Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

Hej! Op i torsdags och fy f-n vilken pärs. Allt gick bra och jag sov hela tiden. Bakre, främre samt återuppbyggnad av mellangård... Var kvar 2 nätter på sjukhuset och känt mig helt sänkt tom idag och känner mig fortf riktigt tung och slö i benen men ändå förhållandevis fräsch. Svårt att förklara....

Fortf problem med att gå på toa om jag inte är lös för det är ömt och svullet. Ska man vara helt ärlig känns det som rumpan inte vill öppna sig när det är dags... :( något som nån känner igen?! Jag hoppas att det är något som ordnar till sig när svullnaden lagt sig och när jag börjar med knipövningar och återfår styrkan i muskulaturen!

Blivit sjukskriven i 6v tid och ska försöka mig ut på lite längre promenad (mer än runt kvarteret) imorgon men känner mig som sagt både tung i ben och mage. Nog mest rädd. Äter alvedon och Ipren på klockan men ska nog börja trappa bort för det är mest mellangården som spänner och stramar. Inte skönt att sitta!

Sköterskan som tog katetern berömde utseendet- syns inte att du fått barn vilket kändes upplyftande. Har inte vågat se efter själv.

Hur mådde ni andra efter op och när började ni känna av resultat?

Öh det här har ju inget med jämställdhet att göra?? Det här har ju med att göra hur vården brister i sitt sätt att ge info. Eller så får man skriva ner saker själv och Fråga!

På min MVC står det överallt på skyltar och diverse saker om knipövningar etc.

Någon här som tycker att urinrörsmynningen ser större ut nu med främre slidväggsframfall? Det har jag märkt nu efter prolapsringen, så det är väl den som gör att det blir så??!
Jag anar också "kulan" i slidöppningen igen, trots prolapsringen (de 3:e storleken jag har nu) o flitiga knipövningar.
Känner alltid att det liksom inte blir färdigkissat, när jag reser mig kan det ofta komma några droppar. Någon annan som har det så? Känner mig inte fräsch.
Sen kliar det rätt ofta, för några veckor sen var det olidligt o jag tog en sån dyr tablett Diflucan o det hjälpte. Men jag kan ju inte ta det hela tiden om det nu är pga ringen jag får svamp. Hade svamp för första gången för 6-7 år sen efter en antibiotikabehandling, den läkte inte ordentligt, men det visste jag inte då, men det gjorde sen jätteont vid sex, nästan omöjligt i flera månader.(trodde att jag fått vestibulit)..men sen fick jag äntligen hjälp av en gynekolog (men då var det förhållandet över) o det var svamp. Det blev Diflucan.
Så nu när jag kände samma sak, ont vid sex baktill i slidöppningen, visste jag ju inte om det var stygnen efter perineumbristningen eller svamp. Har inte haft sex igen men hoppas att det inte ska göra ont.
Oroar mig så för när jag ska få tid till kirurg på bäckenbottencentrum o att de då måste ta ut ringen igen (gör ju så himla ont) o att behöva krysta vid undersökning ännu en gång o tänk om de inte tycker att det ska opereras!! Jag vill bara bli normal så att jag inte känner av mitt underliv hela tiden...att inte behöva känna tyngd o obehagskänslan som jag vant mig vid i över 1 år nu...att inte behöva oroa mig för att lyfta min älskling på 10 kg för ofta....att ha ett sexliv med lust o glädje igen.
Tänk om de tycker att jag måste klara mig med prolapsringen resten av livet, med ständiga svampinfektioner....
usch känner mig så modfälld nu...hur ska jag kunna gå tillbaka till mitt jobb inom vården, som är tungt o många lyft/förflyttningar varje dag?

precis...frågan är om det innebär större risk för läckage i sig eller kanske urinvägsinfektion (som jag aldrig haft)?  vet du?
tack!
kram

När försvinner känslan av framfallet efter en operation? Det är snart 3 v jag gjorde min och bakre väggen känns bra (eller 'bra', har lite lättare att göra nr 2 men könns fortf läskigt) men det främre känns faktiskt precis som innan, den känslan av en tampong???? blir det bättre sen nör man kan börja knipa ordentligt?! Jag står inte och lyfter mina barn men kan lyfta upp de i knät när jag sitter för då påfrestas ju inte bäckenet på samma sätt...

Nu 4v efter op och känslan skav och ta in luft är fortf kvar. Känslan är mer eller mindre konstant. Ser oxå väldigt köttigt ut när man tittar i spegel... Försökte mig på att föra in ett finger och möttes bara av hårdhet och trådar. Fick lirka runt, obehagligt! Nu enl läkaren skulle man ju få börja ha sex men om inte ett finger knappt kommer in hur ska man då lyckas?!?

Känns lite (läs:mycket) trist att hela op verkar vara förgäves :(

Söker råd åt en vän. Hon har dock inte alls samma problem som mig.

Hon får så att hela tarmen krampar och kan då inte tömma tarmen och kraftiga smärtor. Läkarna här i Uppsala hittar inget fel. Om hon inte äter p-piller blir det mycket värre.

Vart är det bäst att vända sig? Nån som har koll på musklerna både i underlivet och kring tarmarna.

Nu har jag varit hos specialistläkare på KK.
Hon tog ut prolapsringen (eftersom jag inte klarar det själv sen den första gången då det gjorde så fruktansvärt ont) o undersökte med händer o ultraljud, jag fick krysta o hosta o knipa. Hon tyckte att det var riktigt bra (uroterapeuten sa 3 av 10 på knipet för 3½ månad sen så knipövningarna har varit bra)
 att det inte skulle opereras.
Jag berättade om problemen med kliande o sveda direkt efter mens sen några månader (svamp?) samt att det ibland är svårt att kissa, tar en hel evighet att få ut något väldigt långsamt...hon trodde att ringen jag haft suttit lite fel samt varit i största laget för mig o att det var den jag känt tyngden av som framfallsbesvär..
obehag att cykla o skav o tampongkänslan...jag berättade om det nonexisterande samlivet pga dessa problem.
Hon sa att det såg mycket bättre ut nu än vad det tidigare gjort enligt journalen.
Jag hoppas att det inte bara var pga att ringen precis tagits ut o allt inte hunnit trilla ner igen. Det är 5½ månad sen jag fick den första ringen o 15 månader sen förlossningen. Kanske kan tiden ha gjort underverk?!
Hoppas hon har rätt. Sen igår har jag promenerat en del o lyft bebis som vanligt (alltid försiktig men är ju själv om dagarna så måste lyfta henne en del)
o det känns ganska bra. Bara svider baktill i slidöppnigen efter att hon tog ut ringen, det blir sår där då för den är så stor sa hon...ska smörja med olja o hoppas att det inte ska göra ont mer vid samlag (vilket det gjorde för 2 månader sen sist vi hade sex) Bara 3 gånger sen förlossningen...hoppas verkligen det är tillräckligt bra nu för att inte gå runt o känna av underlivet hela tiden...att få tillbaka sexlusten o inte känna obehag.
Jag berättade också att de bästa dagarna alltid är precis innan mens, då jag knappt känner av framfallet o hon föreslog  då hormonspiral, som skulle likna den känslan i hur hormonnivåerna är just då. Någon som har erfarenhet av det?
Vi har ju inte haft behov av preventivmedel nu o innan förlossningen tänkte vi att blev det syskon så var det kul men vi skulle inte kämpa med fler ÄL tester o missfall o mediciner...men sen dess har det ju inte ens varit en möjlighet pga mina framfallsbesvär o utan sex blir jag ju inte gravid..samt vågar nog inte göra underlivet mer skada med ytterligare graviditet o förlossning (ville ju haft snitt men fick ej)....dessutom fyller jag 44 snart så det är ju ändå ingen större chans. Vi är så lyckliga att vi ens fick vår lilla tjej efter flera års försök o 6 missfall.
Läkaren sa att jag får höra av mig om det blir sämre nu efter ringen tagits ut annars har vi telefontid om 2 månader.
Hoppas det går åt rätt håll nu. Jag var så säker på att det skulle behöva opereras.

Cytotec? Är inte det typ det kontroversilla "abort/få igång MA" piller?
usch låter inte kul att sätta in o jobbigt att småblöda titt som tätt o inte ha en aning om när det ska blöda
Har du haft prolapsring? I så fall, gjorde det mer ont att sätta in spiral än att dra ut ringen? (för det tycker jag är riktigt hemskt, det gör ju svinont men bara en kort stund o sen svider det pga sår som rivits upp baktill i slidöppningen)
Men stämmer det som läkaren sa att du med hormonspiral känner nästan som dagarna precis innan mens (då det kändes som bäst)?
Trist att du har mest besvär efter samlag...hur känns det då?
Sist för 2 månader sen gjorde det ju ont baktill i slidöppningen, mot där jag är sydd eller kanske envis svamp som gav sig till känna så?!