Utredning efter upprepade missfall osv... Del 8

Jag missade er trådfest igår Var på inflyttningsfest hos grannarna. Vi bor ju alla i nybyggt hus och grannen knackade på och bjöd in mig, trots att vi aldrig pratat. Trevligt!

Jag har ett litet problem.

Min mamma är väldigt dålig på att bemöta och hantera sorg och har under de tre år jag varit deppig över alla missfall istället föreslagit cykelturer (!), kommit med käcka hurrarrop och överdrivet pladder om adoption. Jag hade istället önskat att hon sörjt MED mig, enbart genom att vara tyst och finnas där... (På senare tid har jag sagt det till henne, men hon vet inte hur hon ska vara, säger hon.)

Nu när jag är gravid och det börjar kännas LITE säkert är hon SÅÅÅ glad. Det jag tycker är jobbigast är när hon beskäftigt klappar mig på magen, som än så länge knappast syns. Hon gör det på ett så nöjt sätt, nästan som om det är hennes förjänst att jag är gravid.

Jag tycker det är jättejobbigt, bland annat för att jag fortfarande är rätt orolig. Men jag vet inte hur jag ska säga det till henne, hon kommer bli så himla ledsen och tycka att jag överreagerar.

Om jag inte fått alla missfall och hade en gräddfilsgraviditet skulle jag nog inte tycka det var en big deal att magen blev allmän egendom, skulle nog bara vara stolt.

Nån som känner igen sig?
Hur skulle ni gjort?

Hur kommer det sig förresten att månnga tycker magen är ok att klappa, mina stora växande gravidbröst skulle folk ju aldrig få för sig att känna på! (Tänk om nån gjorde det: Stegade fram och kupade handen runt bröstet och säger - Nejmen så stora fina bröst du har fått, hur känns det?!)

Iske och Idun - tack för era kommentarer.

Idun, men jag vill inte prata med min mamma om allt gällande graiditeten, det gör jag hellre med min make och bästa vän.

Jag inser att jag nog har en del motstridiga känslor; jag vill att hon ska förstå vad hon kan göra och säga, utan att jag talar om det för henne och delar med mig av mina tankar... Inte helt rimligt. Hm.

DND och Corneliana - jag började med Prednisolon samma dag som ÄL men det var för att jag var hos DR B just den dagen och fick ordination. Jag skulle trappa upp: 2,5 mg (dvs en halv tablett) i två dagar, 5 mg (en tablett) i två dagar och sedan full dos 10 mg (2 tabletter) varje morgon. Jag skulle oxå ta kl 8 varje morgon. Men jag undrar om det är klockslaget som styr eller om det varierar med när man går och lägger sig och går upp? Avtrappning på samma satt från dag 12+0.

Jag fick även recept på Calsium-tabletter, en 500 mg tuggtablett per dag, för att motverka benskörhet, men mest som extra försiktighetsåtgärd, det var nog inte nödvändigt.

Ang biverkningar fick jag inga, mer än att jag blev hungrig, men det kan ju ha berott på att jag blev gravid direkt.

Och tack igen alla för era råd om mig och min mamma. Jag inser nog att det bästa är att prata med henne. Ska bara hitta rätt tillfälle oxå...

Jag har hittat lappen med telefonummret till Dr B!

Inboxa mig om du vill ha det, eller ska jag lägga ut det här direkt?

DND - Härligt att höra att DR B är så hjälpsam trots pensioneringen!

Saffran - grattis!

Snozie - ett himla jättestort GRATTIS !!! SÅ kul att läsa!

Iske - jag drog ut en tand i höstas när jag åt Trombyl. Tandläkaren sa att det skulle vara ok och det var det. Visst blödde jag en massa samma dag och dagen efter (satt och spottade blod i ett glas) men jag har aldrig dragit ut tand förrut så jag vet inte hur mkt man brukar blöda. Detta var i underkäken oxå, brukar visst vara värre. Men som sagt; det gick!

Var på rUL imorse och allt såg bra ut!!! Så underbart skönt

Först fick BM ingen bra bild av hjärtat, h*n låg med armen för, så vi fick gå ut och vänta 30 minuter och jag fick dricka vatten, sen in igen. Men även det såg fint ut.

Nu är jag i vecka 19+3 och känner fortfarande inga rörelser. Men det var helt normalt, kunde dröja ett tag till. Jag har moderkakan i framvägg.

Jag flyttades bak en dag och BF är 10 juli. Pyret blev alltså till tre dagar innan den ägglossning som både Dr B räknade ut och ÄL-stickan angav. Jungfrufödsel?!

Tack för allt er stöd senaste året. Ni är för goa!

Lilla D - GRATTIS! Åh, vad jag är glad för din skull!!! Helt fantastiskt, och vecka 12 och allt, way to go! Verkligen fantastiskt! (Letade bland tidigare inlägg och visst har du inte skrivit rätt ut att du är gravid, du smög väl bara in det nånstans va?!)

EGO - Kände sparkar för första gången igår (v 21+3) Har inte känt något tidigare som kan liknas vare sig fisksprattel, bubbel mm, och började bli otålig, så det var hög tid och en glad överraskning!

DND - predisolonet slutade jag med i v 13. (Samtidigt som jag slutade med Trombyl o Progesteron) Fick inga biverkningar annat än att jag blev rätt hungrig.

Jag tog Progeteron från dag 3 efter ÄL. De stoppade upp mensen, därför skulle jag ta gravtest dag 19 efter ÄL. Om det var postitivt: fortsätta med proggarna till och med v 12, om negativt: sluta med proggarna och släppa fram mensen.

Spirit - kram! Vet inte vad ni ska göra. Försöka igen?