Karina09

Äldre 23 Dec 18:35

1514 svar

ADHD mammorna fortsätter att snacka av sig

pcalma skrev 2009-12-23 12:12:48 följande:

Jag blir galen i detta hus alltså!!! Anton har feber o är snorförkyld, o M är helt uppåt väggarna o A gnäller hela tiden o inget är roligt, slåss o har sig o är på allt o M likaså!!!Struntade i As feber innan o tog på dom kläderna o gick ut. Uppfarten behövdes skottas o det var TVUNGET att hända något så barnen inte hade ihjäl varandra..Väl ute så ska jag skotta varsin snöhög till barnen o det blev ju inte rättvist för de blev ju inte likadana (suuuuck vad lätt då) o de skrek o gapade o brottades o slogs o grannarna var ute de oxå o skottade o andra barn. barnen satt blixtstilla (gatans barn) o bara stirrade på mina. de undrade väl vad i herrans namn!! sen drar de ut allt "skräp" som vi slängt ut i föörådet så länge. Vi har rensat inne o det ska upp till tippen. Ut med det på framsidan o börjar härja o med petflaskor!!'Försökte att avleda o försöka göra snögubbe o snölykta men de bara höll på så då fick jag JAGA ifatt dem för att få in dom, o medans ena var inne så tack den andra o vise versa. Hur ska man bara överleva hela jullovet!!!? maken jobbar alla dagar (utan de röda) så jag är ensam med dom oxå. stackars storasyskonen kan inte ens vara ute här utanför o spela landhockey eller leka med kompisar förräns M ska ut till dom o A skriker för att han oxå vill osv. de får ju heller inte vara ute själva för de bara sticker ju. Stackars syskonen oxå..

Oj, oj. Finns någon park el dyl där de kan "härja av sig" en liten stund om dagarna? Jättemycket kram tll dig.

Karina09

Äldre 25 Dec 11:38

#1302

Här har vi det lugnt och skönt, med bara lite av allt som brukar trassla. Och när man är van vid stortokigt liv så myser man om det bara är lite. Vi har märkt att det är noga att ge medicin i tid och att se till att han får mat i magen. Stratteran ska han helst få innan concertan går ur kroppen, annars blir det stora problem. Ordentligt med mat innan stratteran, annars blir det för mycket biverkningar.

Trots mycket städande är det fortfarande lite rörigt här, om än betydligt bättre än för en månad sedan. Städar vi undan sonens leksaker och ägnar en timme åt att plocka undan en halv miljard leksaker, så ser det nästa dag likadant ut. Att få sonen att leka på ett sätt som gör det mindre kaosartat är ett av de viktigaste målen nu. Men vi tar det lugnt och försiktigt för att inte trigga några raseriutbrott. Nyss plockade vi ett glassplitter ur lillasysters fot. Det var närmare en månad sedan det krossades glas, men det är ju så svårt att få bort allt.

Borde kanske inte kommentera er diskussion ovan eftersom jag förstår att det måste vara svårt för er. Kan ändå inte låta bli att nämna att det varit tvärtom här - lite tvångsmässigt. Sonen har mkt starkt kontrollbehov på många plan och började tidigt kontrollera detta. Lite typiskt kanske att det är antingen eller tänker jag. Han sprang heller inte ifrån mig som liten utan ville alltid ha kontroll över exakt var jag var och vad jag gjorde. Så är det fortfarande fast en lättare version. Mat har heller inte varit problem, men vid ett buffebord får man se till att han inte länsar faten på det som är lite finare. Han kan inte hejda sig utan kan sätta i sig kopiösa mängder utan att tugga ordentligt så att han sedan får matsmältningsproblem. När han var mindre fick man rusta sig med mycket tålamod om han följde med till affär där det såldes hummer. Han tjatade lika mycket om att vi skulle köpa hummer som andra barn tjatar om godis. Skillnaden är att godis kan man ju köpa en gång i veckan, men inte hummer. Släktingar har fällt syrliga kommentarer om detta, men jag lovar, vi tar oss inte råd att köpa hummer en gång om året ens. Men allt eller inget, så ser livet ofta ut...

Karina09

Äldre 25 Dec 13:04

#1303

åsau skrev 2009-12-24 12:03:04 följande:

Hej FlapperGå in i vår blogg, där kan du läsa om vår kamp mot min sons kissproblem - han är 9 ½ år och blöt i byxorna varje dag. Han gör som din - gömmer kalsonger lite varstans och det luktar urin om honom + i hans rum + i vår ena soffa som nu nästan bara han använder.Hans avföringsproblem har avtagit - det har numera bara hänt någon gång lite då och då att han har bajs i byxorna.www.blogtown.se/blog.php?id=maddox79 Vi är frustrerade och ledsna även om vi försöker hålla skenet uppe. Men, den tiden då han förblir torr, kommer vi att känna oss väldigt lättade. Det är som en tyngd över oss alla - och tvättberget bara växer och lukten är inte så trevlig alltid.MEN... det är inget han kan rå för - däremot måste han ha tillräckligt med motivation att jobba med det själv. Det upplever vi som att han inte har ännu.KRAM!!!

Tack för din blogg åsau. Känner igen mig med trytande ork och har nyligen insett att sonen har större svårigheter än jag förstått. Blir man för trött så tryter kreativitet och intuition och det behövs när man ska klura ut sätt att underlätta i vardagen. Jag fick lite ideer där och ska fundera vidare. Köpte i julklapp till oss alla en laminatmaskin. Den är tänkt att användas för att göra schema och att visualisera en del aktiviteter.

Karina09

Äldre 25 Dec 23:30

#1314

Niinis skrev 2009-12-25 22:53:23 följande:

sonen ska få komma till bup första gången i januari (misstänker adhd) och julen har vart ganska jobbig, utbrott på utbrott, julmat vägrar han äta, kunde inte vänta på klapparna, springer fram och tillbaka, bråkig osv. är det vanligt att barn med adhd har svårt för mat? att de gillar få saker, min son är OMÖJLIG med maten!! äter så lite (är smal) och ogillar det mesta. trött just nu, önskar vi snart får komma på bedömningssamtalet! något man bör tänka på när det gäller första samtalet på bup? vad händer då? sonen ska följa med (de ville dom) men hur sjutton ska jag kunna få berätta allt jag vill framför honom?

Försök vara tydlig, försök fråga så mycket som möjligt, försök förklara för dem att det finns saker som ni kanske måste prata mer om en annan gång. Jag tycker inte man kan inte säga vad som helst med barnet i närheten, hur ska barnet kunna förstå, det blir lätt kränkande fast det inte är menat så. Ni kommer att träffas fler gånger, men försök få fram detta att du har mer att säga. Och det där med att ställa frågor låter enklare än det är. Försök fråga när du inte förstår. Jag har kommer ofta på när jag kommit hem att jag trode att jag förstod när vi pratae, men sen undrar jag vad de menade i alla fall. Lycka till!

Karina09

Äldre 25 Dec 23:45

#1315

Trollet Ludenben skrev 2009-12-25 20:31:15 följande:

Bläääääääääää vilken dag Frodo var vild och galen redan i morse. Sen åkte vi iväg till farmor på middag. Där höll han sig i skinnet ända tills sista halvtimmen. På hemvägen braka han loss totalt. På bussen hoppa han upp och ner på sätet, kladdade med sitt spott på bussrutan, gapade och kastade skräp. När vi kommer till angered där vi ska byta buss får vi stå 10 min och vänta på att den ska komma. Då har han riktiga illvrål för sig, spottar vilt omkring sig, hänger sig i min arm och låter allmänt illa. Väl på bussen får jag hålla i honom för han är närgången på sätet framför och besvärar dom. Av på vår hållplats och vägen hem skriker han "fuck you" nonstop... usch vilken resa hem....Nu ska vi så fort som möjligt ta bort julgrejerna så allt ser normalt ut så han kan börja fungera igen. Det är julen som gör detta. Nu längar jag bara tills skolan börjar och han har bara haft jullov i 3 dagar usch, ge mig styrka!!!!!!!!!Nåja, gårdagen var bra i alla fall. Jag gör mitt bästa frör att tänka på den, att det gick bra igår när denna dagen (förutom ett par timmar) har vart gräslig.'Vi hade korv till honom hos farmor föresten. Alla accepterade det utan invändningar förutom farmors svägerska som alltid ska vara en sån surkärring Tristiania: välkommen tillbaka. Vi har saknat dig här Skickar lite kramar för att ni kämpar på med nemo.

Hoppas ni får någon lugn dag framöver. Situationen du beskriver liknar våra upplevelser här, fast vi slipper det under julen. Mot trettondagen kan vi vänta vårt elände, då nedräkningen mot skolan börjar. Då oroas det över skolan, vad som varit och vad som komma skall och det kan yttra sig på precis vilket sätt som helst (ett år en krossad bilruta). Vår höst med ovanligt många släktkalas (med anhöriga som "tar" sonen på ett bra sätt) var en livsfarlig prövning med tanke på hemska bilfärder. Nu är vi hemma för oss själva i många dagar. Båda föräldrarna. Hoppas på en bra fortsättning för dig och hyggliga dagar för er alla som det krånglar för. Kramar!

Karina09

Äldre 26 Dec 11:09

#1330

Esmiso skrev 2009-12-26 09:16:54 följande:

ja precis. Sedan är jag rätt säker på att om jag utreddes skulle jag själv få diagnosen ADD. Inget jag har några större problem med , jag har lärt mig hantera det på diverse sätt. Ibland känns det förstås som det skulle vara skönt att få klarhet, men utredningen sköts av folk jag tidigare jobbat med...känns inte så kul.Tänkte passa på att fråga om nån har erfarenhet av alternativa metoder? T ex rörelseterapi, tomatis metoden, yoga etc???

Välkommen hit. Jag har ingen egen erfarenhet av musikterapi för barn med NPF, men har flera bekanta som prövat och säger att det haft viss effekt. Som jag förstått det så gör man rytmiska improvisationer på trummor. Har funderat en del över att låta min 12åring testa men inte kommit till skott.

Stortokigt måste det ju inte te sig i en familj med NPF, men när det är det så är det otroligt skönt att få pysa ur sig eländet. Hos oss har det gått i perioder för att sedan fastna i kaos och nu hoppas vi mediciner ska hjälpa till att få allt på rätt kurs igen.

Trollet Ludenben skrev 2009-12-26 08:44:18 följande:

Unicorn och karina. tack för kramarna. De värmde och kom väl till pass. Frodo vaknade såklart på fel sida. Det slår aldrig fel, är det dåligt på kvällen så hänger det kvar tills nästa dag och han vaknar ilsk. Han hade riktigt vaninnesutbrott med. Fick ta honom till sitt rum och ligga med honom där tills han hade skrikit ut allt. Då blev han mycket lugnare sen. Hans rum angränsar bara till en av grannarna och det är till den under. På busshållplatsen igår stod grannen som bor vägg i vägg med oss. Han tittade jättekonstigt på Frodo och hans beteende. Den grannen känner inte vi särskilt väl för han bor i trappuppgången bredvid men funderar på att knacka på där sen och be om ursäkt för att vi stör ofta på morgonen och förklara läget. Till de man möter i vår trapp har vi sagt att Frodo har funktionshinder, att han kan störa genom att skrika, panga i dörrar och kasta saker men att vi gör allt vi kan för att grannarna ska få ett trivsamt boende. Han där på andra sidan väggen måste ju unda vad som försigår egentligen härKarina, hoppas att din son inte blir allt för orolig inför skolstart och att ni rider ut stormen utan krossade bilrutor eller andra tråkigheter. Vi räknar ner tills skolan börjar. 1 vecka och 6 dagar.

Hu, det där med grannarna har jag haft ont i magen för när det varit som värst. Vi bor i villa, men med klättrande på hustaket och saker som gått sönder så har det nog undrats. Vi har också försökt förklara och de känner ju själva vår son så det har gått bra ändå. Sen blir man rätt luttrad också...

Karina09

Äldre 26 Dec 13:15

#1335

Esmiso skrev 2009-12-26 13:00:09 följande:

ja det är ju det! Det är ju just det att få ihop vardagen...svårt!

Kan det vara så att ni också lägger ribban lite högre? Med all respekt för höga ambitioner så tänker jag att men löper större risk att ställa för höga krav på er själva. (Tänker också på en kompis som är mamma och pedagog).

Karina09

Äldre 29 Dec 18:02

#1353

Tazocina skrev 2009-12-29 17:23:49 följande:

Alla ni som har adhd barn. Hur var era små som bebisar? Min lilla tös på 8 månader har varit som en liten durasellkanin sedan hon föddes. Även snurrat runt sedan hon var en månad och varit rätt tidig med att krypa och greja. Då vi träffar de andra 10 bebisarna i vår föräldrargrupp är de mycket lugnare och tycker om att sitta och studera och peta på grejer medan vår tös inte kan vara still en sekund. En i gruppen frågade om hon kan ha ADHD och det är faktiskt något jag själv också funderat på innan hon nämde det..Hur var era barn som bebisar och när började ni ana att det var ADHD?

Svårt att komma till ro, känslig för intryck, starkt beroende av en inrutad vardag med lagom mycket intryck. Skrek Väldigt mycket, blev lätt överstimulerad, trodde han skulle dö när han blev hungrig mat på bestämda tider var jätteviktigt. Ville bli buren JÄMT. Tidig språkutveckling, men motoriskt en aning sen. Otroligt nyfiken och ett starkt kontrollbehov redan som liten. Mycket svårsövd.

Lillasyster upplever vi som "normal". Hon var mycket livlig och var överallt som bebis. Rastlös, men stabilare på något vis. Hon var mer flexibel och kunde klara av intryck på ett annat sätt. Uthållig, och envis på ett positivt sätt. Idag är hon 8 år och är fortfarande en "sprallig" tjej - men hon kan sätta ord på sina känslor och klarar på ett annat sätt än brodern att ta hand om sig när hon känner sig orolig. Mycket stabilare och inte alls lika sårbar.

Karina09

Äldre 30 Dec 21:19

#1364

Tazocina skrev 2009-12-30 13:40:50 följande:

Tack för era berättelser. det verkar som om era barn skiljt sig rätt mycket från varandra i sätt då de varit små..pcalma: skrev 2009-12-29 18:28:23 följande: Min tjej har också varit väldigt svår vid matsituationen, både vid amningen, flaskan och smakportionerna. Hon hade även kolik som liten. Kanske inte behöver betyda något!?Tror ni andra att man kan uppptäcka ADHD så här tidigt?

Mitt svar på din fråga är nej! Det är så mycket som blir "tecken" när man ser i backspegeln, men först då. Jag läster för något år sedan att man faktiskt kan se tecken tidigare än vad man förut ansett. Dvs , det ska gå att se i förskoleålder... Ta det lugnt. Du kan inte få någon diagnos ännu. Du ska lita på din "magkänsla" men samtidigt vara medveten om att det kan finnas saker som du själv inte ser ( hur barn fungerar tillsammans med andra barn syns mycket tydligare i förskolan, när du inte är med). Du är välkommen med frågor, även om de inte är lätta att besvara.

Hur som helst kommer du att möta dessa barn, andras eller egna. Gott Nytt År!

Karina09

Äldre 31 Dec 01:23

#1369

TwistedSister skrev 2009-12-30 23:26:06 följande:

Men sluta skrämmas! Nyår är inte förrän imorgon, ni fick mig att tro att jag sitter här hemma och missar det (är bortbjuden ju). Fick kolla almanackan för att lugna mig själv. Men gott nytt år på er allihopa då från mig med. Ta det lugnt med raketerna!

Ja, Gott Nytt År (rätt dygn för denan kommentar!)-:)

ADHD mammorna fortsätter att snacka av sig

INNEHÅLL