• 81anna

    Olust inför IVF

    För ett par månader sedan såg jag fram emot IVF, vi har ju förstått efter 2 år att vi inte kan få barn själv, detta var vår chans. Men nu när det bara är några veckor kvar så får jag en olustkänsla, känns som om detta är vägen till ett definitivt besked att vi inte kan få barn. De kallar det för oförklarlig barnlöshet, men det måste finnas något fel, varför har vi inte lyckats , vi har prickat in varje ägglossning, mannens spermier är på topp och min mens fungerar som en klocka. Redan innan IVF börjar jag tänka på adoption och vänja mig vid den tanken. Jag vet inte om det är normalt att ha en sån här svacka innan IVF. Varför skulle vi lyckas nu om vi inte lyckats innan? Jag beundrar alla som genomgått dessa behandlingar flera gånger, hört om de som gjort upp mot 9 st behandlingar, jisses modigt. Vi har bestämt oss för att genomgå våra 3 försök sen får det vara nog. Jag hoppas innerst inne att vi kommer att lyckas, men något säger mig innerst inne att det kommer inte att bli så. Usch vad deppigt det blev, inte meningen men jag kände att jag behövde skriva av mig lite. Finns det flera som känner som mig?

  • Svar på tråden Olust inför IVF
  • hoppsanhejsan

    absolut normalt att vara nervös innan, det blir ju så definitivt att man behöver hjälp... och sen är det ju en läskig behandling med hormon och sprutar... lycka till *kram*

  • LillaFrun

    Klart man blir rädd och nervös, vi har gjort två insem med donator, jag har två barn sedan tidigare.
    Därför trodde jag solklart att det skulle funka på insem, för mig veteligen är det ju inget fel på mig.
    Men inte då, nu är jag i början av vår första ivf, vi har två försök.
    Även vi har sagt att vi inte går vidare om det inte funkar på dessa två.l
    Sen är det ju skillnad i vårt fall, jag har ju redan två barn.
    Men därför tror jag ju varje gång att det ska funka....
    Vi gör kort metoden eftersom vi inte vill utsätta min kropp för nedreglering och allt vad det innebär.
    Jag var bra nervös innan men nu när jag väl kommit igång känns det kanon.
    Ivf kan ju vara lösningen för er, lycka till nu

  • 81anna

    Tack för era tröstande ord. Hoppas det bara är nerverna som gör att jag tänker så här. Det är som du säger hoppsanhejsan att det blir så definitivt att man behöver hjälp och tänk om hjälpen inte fungerar då är det liksom kört. Hoppas vi får tillbaka glöden när vi väl kommer in i IVF-världen.

  • kutterduvan

    Hej 81anna! Känner igen mig i dina tankar. Vi har inte heller hittat någon orsak till vår barnlöshet och vi har försökt i ca 3 år. Vi håller just på att gå igenom vårt första IVF-försök, men det var en lång process av tankar o känslor inför det o även ännu när vi väl kommit igång. Mest känner jag förväntan nu, men även oro och olika rädslor. Vi vet inte ännu om det lyckas, har återinföring imorgon och sedan blir det en lång väntan då man säkert hinner tänka en hel del..Lycka till med er fortsättning, hur ni än gör, det är alltid en process med många och blandade känslor. För mig har själva behandlingen (korta metoden) gått relativt smärtfritt o bra, men den mentala delen har krävt mera bearbetning.

  • 81anna

    Hej Kutterduvan!
    Jag kan tänka mig att det är mycket att bearbeta när man väl genomgår behandlingen. Vad avgjorde att ni skulle genomgå korta metoden? Vi ska på informationsmöte nästa vecka.
    Gick det bra för dina ägg under äggplockningen och befruktningen? Håller tummarna för er idag och tiden framöver, lycka till och kram på dig.

  • kutterduvan

    Vi valde korta för att jag ville ha den eftersom den inte är lika jobbig som nedregleringen med långa metoden.
    Vi fick ut 8 ägg vid plockningen och idag hade då 3 befruktats. Ett är nu insatt och 2 andra i frysen. Läkaren förklarade tyvärr inte så mycket och jag har tusen frågor som jag inte fick chans att fråga, men jag förstod iaf att de övriga hade delat sig för långsamt. Det som blev insatt var bra kvalitet så nu hoppas vi att det ska fästa.
    Om du vill veta mera om min bearbetningsprocess så är du välkommen att ta en titt på min blogg www.omattlangtabarn.blogspot.com

    Ett tips inför informationsbesöket är att du skriver ner alla dina frågor. Man glömmer annars lätt en del av det man ville veta och hade tänkt på. Jag skrev ner alla mina frågor under flera dagar, de ploppade upp lite nu o då ;). Ta er all den tid ni behöver sedan under besöket även om läkaren ser ut att vilja avsluta. Det är viktigt o känns så mycket bättre om man får gå igenom allting riktigt grundligt.
    Lycka till med det hela och kram tillbaka!

  • Jinx2

    Hej TS!
    Det skulle kunna varit jag som skrev ditt inlägg! Jag kände precis likadant inför vår IVF-behandling, att påbörja den gjorde hela vår situation mer verklig på något sätt, ett erkännande och bekräftande av vår barnlöshet. Vi var oxå oförklarligt barnlösa, alla tester var bra, mensen kom som en klocka, men det blev bara inga barn. När vi skulle börja IVF kändes det som att "nu tar vi sista chansen" eller "om det inte fungerar nu finns det ingen ytterligare hjälp att få". Jag önskar er all lycka, tror att de känslor du har är väldigt vanliga inför behandlingsstart.

  • 81anna

    Tack för lyckoönskningarna Jinx2. Kul att höra solskenshistorier. Jag har inte sett någon här på FL som känner som jag de flera ser fram emot det och förhoppningarna är i topp, känns nästan bra att det inte bara är jag som har tvivel och olust inför det hela.
    Vilket försök lyckades ni på?

    Tack för tipset Kutteduvan, jag ska skriva ner alla frågor jag får på informationsmötet och ställa dem till läkare på läkarbesöket.

  • Jinx2

    Vi gjorde ett IVF först, ingen graviditet. Dock fick vi 3 ägg till frysen, det första som sattes tillbaka resulterade i sonen. Jag var jätteledsen efter att IVFet misslyckades, visste ju förståss att det kunde krävas många försök eller inte lyckas alls, men man hoppas ju så mycket.... Får man fråga hur gammal du är TS?

  • Jinx2

    Sorry TS, skulle såklart tittat på din profil innan jag ställer dumma frågor..... Skälet till att jag frågar var att min klinik berättade att unga par (dit räknades även jag, 33 år) med oförklarlig barnlöshet hade väldigt god chans att bli hjälpta av IVF. Vet ingen %sats eller så, men att dom sa så kändes väldigt uppmuntrande för mej inför behandlingen. *håller tummarna för er*

Svar på tråden Olust inför IVF