• Minnie7

    Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

    Ok. Ett ultraljud djupt inne i slidan? Anledningen att jag frågar är för jag har bara gjort ultraljud på mellangården och då ses bara muskelfästena bakåt.

  • Minnie7

    Tror att omföderskor har det lättare eftersom det redan passerat ett barn där, dvs man är redan större vaginalt än tidigare. Personligen skulle jag aldrig föda vaginalt igen. Även om inte problemen skulle bli värre så bara känslan av att krysta osv. Hujedamig...

  • Minnie7

    Lije- kräks också på naturligt... Önskar jag hade vetat innan och att de säger dom det är- förlossning nr2 är enklare för att di är skadad från den första helt enkelt... Rent krasst är det ju så. Vävnader har slitits sönder och sys inte, därför blir man större inuti och bebisen slinker lättare ut. Men är man sydd kan det vara en annan sak. Ärr spricker ju lättare upp än annan elastisk vävnad. Usch ja...

  • Minnie7

    Fast komplikationer vid planerade snitt är ytterst ovanliga. Det är infektion i såret som är den vanligaste och det ger ju inte några bestående men direkt. Allvarliga komplikationer, såsom blodpropp i lungan, fettemboli etc är superovanliga. För bebisen är det egentligen ett säkrare sätt att födas på. Alltför kontrollerat och bebisen får övervakning och hjälp direkt. Lite extra syrgas är väl det vanligaste. Nu är det ju ingen referens direkt men på alla planerade snitt jag varit med på (jobbar som narkossköterska) har ingen bebis mått dåligt ingen mamma fått någon allvarlig komplikation direkt i anslutning till snittet (sedan vet jag ju förstås inte). Är själv snittades första barnet och det var en drömförlossning. Vaken, pigg och alert. Men det var ju också något jag önskade (även om dottern låg i säte så gyn hade inget val ) och det spelar ju förstås in. Bäst förutsättningar för en bra förlossning har man ju när man själv får vara med och påverka, önska. Var inte rädda för snitt- skrämselpropagandan är värre än verkligheten!

  • Minnie7

    Japp- Cissan. Värre vid ägglossning här. Bättre precis efter och fram till mens.

  • Minnie7
    Cissan skrev 2014-05-16 11:46:56 följande:

    Här har jag sagt att jag inte har trängningar men nu 3 dagar i rad har jag känt mig sjukt kissnödig hela tiden, kan inte gå många metrar innsn jag måste på toa igen, kollade uvi igår men icke så de trodde det hade samband med framfallet :(( Det är så psykiskt påfrestande att må såhär, tycker så synd om min fina familj som måste dras med mitt bölande, försöker vata stark men klarar inte det här. Jag är såå ledsen heeela tiden. Känns som om Jag måste få spy ut lite här, i te roligt för er heller att läsa men ni är de enda som förstår mig ????


    Förstår precis. Vi lyssnar!! Jobbigt med dina trängningar . Hade ju också det, och faktiskt efter op också tills jag gjorde min inkontinensop. Nu är det bättre med det fast nu får jag lätt UVI istället. Men det tar jag mkt hellre, finns ju något att höra åt den saken iaf.
  • Minnie7

    Jag fick samlagssmärtor som höll i sig ca 1 år. Penetrerande samlag omöjligt en period. Men det har försvunnit helt. Var säkert läkningen som tog tid.

    Vet du om musklerna i mellangården är skadade?

  • Minnie7
    Paincake skrev 2014-05-22 20:47:49 följande:
    Vad skönt att höra att samlagssmärtorna går över så småningom. Ett år är ju egentligen inte så himla länge (och i ärlighetens namn så har vi inte sex så himla ofta heller - småbarnsföräldrar, you know..).

    Nej, jag har ingen aning om musklerna är skadade. Hur vet man det?
    Tänkte om gynekologen nämnt något om musklerna i mellangården. Är de intakta kanske förmågan finns att knipa menar jag men knappast annars. Sprack du mycket under förlossningen-/ arna?

    Nej, småbarnsålder är verkligen sexdödande. Iaf för mig. Det mest oroliga med samlagssmärtorna var egentligen att jag inte visste om det skulle försvinna överhuvudtaget. Blev så paff när det kom. Vi hade liksom haft sex efter op och det hade gått bra. Sedan helt plötsligt någon månad senare (eller var det var) så hade jag superont. Och gynekologerna visste inte alls varför för allt såg fint ut. Skulle precis kontakta operatören igen för att få hjälp via någon sjukgymnast när det helt plötsligt vara försvann. Gjorde jätteont vid gynundersökning också. Ont vid muskelfästet på högra sidan som jag mest sytt och skadat. Så det var nog läkningen ändå...
  • Minnie7
    Cox Orange skrev 2014-05-23 15:29:04 följande:

    Hej alla,

    Lite uppdatering: Hemkommen nu efter op. Herregud, vad man får vara med om. Värsta smärtan jag varit med om utöver förlossningen! Jag är helt utslagen. 

    Det gick väl bra, tyvärr fokuserar man ju som vanligt på det negativa. En kvinnlig läkare som gick bredvid för att lära sig sade att mina smärtor var psykiska och att de minsann hade kvinnor som varit med om värre traumata än mig (som om hon visste vad jag varit med om?) som hade mindre ont. Tja, detta började under förlossningen och hela den här skiten har gett mig problem varje dag och jag är här för att bli av med skiten, blev råförbannad.

    Hoppas det blir bra iaf.


    Suck- vissa borde inte bli läkare...

    Hoppas du blir bättre nu och ta det lugnt!! Fick du något smärtstillande att ta hemma? Ta allt du får. Tyckt själv det var värst första veckan.
Svar på tråden Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder