Alltså..hur blind kan man vara??
Jag har aldrig tyckt att M är svår i kontakten, men att hon ibland kan "försvinna" o inte gå att nå.
På 5,5 års kontrollen idag säger läkaren att han känner att M är mer autistisk än adhd för att hon är så egen o svår i kontakten. Hon kan inte svara på frågor o han har svårt att få ögonkontakt med henne. När han väl får det så är det i en sekund.
Jag berättade att hon ska utredas vidare för detta pga samma misstankar från BUP. Han tyckte att det var bra.
Farmor var med o underhöll M i väntrummet medans vi pratade o när vi gick o farmor sa hej då ett par tre ggr så fick hon ändå ingen ögonkontakt med M eller ens ett hejdå tillbaka.
I bilen på väg hem så berömmer jag henne o säger att hon varit sååå duktig mm o hon avbryter mig o frågar "har vi ballerina hemma" Hon är liksom inte med!
Maken kommer hem o säger hej, får inget gehör från henne. Varje morg när han går till jobbet säger han hej då, syskonen säger hej då men matilda tar ingen notis..
Min väninna sa att hon upplever M likadant. Hon får aldrig ett hej när hon kommer för M tar ingen notis om henne. Hon sa: "hon hade inte brytt sig om man så kom kl 02 på natten, för hon hade inte märkt det. Man försöker prata med henne, men när man inte får kontakt så ger man ju upp, dumt nog. Ni kanske inte upplever det så för att ni känner henne så väl o vet hur ni ska göra, samt att ni är hemmablinda"
När jag tänker efter så är det ju så här!! Varför har jag inte sett detta??
Var utvecklingssamtal idag ang Anton. han är jätteduktig o kan det han "ska" kunna, men har stora problem med koncentrationen o styrs helt av sina impulser. Han klumpig! han behöver en vuxen som styr upp honom o en liten grupp för att funka någorlunda. detta visste vi ju redan. Hon sa också att han är empatisk (visste vi oxå) o att han där skiljer sig från sin syster!
När de pratade om M sa de oxå att hon visst leker med de andra barnen men hon måste styra, annars går hon därifrån..
Nu känner jag mig övertygad om att hon inte har adhd utan inom autism! Vad tror ni??