Sexiga NattChatten för oss som inte sover
Mandi74 skrev 2009-02-02 19:24:02 följande:
Haha.. men jag ser vad du skriver, precis som du fattar vad jag skriver. Kanske för att vi är lika "konstiga" bägge två. Jag har oxå en massa bagage och ett rent helvete bakom mig, något som jag tror kommer påverka resten av mitt liv och det kommer alltid att finnas där. Nu försöker jag bara omvandla det till något bra och se det som att det som har hänt har format mig till den jag är idag och hur det än är så är jag nöjd med den jag är.ag har mina åskiter, jag har mina ståndpunkter och ingen kan rubba dom, för jag är så säker på mig själv, efter att ha vänt ut och in på mig själv så som jag gjort de här åren så har man fått en ganska bra själv instinkt. Jag vet vem jag är.. Visst fan går det upp och ner, herregud senaste 6 månaderna har varit ett rent helvete, men jag känner att det är på väg att vända igen. Det jag måste lära mig nu är att lita på andra, jag har aldrig kunnat göra det fullt ut innan.. jag har fått klara mig själv. Så det är väl den svårast biten för mig.. att kunna känna tillit. Men jag hoppas att det kommer det oxå.. 2 steg fram och 1 bak så ska jag nog hamna där tillslut.
För att skrämma slag på alla stackars satar som ska tya läsa igenom det vi skriver...ska jag se om jag kan ge dig ett svar...Egentligen är vi nog inte så konstiga, vi känner oss själva, våra styrkor, svagheter...det mörka, det ljusa. Att andra ser om som annorlunda individer kan vi överhuvudtaget inte påverka. Frågan är...vill vi vara som alla andra?
Jag om någon skiljer mig från mängden, allt som oftast går jag mina egna vägar. Visst rättar jag in mig i ledet...om det behövs. Tjattrar inte när jag inte finner ett behov av det, kan välja den enkla vägen vid de rätta tillfällena. Det man ser för blotta ögat när man ser mig är långt ifrån det man får...ytan visar inte en tillstymmelse till innehållet. Falskt? Ja, det kan tyckas. Men jag väljer själv vem jag släpper in på livet, vem som är värdig att få en glimt av den sanna ärliga JAG.
Tillit är ett stort problem för mig, man får jobba för den...jobba hårt. När man får min tillit har man den tills den dagen man visar sig icke vara värdig den längre. Trampar på mig kan man göra, jag reser mig igen....förlorar man min tillit då förlorar man hela mig.
Bagage finns, precis som du har & alla andra. Ibland är det tyngre & ibland är det som en fjäder. Börjar så smått komma till insikt med att vandringen är fan så tung & den ska göras på egen hand.
Någon som orkat läsa hela vägen...?
