IVF i mars del 8

Glenda - Jo, det skiljer i tid men Märta är nog damen som kommer att ta det lilla lugna, oftast nöjer hon sig med att ligga och titta på det runt omkring och visar sällan tecken på att vilja ta sig till saker längre bort. Hon nöjer sig med att rulla över från rygg till mage om hon behöver ombyte . Ett tag var det stressande, jag "letade fel", men nu har jag accepterat att hon behöver mer tid och att det kommer när det kommer.

Frivolten - Oj, sälja hästen - stort beslut. Har det med graviditeten att göra? Hoppas att du hittar den perfekta köparen! Kommer ihåg att du velade när det gällde ditt jobb, tycker att det visat sig att du valde rätt, din arbetsgivare verkar kanon!

Idag är sambons sista dag hemma efter nio veckor med föräldraledigt och semester. Känns lite konstigt att bli själv hemma igen...

Godmorgon alla!

Timoa grattis!

Anna, grattis till killen, härligt att allt såg bra ut på rul..

Frivolten, Stabilio, skönt att höra att allt går frammåt..

Ego- Här har det varit halvkaos.. Trots det så är Aston en underbart snäll bebis som nästan bara sover eller äter.. Han har en del ont i magen efter han har ätit och kan skrika en del då eller på kvällen men det är ändå rätt ok.
Själv har jag dock fått galet ont i fötterna så jag har sprungit fram och tbx till läkarna som velar mellan att det är hormoner, leder eller nerverna så just nu äter jag morfintabl.
Ammningen gick jättebra men pga av fötterna och smätran där och att den ev berodde på hormoner så slutade vi amma samma dag som Aston fyllde 1 månad, det kändes tråkigt men samtidigt måste han ha en mamma som kan gå och inte bara ha ont, och nu hade det ju ändå inte funkat med tabletterna..
Han mage blev förstoppad när han började med ersättningen med det har löst sig med att han får lite messmör i 2ggr/dag.
Han äter som en galning annars och vi var tvunga att ringa BVC för vid 11 på morgonen hade han ätit maxdosen på paketet ;) Men det är bara att fortsätta äta än så länge, men han växer så det knakar :O
Annars är farmor farfar och farbror faster och kusin från england här och hälsar på nu så det är full fart..

Stor kram på er alla! Tänker på er men hinner inte riktigt med så mycket som man önskar ;)

Sootie - Oj, fullt upp hör jag. Synd på amningen men klart att du måste funka och Aston klagar ju inte heller . Hoppas att ni snart hittar lite rutin så får du kanske en minut över här och var .

Stabilo, eller hur... hade man haft möjlighet hade man inte gjort annat än att springa på UL..    Lyckos Dig som har tid på MVC så snart! Du kanske står ut med att vänta tills dess och kan känna Dig lite lugnare efter att Ni fått lyssna på hjärtslagen då.. Vilken vecka kommer Du vara i då??
Jag har ju inte nästa tid förrän i oktober. RUL den femte och Hjärtljud å annat på MVC den sjunde. Men då kommer jag vara i vecka 20..
Så jag kommer nog försöka få till ett UL innan dess. Liten har ju faktiskt, som Ni vet, varit lite liten på tidigare UL.. vilket gör mig lite orolig....

Epa, ja ett JÄTTEBESLUT att sälja min älskade pålle. Känns jobbigt.. och ja, det har med Bebis att göra. Jag hade Emil [min häst alltså] tidigare som sällskap åt min andra häst, som var den jag i huvudsak red. Men henne fick jag ta bort för 2 år sen.. b
På den tiden hade jag hästarna hemma. Då det inte har varit läge att skaffa ytterligare en häst [bla för våran eviga husrenovering] har jag nu istället haft honom installad en bit hemifrån. Världens bästa stall, men det är ju ändå inte som att ha honom hemma, utanför fönstret. Och dessutom dyrare..
Så ja, ett sätt att spara både tid å pengar.. TYVÄRR..
Dom som var igår å tittade kändes faktiskt jättebra, men usch vad svårt det är..
Har några till som ska komma i veckan.. Vi får se!
Jag har ju ingen brådska på nåt sätt å dyker inte rätta personerna upp, så får han stanna!


           

Missade ju att kommentera det Du skrev ang. min arbetsgivare Epa. Jo, jag valde verkligen HELT RÄTT när jag bytte jobb. Kan inte ha det bättre än så här!
Idag berättade jag om Bebis med, å dom blev såååå glada!

Har haft SKITMYCKET att göra på jobbet, typ i flera månader, och först nu börjar jag se ljuset i tunneln. Det kommer väl öka på igen lagom till september börjar, men just nu njuter jag av att jag tog mig igenom skiten. Jag ber om ursäkt om jag inte funnits där och hejat på era första små steg och plus och resor i stora världen.

Frivolten: Låter helt otroligt lyxigt att ha en arbetsgivare som blir såååå glad för att du snart ska bli mammaledig. Skämt å sido. Det är faktiskt få förunnat. De flesta arbetsplatser brukar väl grymta till för det innebär ju att man måste ta in och lära upp någon annan = ökade kostnader. Sen att människan är gjord för att föröka sig och bilda familj, det har ingen tänkt på.

Det känns helt surrealistiskt när ni berättar om era smås framsteg. Att tänka tanken att jag själv är där om en sisådär 20 veckor känns helt sjukt. Det går lixom inte att ta in. Jag blir lite extra rädd när jag läser om ditt halvkaos Sootie, trots att Aston är en snäll bebis. Vad kan man förvänta sig egentligen? *gulp* Det är lite känslan: "VAD I HEL.. HAR VI GETT OSS IN PÅ?"

Det känns också lite konstigt att ha sådana tankar när man kämpat så hårt för något så länge, men men...

Kan också rapportera att jag nu känner Snoppen. Nej, inte SJÄLVA snoppen såklart. Men mannen här hemma har bestämt sig för att börja kalla honom så, så jag får väl stämma in i kör: "Snoppen". Det blir lite konstiga situationer, som på ICA t ex - "Vad tror du Snoppen vill ha till middag?" "Oj, Snoppen rörde på sig." "Ska vi köpa några leksaker till Snoppen?"

Haha, men vi skrattar gott åt vår fullständiga distans till normalt uppförande. Hur som helst så kittlar det lite skönt i kistan och häromkvällen fick jag 10 feta sparkar (nåja) rätt upp i handen när jag låg i sängen och kollade på teve. Kanske ville Snoppen byta kanal. Vad vet jag.

Snoppen är ju i alla fall bättre än Parran (=parasiten) som vi hade innan. *suck*

Ha en underbar dag kära vänner. Kram /A

Anna- Det är ju helt omöjligt att föreställa sig hur livet kommer se ut när man har fått sin bebis, men om du tänker dig det värsta så kan det ju bara bli bättre!
Och jag kan lova dig att hur jobbigt det än blir så är det ingenting mot hur jobbigt det är att vara ofrivilligt barnlös!
Det kommer gå jättebra!

Jag kan bara instämma i att jag stundvis har haft samma känslor...
Men det blir ju som det blir, helt enkelt! Det enda man kan veta egentligen är väl att det troligtvis inte kommer bli som man föreställer sig...

Snoppen! Skitbra namn! Å vad UNDERBART att Du känner honom! VILL OXÅ!
~Längtar~
Vem som Nu sa det.. men ja, det är väldigt många pojkar här i tråden! Var det inte pojke kinesiska kalendern sa Anna??

Jag har nu fått en till tid för UL. 3/9. Känns skönt!
Jag har liksom inte kunnat känna den där lättnaden över att gå in i vecka 13 som jag väntat mig. Har förra Bebisen i allt för färskt minne och hur jag i 8 veckor gick runt med ett dött foster i magen... Så jag har nojjat över att på RUL i vecka 20, få beskedet att Liten dött i typ vecka 11... [Det här att Liten har varit lite liten förföljer mig oxå..]
Men nu kommer jag alltså få ett till UL i vecka 15. Och ser det bra ut då, då har jag ju passerat dom kritiska veckorna, och då får det vara slut på denna oro! [Säger hon bestämt å stampar återigen med foten]

Frivolten: Att vi dessutom kallar hundarna för Spyan och Kräket säger väl en del om den här familjen...

Lycka till på UL, det kommer gå jättebra! Men visst är väntan nervös och oliiiiiiiiiiiiiidlig som Peter Harrysson hade sagt. Själv tyckte jag inte att v12 var nån magigsk gräns. Tror inte det är så för oss kämpare.

Wednesday: Ja, jag ska nog göra det. Förvänta mig det värsta alltså.. Skönt å ha er erfarna banditer här som kan tala mig tillrätta.

Nu ska jag gå iväg och bli lite arg på en leverantör. Häpp.

Ps. Kinesiska kalendern sa dessutom Flicka. HA!