man blir "immun" och behöver högre och högre dos för att det ska ge effekt. Då kanske det inte hjälper om de vill pumpa i en senare (de kan ju - om det verkligen skulle sätta igång - vilja hinna ge en kortison och vilja vinna tid med bricanyk). Jag vet inte säkert, men jag TROR att det är så. Jag är astmatiker och kroppen vänjer sig vid medicinen, så jag tror att det är därför de är restriktiva med att skriva ut bricanyl. Men det är väl en avvägning för om man har mycket sd som påverkar tappen borde det ju vara bra att dämpa sd med bricanyl. Jag har bara tagit en bricanyl-tablett vid två tillfällen och det känns jättebra att ha det hemma att ta vid behov. Men som sagt, detta är bara vad jag TROR. Bäst att fråga läkarna hur de resonerar.

Nej, nu måste jag "springa" iväg och hämta Julie på förskolan!

Mison, usch vad jobbigt! Kan du inte höra med din läkarvän om han/hon kan skriva ut bricanyl åt dig? Eller bara med någon annan läkare, ibland är ju vissa mer generösa med att skriva ut. Hoppas att dina sd lugnar ner sig! Jag tycker att det kan hjälpa lite att duscha varmt eller ta ett avslappnade bad.

Tycker också att det är så jobbigt att vara beroende av hjälp och att knappt kunna gå ut. Det är så tråkigt.