ADHD mammorna fortsätter att snacka av sig

Hej,

Jag har väl två tänkbara teorier ... antingen har TS lagt tråden där eller så har någon moderator flyttat tråden dit, för att denne ansett att den passat bättre där.
Om du vet att det TS inte har något med saken att göra, och ni tycker att tråden passar bättre i "Barn med funktionshinder", så kan ni ta kontakt med någon moderator och be om att få den flyttad. Det lämpligaste är ju att det är TS som tar kontakt med moderatorn.
Då tittar moderatorn på saken och bedömer om tråden passar bättre eller lika bra i det andra forumet och i så fall flyttar h*n tråden.

MVH
Åsa

--- Karina09 skrev 2009-11-15 21:12:34 följande: ---
Hej!
Vi är någr hos \"ADHD mammorna snackar av sig\" som undrar, varför ligger vår tråd bland \"barn med särskiljda behov\" i stället för \"Barn med funktionshinder\"?

För några år sedan läste jag ofta denna tråd. Då fanns det personer som tog sig in för att de var intresserade av att debattera detta med diagnoser, utan att själva vara förälder till NPFbarn. Det har jag inte sett nu.

Kan du Aasa fråga vad det är som ligger bakom beslutet. Det fungerar ju såhär också, men vi är några som funderar.

Mvh7 Karina09

Ser att ni alla har det tungt just nu. Här är det inte för roligt heller. I kontakten med <bup finns någon fnurra på tråden som jag inte begriper mig på. Begriper inte hur man bemöter utbrotten utan vill att någon förklarar för mig. Känner mig dum! Ett litet ljus i tillvaron är handläggaren som titta på vår LSS-ansöken. När vi pratar om hur det står till hos oss så hojtar hon till med dråpliga kommentarer på rätt ställen som visar att det jag berättar redan är väl bekant för henne.Jag skrattar, känner mig för ett ögonblick lättad och får en gnutta ork.

Så mycket bita ihop...

Hemmadag. Har tagit två semesterdagar för att ta tag i den fruktansvärda röran i vårt hem. Ska börja med att torka bort vaniljsåsen som sonen kastade på väggarna i köket igår kväll. Om jag ligger i kanske jag hinner torka golvet i köket idag. Kanske bakar jag bullar med lillasyster som jag hämtar efter skolan. Vanliga dagar går hon på fritids. Några telefonsamtal och ärenden kanske jag också hinner.

Tack! Projektet kräver en dos beslutsamhet och det är skönt att vara ifred en stund.

Jag är lyssnad på fast jag inte trodde det! I förrgår var vi till BUP för en återgivning tillsammans med skolpersonal. "Snodde" lite tid för att för tratusenelfte gången rapportera om utbrotten. För ett par år sedan tog jag kontakt med dem igen eftersom utbrotten blivit långt, långt över vad vi klarar av. Helaa tiden samma svar "sådär kan ni ju inte ha det" samt hänvisat till kommunen. Kontaktat kommunen och fått bra samtalskontakt med mycket kompetenta personer. Förstående och stöttande. Det är bara det att vi behöver inte proffs, vi behöver SUPERPROFFS. Äntligen verkar det som vi kommer att få komma till sådana inom barnpsykiatrin. Nu var det ju så att vi (och läkaren) funderar över det där med ev. bipolaritet. För min del tycker jag ofta utbrotten är så ångestladdade att tankarna gått mot psykos eller andra "affektiva" psykiska sjukdomar. Specialister på uppförandestörning och trossyndrom lär nog se skillnaden. Projektet har inte helt rott iland eftersom specialistteamet ännu inte sagt ja. Snälla, håll tummarna. De har möte om en vecka.

Tsckför tummar. (Det var det jag menade till Twisted sister också

Tråkigt att allt staplas på varandra. En del barn får en drös diagnoser. Tänker att det egentligen är samma sak hela tiden i allafall. Diagnoserna är så stela, bara ett rutmönster för att beskriva vad det handlar om. Men nu ska ni igenom ytterligare utredningar och kanske ställas inför nya aspekter som allt ska anpassas efter.
Kram!

Ja, men att de utreder honom beror ju på att han har svårigheter åt det hållet, att det faktiskt är troligt t o m, men var det landar vet man ju först efteråt. Det där är så svårt och konstigt. Vår son har också konstaterade as-svårigheter och det fanns där när de utredde honom för drygt sex år sedan, men det uppfattade jag faktiskt inte då. Nu trillar poletten ner.. Nu förstår jag varför spec.pedagogen tipsade dagispersonalen om en småbarnsvariant av sociala berättelser för att göra honom mer medveten om skeenden i vardagen.. Det där med samspel och att kunna tolka människors avsikter, sätta sig in i tankar/känslor. Han är mycket utåtriktad och gladlynt men hänger ändå inte riktigt med utan kör sitt eget race.
Allt handlar liksom att "samla poäng". Sonen fick inte tillräckligt många sådana poäng. Det blev ADHD-poäng men med tydliga spretigheter åt en rad andra håll. På sätt och vis en Aspergerkille, men klarar lite för bra av kontakter med människor, bara lite.