Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder
UP; jag frågade den läkare som ringde och han sa att det var med narkos.
UP; jag frågade den läkare som ringde och han sa att det var med narkos.
UP och Hibiscus; jo jag vet hur det är att vara drabbad av flera olika saker, jag förstår inte heller varför vissa måste drabbas av allt möjligt otyg?!
För mig började det med B12/folsyra-brist som tog lång tid att komma till rätta med, sen drabbades jag naturligtvis av en del komplikationer vid och efter förlossningen, fick ett magmunsbråck av graviditeten som är en pina varje dag....ja, man undrar ju vad nästa grej blir!
Tänker nu inför operationen att säkert kommer jag drabbas av någon konstig ovanlig komplikation...skulle vara typiskt mig att ha otur!
Det är så trist för det går ut över ens sociala liv tycker jag. Man vill ju absolut inte vara en sån som bara pratar och gnäller om sin hälsa. Men samtidigt så är man i perioder ganska upptagen av just sin hälsa. Mycket därför att man måste själv ta reda på allt och bråka till sig rätt vård. Tänk vad skönt om det kunde räcka med att man var sjuk och man bara kunde koppla av och känna sig trygg med att man fick den bästa vården....
Minnie; har för mig att du gjorde en mer omfattande undersökning på Strankliniken...vad omfattade den? Var det samma läkare som gör operationen som gör den?
Mormia; bor du i Västerås? Tur för dig att du fick en remiss till Linköping!
Mani; huga, vilken otur, men bra att du fick hjälp direkt, hoppas det inte ska påverka resultatet!
Usch, men lite uppskrämd blev jag nog, jag har verkligen världens otur så finns det ovanliga komplikationer att drabbas av så vore det typiskt att drabba just mig, grrr!
Men lycka till för dig att du ska känna dig bättre snart!
Uppsalapojkarna; men fy vilken otur du har, verkligen trist, hoppas de kan ordna en ny tid som passar. Det är ju hemskt att gå och planera och hoppas och sen blir det inte så.
Men jag begriper inte hur man inte ska få ha barnen på förskola när man är sjuk?! Tänk om man är helt sängliggande och inte ens kan ge barnen mat, är inte det i barnens bästa då att få vara på förskola? Och ur barnens perspektiv är det väl inte bra att få vara hemma från kompisar och pedagogisk verksamhet i typ 4 veckor. Är det meningen att man ska skola in barnen sen också eller, nej jag förstår verkligen inte!
Men jag håller tummarna för att det ska lösa sig till det bästa nu för dig ändå!
Ja, det var med blandade känslor jag såg Uppdrag Granskning igår. Känns skönt att se att det finns vårdpersonal på vår sida som förstår. Men blir så arg att se och höra den där Ingela Wiklund och hennes mossiga uppfattning. jag undrar vad hon själv skulle välja, en kanske obehaglig men snabb undersökning mot livslångt lidande?
Hon har dessutom tidigare skrivit en artikel där hon i stort sett helt skyller förlossningsskador på att kvinnor nuförtiden är för gamla, för tjocka och omskurna!?
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/flera-orsaker-till-att-forlossningsskadorna-okat_6769817.svd
Uppsalapojkarna; det bästa och säkraste sättet att undersöka sfinkterskador är med endoanalt ultraljud. Just nu kanske du inte är så vidare sugen på ytterligare en till obehaglig undersökning. Men om din bristning har gått genom hela mellangården så finns ju risken att du även har en sfinkterskada.
Men vad skönt det var att Eva Uusdal (?) äntligen tog upp jämförelsen med hur man inom vården behandlar skador på andra kroppsdelar.
Pseudomym; vad tråkigt att du känner dig sämre. Jag vet inte om det kan ha att göra med bukplastiken men för din skull hoppas jag att det ska gå över när du är mindre svullen.
En vän till mig gjorde en bukplastik för ngr år sen och hon mådde riktigt dåligt efteråt. Hon ångrade sig flera gånger för hon hade inte räknat med att må så dåligt. Men sen läkte det fint och nu är hon jättenöjd. Hoppas att det blir samma för dig!
Elivismamma; välkommen hit får man väl säga även om det kanske inte är så kul att gå med i denna tråd!
Nu när du är gravid går det ju inte att operera eller liknande men det finns en del att göra ändå. Försök att gå upp så lite som möjligt i vikt och knipträna så mycket du kan, ja, ja, jag vet lättare sagt än gjort....men det har jag läst om att man kan göra när man är gravid. Sen vet jag inte hur mycket framfall du har drabbats av, om det är "bara" slidväggarna eller annat också? Jag vet inte om man kan använda prolapsring som gravid, kanske någon annan här vet det?
Själv ska jag till Eva på Strandkliniken imorgon för en, hoppas jag, ordentlig undersökning. Så jag är ganska nervös nu. Jag vill ju bara höra att allt går att rätta till! Sen hoppas jag att det bara är slidväggarna som rasat ner och bildat bollar men jag misstänker att det är mer än så. Ja, egentligen har jag ju redan fått rectacele bekräftat men jag hoppas att det är för att jag inte har någon mellangård. Så jag tänker att det ska hjälpa att få mellangården uppbyggd igen. Så att allt hålls lite bättre på plats.
Men först måste jag ju göra operationen i Uppsala. Usch, nu börjar jag känna mig ruskigt nervös, tänker hemska tankar om att allt ska bli värre och att jag för resten av livet ska få springa på undersökningar med diverse instrument som ska stoppas upp....huga! Det bådar dock gott att det ska nog bli en professor som ska göra operationen så han borde väl vara erfaren.
Uppsalapojkarna; jag hoppas att du ska få en tid snart för operationen!
Hej tjejer! Så, nu har jag varit hos Eva på Strandkliniken och ja hon var lite speciell :) men inte på ett dåligt sätt tycker jag. Lite svårt att förstå allt hon sa men jag var ganska nervös och spänd så det kan vara det.
Hon gjorde iaf en ordentlig undersökning av allt därnere och det var med blandade känslor som jag äntligen fick besked. Urinblåsan har halkat ner och buktar ner mot slidmynningen. Sen har jag ingen mellangård alls utan bara slemhinna mellan tarmen och slidan som gör att tarmen buktar ner i slidan. Det var troligen det som gör att jag inte kan ha samlag trodde hon, att penis kommer emot nerver som ligger helt blottade. Men livmodern har inte flyttat sig och det är ju bra!
Visst kändes det lite hårt att få veta allt, jag hade hoppats att det bara skulle vara slidväggarna som kasat ihop. Men vilken lättnad att ändå äntligen få vetskap! Jag har ju vetat att det inte stod rätt till ända sen förlossningen!
Hon kunde även se ungefär var revorna upp i vagina går. Hon skrev ner ordentligt i journalen, mina skador och mina besvär så den är skickad till patientförsäkringen nu. Det var jättebra eftersom de journalanteckningar jag har från Västerås beskriver ju allt som normalt.
Men hon kunde inte förstå varför inte landstinget skulle operera detta. Nu ska jag ju ändå först göra operationen i Uppsala och sen vänta minst tre månader. Men det känns ju ändå som om man börjar att se ett slut på denna tunnel! Bara jag för en gångskull kan få slippa strul :)
Blåklocka; tack! Nej det är kolorektalkirurger som gör sfinkterplastiken så jag tror inte att dom kan det. Men hoppas att dom syr ihop musklerna runt tarmen för det sa Eva att hon själv var tveksam till att göra eftersom det är stor risk man råkar sy i tarmen. Du får rapportera om hur de är på Sofiahemmet. Och så får vi alla hoppas på utökat vårdval så man kan få välja var man vill söka hjälp och slippa klåpare!