Vi som gör äggdonation ute i Europa

Kramiiis: Det är bara att prata på! Du får gärna inboxa mig också när du behöver lite extra pepp. Bra att du hittat en "ventil" här i tråden som funkar för dig. Man behöver pysa ut alla dessa jobbiga känslor.
Alla dessa hormoner vi tar för behandlingarna spelar också in på humöret..
Och man pendlar hela tiden mellan hopp och förtvivlan. Och känner efter. Och vågar knappt gå på toa av rädsla för vad man får se där... Så det är inte konstigt att man mår dåligt. Det finns inte många andhål i den här processen.

Kramar på er alla kämpar!

Min slemhinna var 8,8mm på kollen här i Sverige. Och 1,5 veckor senare vid ET hade den vuxit på sig till 12 mm.

Lycka till med behandlingen! Och försök ta det riktigt lugnt första veckan efter ET. Mys i soffan med en film eller en bra bok.

Saknarknytte: Skönt att du är tillbaka! Jag tycker du skall vänta med att berätta för din chef tills du har passerat v 13. Det kan vara skönt att ha lite tid att bearbeta allt innan man skall börja prata med andra om det.

Caribe: Det var den värsta kommentar jag har hört!!! Fast killar är väl ännu plumpare när de inte kan hantera svåra ämnen bara för att de skall vara så macho...

Till alla er som får frågan: Och när skall ni skaffa barn då???
Så kan jag tipsa om min mans standard svar: Klockan halv sju.

Det kan jag lova väcker förvirring...

Och vill man ge frågeställaren lite skuldkänslor kan man ju svara att :
Jag har insett att barn är ingenting man skaffar sig, utan något man får om man har TUR.

Kramiiis: Åh, nej vad trist med minus... Jag skickar en massa kramar till dig.
Jag blir orolig för dig när jag läser hur du mår, din stackare. Jag tror det vore bra för dig att ta en hormonpaus och vila och samla energi ett tag innan du kör igång nästa försök. Jag hoppas du får en riktigt relaxing semester i varmt solsken!
Och ang det där med fasad, så har jag själv varit mästare på att hålla den uppe för allt och alla... men nu gör jag inte det längre och till min förvåning har det ledit till att jag fått en massa stöd och omtanke - även i från de mest oväntade håll.

Kramar om dig igen

Wow, Bette tänk vad tiden gått!! Bara 8 dagar kvar.
Det skall bli spännande att höra ifrån dig när du hunnit hämta dig. Du är den första av de jag följt här under min tid här på FL som "går i mål" och får barn.

Lycka till och ta hand om dig!

Grattis ZXZX!!!

Jag förstår. Låter skitjobbigt!! Man behöver verkligen stöttande människor i sin närhet när det är jobbigt. Tur att du hittat hit till FL.
En massa kramar!

Jag önskar dig all lycka med adoptionen, Merlot!! Ta hand om dig och ha det så bra!

Kram Rödluvan

Saknarknytte: Åh, vad tråkigt att den ena lilla inte är kvar.... Jag skickar en massa kramar till dig och håller tummarna för att den andra lilla är en riktigt liten fighter. Det låter så på de fina hjärtslagen.

Bette: Åh, vilken spännande dag det är idag för dig. Dagen då du får träffa din bebis. Jag tänker på dig.

Carmencita: Jag har tagit hCG-proven via min gynekolog.

Vad kul att du är på gång igen Caribe! Jag hålller alla tummar för dig.

I Riga fick jag lämna blodprov för att de skulle ta reda på min blodgrupp. (Även maken.) Senare efter att jag plussade har jag frågat dem vilken blodgrupp min donator har och det var samma som mig. Jag vet inte heller om det spelar någon roll, om det var slumpen eller om de tagit hänsyn till det när de valde donator. Det har jag inte frågat om.

Ang det jag läst om Rh- är att om man som kvinna är negativ och ens man är positiv så kan man bilda antikroppar mot barnet (om det är positivt???). Detta händer i samband med första graviditeten på något sätt och det brukar inte vara problem då, utan visar sig vid en eventuell nästa graviditet. Detta skall lösas med den spruta du fick.
Men som sagt - detta är bara så som jag minns det - kolla med någon läkare för att få en säker beskrivning av hur det funkar.

Grattis, Bette!!!