Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder
Lycka till imorgon Hemligkvinna!
Jag var hos läkare idag (gynekolog kopplad till MVC) för att få kollat framfallet. (4 månader nu sen FL)
Jo det är ett främre slidväggsframfall o livmodern hänger med nedåt sa han.
Men han ville vänta med att skicka remiss till op tills några månader efter avslutad amning. (Jag delammar sen 3 månader)
Han menade att alla mina knipövningar med kulor (som BM rekommenderat) var väl bra men kan inte bota framfallet...det måste opereras om jag sen fortfarande har besvär (men att det efter operationen var stor risk för återfall) ...om vi inte ska ha fler barn (men jag sa att det knappast är möjligt pga min ålder o att vi hade så många missfall innan vi nu till slut lyckades)
Så bara att vänta o stå ut...trist...känner tyngden hela tiden (förutom direkt på morgonen), känslan av att något ska trilla ut...samt att det inte känns som jag kissat färdigt....
o har inte vågat/känt mig sugen på att försöka ha sex pga detta (men perineumbristningen hade läkt fint sa han)
Hur ska min sambo kunna vara sugen när jag själv känner så här?! Att något buktar ut som inte ska vara där är ju inte kul. Jag har ju dessutom hela tiden berättat om hur det känns o hur det ser ut.
Hur ska det påverka vårt förhållandei längden?! Hur känner ni andra inför sex o vad säger era män?
Läkaren sa att kanske känslan/besvären av framfallet kan lägga sig efter amningen, men framfallet kommer alltid finnas där.
Jag ska inte lyfta tungt sa han o jag frågade hur tungt men det var svårt att säga...men bebis i babyskyddet var på gränsen när jag frågade. (o tänk att nu väger min bebis bara 6 kg...tänk om 1 år eller ännu längre fram?)
Jag frågade om hur jag ska göra sen när jag börjar jobba igen nästa år, för jag jobbar i vården o har tunga lyft varje dag (fick graviditetspenning de sista veckorna av graviditeten pga det)
o då sa han att jag kunde tala om det för min chef (kul att berätta för sin chef om framfall!)...jaha men då kanske jag kunde få ett slags intyg...men det kunde vi ta då i så fall sa han.
Hur gör ni andra med tunga lyft? Jag menar vissa har ju större barn också o tunga jobb...hur ska man kunna "leva som vanligt" när man är rädd att ens bära en Ica kasse eller lyfta sin bebis från golvet?!
Kan arbetsgivaren omplacera en i så fall? Kan inte ens tänka mig att det går att helt undvika lyft i mitt jobb.
Måste jag omskola mig?!! Vill absolut inte förvärra framfallet.
Tankarna maler i huvudet...jag tänker på framfallet nästan hela tiden...att OM jag bara fått KS som jag ville hade detta kanske inte hänt...
Att det begränsar mig...att inte kunna promenera utan att känna obehag, att inte ha ett sexliv alls, att känna sig kissnödig stup i ett...hur ska man förlika sig med situationen?
Förlåt för deppigt inlägg...vet att flera här har mycket större besvär...men känns så orättvist att vi kvinnor ska behöva stå ut med detta bara för att de vägrar KS in i det längsta. Så blev det sugklocka o yttre press o så bristning o sen framfall.