Väntar nr2, någon mer som är nervös andra gången? Forts.

Hej tjejer!

Jag var på hos MVC igår på vanlig kontroll. Allt såg fint ut förutom SF-måttet som varit stillastående nu i 3 veckor. BM trodde det kunde bero på att bebisen sjunkit djupare ner i bäckenet och läste i journalen från förlossningen, dit jag åkte för en kontroll för en dryg vecka sedan, att min cervix var mjuk, centrererad och att den yttre livmodermunnen var 1 cm öppen... Jag hade helt missat den informationen! Vet inte om det var för att läkaren inte nämnde det för mig, eller om jag bara var helt fixerad vid hur många mm tappen låg på nu.

BM ringde i alla fall till spec MVC och fixade en tid åt mig nu på morgonen för nytt VUL av cervix och tillväxtUL av bebis! Hoppas att allt ser bra ut! Blev så nervös av att se att BM blev nervös!!

Hur går det för er tjejer? Har varit tyst här ett tag! Någon som hört ngt från Milli?

Tack, det gick jätte bra hos dr. Bebisen väger ca 1576 gram nu (-5% från det normala, vilket den har legat på hela tiden, så den följer sin kurva), det fanns gott om fostervatten och navelsträngen hade gott flöde. Bebisen låg väldigt lågt ner (huvudet låg mot livmodertappen), så det är säkert därför SF-måttet stått still. Förut var det åtminstone en vätskespalt mellan huvudet och tappen. Men som tur var var tappen oförändrad jämfört med sist. Så allt är lugnt igen och jag försöker tänka optimistiskt även om oron ibland tar över. Känns skönt att redan vara i v 30+3. Om en vecka har jag gått förbi Jonathans födelselängd (31+3), vilket kommer kännas så skönt!

Är ngn mer sjukskriven här, eller jobbar ni på som vanligt?

Jag är sjukskriven men funderar på att "fuska" lite. Har inte skickat in papprena än till försäkringskassan. Jag jobbar inte, utan jag pluggar, så jag funderar på att ta det superlugnt och bara gå på det superobligatoriska så att jag kan få skriva tentan sen. Vore så jobbigt att ha massa praktik kvar att ta igen innan man får skriva tentan.... Och nu såg det ju helt ok ut på VUL, bara det att tappen är mjuk, centrerad och lite öppen... men det kan den väl vara hos omföderskor utan att det betyder ngt egentligen? Hmmm... är så ambivalent. Vill ju samtidigt inte orsaka att nästa bebis kommer för tidigt om jag kan slippa det genom att ta det lugnt....

Mison, vad skönt att det såg så bra ut nu! Hur kommer det sig att du blev sjukskriven och hur länge har du varit sjukskriven? Var det för att tappen var 33 mm och mjuk?

Idag när dr mätte min tapp var den först 25 mm, men sen så mätte hon om den och fick hela 29 mm. Tydligen sker det oftast så hos förstföderskor att tappen först förkortas helt och sen öppnas. Men hos omföderskor så öppnas man och förkortas samtidigt (det är väl därför gissar jag som de flesta upplever förlossning nr 2 som både snabbare och lättare). Den inre modermunnen är stängd, bara den yttre som är öppen 1 cm.

Mison, har du fått ordinerat strikt sängläge? Till mig har de sagt att det inte hjälper med sängläge, så jag ska "bara" ta det lugnt (inte lyfta tungt, inga promenader, vara hemma och mysa mest). Men eftersom allt såg så bra ut idag så tyckte doktorn att det borde gå bra att jag testar att gå tillbaka till skolan och känner efter hur jag mår allt eftersom.. Men jag är ju "redan" i v 31 (30+3), så jag är ju lite längre gången än dig Mison.

Ja, jag skulle gärna vilja fortsätta ta det superlugnt fram till v 34, och lugnt fram till v 37. Jag är bara i v 30+3 nu, men har 3 veckor skola kvar som jag gärna inte vill missa, samtidigt som jag vill ta det lugnt. Klart bebisen kommer före allt annat, men om det inte är ngn fara för bebisen så går jag gärna på det superobligatoriska i alla fall.

Fortsätt ta det så lugnt du bara kan, Mison! V 29+0 är ju jätte tidigt än!

Milli, åh vad skönt att bebis än är kvar! Har varit så tyst från din sida, så vi här i tråden blev lite oroliga!

Och vad skönt att tillväxten "bara" var -10%! Det var min son oxå när de mätte, men har för mig att han var lite större när han väl föddes. (Är ju lätt att mäta lite för lite på UL tror jag). Den här bebisen är -6% (så stor bebis i mina ögon alltså). Jag är ju så liten (1,58m) så jag förväntar mig ingen jätte bebis i magen och tycker att 6% under medel låter rätt stort..

Jag är oxå 1 cm öppen med en mjuk o centrerad tapp, men min tapp är betydligt längre än din (25-30mm), så den är ju nästan "normal". Fick åka in akut i tisdags för ett VUL och tillväxt UL, då barnmorskan blev orolig när SF-måttet var stillastående. Har oxå märkt att magen som förut var klotrund nu är päronformad och har sjunkit. På VUL kunde man se att vätskespalten mellan bebisens huvud och livmodertappen nu var borta, så förmodligen är det därför sf-måttet inte ökat (BM sa att bebis förmodligen trängt djupare ner i bäckenet).

Jag tycker att jag kan hålla sd någorlunda i schack m bricanylet och dr tyckte t o m att om det kändes ok för mig så kunde jag fuska lite och gå till skolan vissa dagar och behövde inte vara helt hemma i lugn o ro. Enligt henne så var det inte alls omöjligt att gå tiden ut! Men det sa de ju för sig förra gången oxå.. men känns bättre nu på ngt vis..

Håller tummarna att du minst passerar 34 v men helst 37! Har du fått cortison förresten?

Liley, åh vad skönt att snart få vara 34 fulla veckor!! Då är ju bebisarna NÄSTAN klara i alla fall! För mig är det en milstolpe, nästa är v 37.

Imorgon går jag in i v 31+0. När jag var precis så här långt gången med Jonathan (v 30+6) gick mitt vatten... känns som att jag kommer gå längre den här gången än med honom!!! Håller tummarna för det!

Igår kändes det som att bebisen fixerades... men jag vet inte ens om det är möjligt att känna det.. men OM man kan känna det så undrar jag om det inte var det jag kände... bebisen började sparka som sjutton ovanför naveln och samtidigt så fick jag jordens ilande smärtupplevelse i symfysen. Kändes som mitt bäcken skulle gå mitt i tu precis mellan benen. Varade kanske i 5-10 minuter, sen vart det lugnt igen. Men kanske bara är foglossning som spökar igen. Men så konstigt, för det kom när jag låg helt stilla i sängen på kvällen och inte i samband med ngn rörelse... Får fråga BM på tisdag.

Hoppas att ni alla får en trevlig helg och hoppas att Milli får permis över helgen och att allt är bra med era bebbar i magen!

Vad härligt tjejer!! Vad skönt att höra att alla än så länge verkar må bra och hålla bebisarna kvar i magen!

Håller tummarna att UL imorgon går bra, Latvis!
Mison, hoppas att dina sd håller sig i schack och att du har möjlighet att ta det lugnt så att bebisen blir kvar i magen flera veckor till!
Liley, vad skönt att du redan gått så långt. Hoppas att du mår bra och slipper de värsta höggravidssymtomen!
Milli, var det nu i fredags du var på UL, eller är det fredagen som kommer som du ska dit?

KRAM

Hej tjejer!

Idag passerar jag vecka 31+3, det var då Jonathan föddes... Känns så himla stort. Jag drömde massor i natt om att jag var på väg till förlossningen men att bebisen inte ville födas. Tror nästan att det är lite så på riktigt. Den här bebisen planerar nog att bli fullgången, bara jag som nojjar och oroar mig och mentalt förbereder mig på att föda när som helst!

Känns så häftigt. Tanken att SÅ HÄR gravid har jag aldrig varit tidigare! (Jonathan föddes på morgonen, så jag är verkligen längre gången än någonsin!)

Min bebis ligger väldigt långt ner, men vet inte om den är fixerad än... det nämnde inte barnmorskan. Får fråga om det nästa gång. På VUL för en vecka sedan kunde man i alla fall att bebisens huvud låg an mot livmodertappen, så den ligger väldigt nerträngd i alla fall. Men vet inte om det är samma sak som att vara fixerad? De senaste veckorna tycker jag i alla fall att den ligger likadant (med ryggen på min högra sida och sparkar ut mot vänster).

Nu ska jag fira min hög-graviditet med lite jul-must!

Liley, ja, jag hoppas oxå att bebisen stannar lite längre. Även om bebisen inte behöver kuvös eller cpap efter 34 fulla veckor, så kanske bebisen behöver sond och sola så man får ligga kvar på sjukhus av den anledningen. Och det måste ju vara så jobbigt när man har en guldklimp hemma och en guldklimp på sjukhus att slitas hemma!

Skönt att ditt hb-värde gått upp! Mitt gick upp till 130 tack vare kombinationen blutsaft+4st hemofer+apelsinjuice mitt mellan 2 mål (eftersom en del mineraler hämmar järnupptaget). Men så fort jag fuskar så går Hb-värdet ner.

Jag har gått upp nästan 12 kg och är i v 31+3!! Puh! Men det är ganska exakt lika mkt som jag gick upp med Jonathan och det gick jag ner väldigt fort med amningen och lite till. Men den här gången har jag varit jätte sugen på choklad, bakelser och godis och har legat mest på soffan och tagit det lugnt. Med Jonathan kunde jag inte ens se på choklad, ville bara ha mandariner och var på gymmet säkert 3-4 ggr i veckan... Och ÄNDÅ har jag gått upp lika mkt... men det kanske är för att jag förlorat muskler...

Nu är det bara 18 dagar kvar innan jag är i 34+0! Och 39 dagar kvar innan jag är i 37+0! Känns jätte nära och känns som att jag kommer klara det! Yiiieeepppeeeee och yahoooo!!!

Nej, nu ska jag plugga lite till tentan som jag har om 1,5 vecka, för det känns kanske som att jag kommer kunna åka och skriva den även om jag är sjukskriven!

Liley, tar du multivitaminen samtidigt som du tar niferex/hemofer/blutsaften? För det gjorde jag till en början och så märkte jag att Hb sjönk hela tiden trots det. Då kom jag på att det i mina vitamintabletter även fanns mineraler och t ex kalcium hämmar ju upptaget av järn. Så nu tar jag multivitamin+omega3 till frukost och försöker ta järnet på eftermiddagen, när lunchen är bortsmält och det är några timmar kvar till middagen. Gärna tillsammans med ett glas juice eftersom c-vitamin ökar upptaget. Då steg plötsligt mitt Hb till 124 och sen vidare till 130 trots att jag inte ändrat min järn-dos något... kan vara värt ett försök? Eller om det är svårt att komma ihåg att ta det mitt på dagen (jag glömmer ofta) då kommer jag på det på kvällen och tar det innan jag går och lägger mig. Då har det oxå gått några timmar sedan jag sist åt.

I natt drömde jag en mardröm om den där "massvåldtäktsmannen" som härjar i en förort till stockholm och som går på höggravida kvinnor. Drömde att han jagade mig och att jag sprang i vatten och det gick jätte långsamt så han hann i kapp mig fort. Men just som jag skulle vända mig om och försöka knäa honom hårt mellan benen så vaknade jag av att bebisen sparkade mig så hårt i magen att jag tror jag har blåmärken på insidan av huden! Undrar om mardrömmen gjorde att jag fick upp puls o blodtryck och stresshormoner som i sin tur påverkade bebisen?! Stackars bebbe!!! (Men skönt att vakna och se att det bara var en dröm...)

KRAM!