BF Januari :-) del 3

Det är så sorgligt! Det var en annan tjej med bf feb som fick sin lilla kille i v 26 eller 27 (minns inte vilket nu). Han klarade sig också en dryg vecka även om allt verkade bra till en början.

Vi har just avklarat vad vi tror är svinfluensan. Alla symptom stämmer och barnen i skolan och på dagis trillade dit i rasande fart. På mindre än en vecka var det 5 barn av 19 i klassen som inte var sjuka och 3 barn av 16 på dagisavdelningen.

Vi har varit hemma i två veckor, jag har ju tre småkillar som är tätt födda och de trillade dit med någon dags mellanrum. Ständig feber i över en vecka var varav de första tre/fyra med riktigt hög. Sedan har det varit ruskig torrhosta och allmäna influensasymptom.

Jag hr inte varit eller blivit sjuk men så vaccinerades jag också för ca 5 veckor  sedan nu så jag antar att jag fått mitt skydd. Grabbarna skulle vaccinerats förra veckan men lagom till dess så insjuknade de.

Jag började handla så fort fvp var klart och vi fått alla resultat. Sen kund einget stoppa mig. Nu har vi ju det mesta sedan tidigare men en ny vagn (begagnad men ny för oss) och lite kläder har det blivit. Allt annat är bara att plocka fram.

Har inte böjrat handla några praktiska saker än (blöjor, tvättlappar och dyl), det tar vi sen när det drar ihop sig. Har vi int ehandlat innan så får maken pipa in och handla sånt på väg hem från bb.

Ang krämpor så blir sammandragningarna fler och fler här. De gör småont med. Kommer även när man vilar och det händer att jag vaknar på natten av att jag har en kraftig som gör lite ont. Men inget regelbundet utan mer jämt fördelat över dagen med en viss ökning på kvällen trots mestadels vila kvällstid.

Jag har också problem med att det gör ont i själva benet bredvid blygdbenet, innan för ljumsktrakten typ. Vet inte om det är en foge eller vad det är fråga om. Det gör ont vid belastning och jag har svårt att sitta en längre stund, vissa ställningar är helt omöjliga. Ligga går bra dock. Får mellan varven en brännande känsla där, det känns som om det brinner i själva skelettet liksom. Skitirriterande. Inte alls lika som jag tidigare upplevt, den foglossning jag tidigare lidit av (förra grav) satt liksom mer i blygdbenet.

Igår fick jag dessutom jordens största dallriga slemklump på pappret när jag var på toa. Slemproppsvarning, fast jag vet ju att den kan släppa bitvis och även återbildas så det lär inte betyda något. Äckligt var det däremot. *s*

Håller med, tycker också det låter som det bör kollas upp och det snarast.

Alltså, värkar gör ont men man brukar inte tuppa av eller förlora krafterna själv under varkarbetet (om inte värkarbetet varit väldigt utdraget så att man av trötthet inte orkar), kroppen ska ju arbeta med värkarna inte emot. Tuppar man av eller blir skitdålig så klarar kroppen inte av att göra det den ska. Det kan ju som sagt vara så att du mår så här pga någon infektion som måste hjälpas bort.

Ja det är rätt skum smärta faktiskt. Inge jag någonsin upplevt tidigare. Jäkligt jobbigt är det. Ibland får jag nervkläm men då i andra benet så jag tror inte det är nerv utan det sitter mer i själva skelettet. När jag får nervkläm tappar jag i princip känseln i nedre delen av benet (vad till fot). Skitäckligt om man är i rörelse. Det går att gå men det är väldigt intressant att stödja på en fot man inte känner!

Det där slemproppsliknande var liksom en hög dallrig nästan genomskinlig jello. *ha ha* För mkt och för stadigt för att vara flytning men inte tillräckligt mkt och utan blodstrimmor så det är inget som jag tror indikerar på att det skulle vara något på g. Jag har för långt kvar för det och jag har "tappat propp" tidigare och det har ändå tagit veckor innan något annat börjat hända. Den återbildas ju om den släpps bitvis.

Somnade med myrkryp? Eller bara försvann liksom? Det kanske du inte vet. Men nog kan det vara ischiasnerven som kommer i kläm. Det händer ibland så det är väl när lillebror slänger sig just på den nerven. *s*

Jag tappar helt känseln när det händer, förnimmer liksom vaden och foten men känner dem liksom inte när jag står på dem. Skitskum känsla verkligen. Tur att det inte händer ofta för då skulle man ju inte våga röra sig, måste ju vara väldigt lätt att göra illa sig när man inte känner av riktigt.

Beror nog på byxorna och mudden, jag har jättesköna mjukisar från H&M med jättemudd på och dom funkar utmärkt. Skönaste byxorna jag har. Inte snyggaste men skönaste.

*he he* Samma som här, bor i mina mjukisar och byter bara till annat om jag ska iväg. Fast till dagis kör jag faktisk mjukisarna, här ute på lantisdagis så är de flesta klädda i mjukiskläder. *s*

Men när de råder en att fylla frysen med färdig mat så menar de ju mat som är färdig att ätas inte dålig mat (feta färdigprodukter).

I de bäcker jag har hemma och på mvc så ger de iaf rådet att bunkra med färdiglagad mat (göra storkok innan och frysa in) som bara är att ta fram och värma för att man ska slippa matlagnng i början då det är fullt upp ändå.

Att man går ned av ammning är lite av en myt. Alla gör faktiskt inte det. Folk pratar om att kilona rasar så fort man ammar men själv har jag aldrig gått ned ett gram under mina ammningsperioder och då har jag ändå ammat fyra barn varav tre i dryga två år var. Jag äter inte annorlunda då jag ammar mot normalt.

För en del rasar kilona när de ammar, för en del inte. Det är precis lika olika som hur mkt man går upp under grav osv.