Vid mitt första mf så tog det 7 veckor för mensen att komma tillbaka. Det var efter ett stimulerat FET. Vid de andra två som har den faktiskt kommit efter ca 4 veckor som vanligt men då var det en spontangraviditet och ett helt ostimulerat FET så det kan nog ha spelat in.
Beklagar verkligen ditt mf! Kram
Vi har haft det lite jobbigt efter det 3:e missfallet. Min man fick ju testikelcancer mitt i allt elände och är nu steril 
på måndag vet vi dock om den har spridit sig eller om vi kan pusta ut en stund.
Vi har tagit en liten sommarpaus och åkt på vår drömresa och passat på att gifta oss, det var skönt med lite annat fokus. 
Vi ska köra igång en missfallsutredning i höst och hoppas att det vi har i frysen räcker till en bebis. Man får leva på hoppet. 
Ska ni köra igång i höst igen?
Vi har 3 embryon och ett 50-tal spermier kvar. Vi är öppna för både spermie- och äggdonation vid behov så vi får väl se vad utredningen visar...
Kram
Cia: Håller tummarna för att liten har gjort sitt jobb till på tisdag! Snart är det väl dags?
LillaD - skickar en stor stor kram till dig! Jag förstår precis hur du känner. Vi har försök i snart 3 år nu och jag vet ju att jag kanske inte ens kommer att få bli gravid igen i år. Det känns tungt och orättvist. Men jag håller tummarna för att du ska få ett till ett finfint sommarplus.
Välkomna tillbaka alla semesterfirare! Hoppas ni har njutit massor.
Beklagar verkligen alla minus i tråden, de får alltid de där j**a missfallen att kännas så mycket mer.
Poppy - tyvärr så håller jag med LillaD, sparsam mens har varit utebliven ÄL för mig. När jag har ÄL så blöder jag lite mer och får mensvärken från helvetet. När ÄL uteblir så behöver jag knappt något skydd vid mens. Boka tid och kolla ÄL den inte har kommit i olag efter mf. Men man kan ju alltid hoppas på det bästa och köra på ändå 
alla kroppar är ju olika och det är ju faktiskt på mensen efter ÄL som man vet, inte på den innan.
Vi sysselsätter oss så gott det går, imorgon blir det nog lite jobbigare. Samtidigt så tror jag stenhårt på ett positivt besked och då känns det som att morgondagen är en bra dag för då kan vi lämna det bakom oss. Visst blir det kontroller de närmaste 10 åren, men det är inte lika troligt att den kommer tillbaka om den inte redan finns nu.
Poppy - missade dina studier där. Jag har också läst mycket om det och funderat på om det kan vara vårt problem
Hallå tjejer!
Tack för all tumhållning - det verkar som det hjälpte för röntgen var helt ok. 
Nu är vi jätteglada, det känns som om den värsta faran är över för det blr mindre troligt att det skulle komma tillbaka om det inte finns där nu. Vi hade även en kuratortid direkt efter där vi fick prata lite om det som tynger oss mest nu - barnlösheten. Hon var väl inte min tekopp direkt men P skulle få en tid hos deras psykiatriker för att ev börja medicinera eftersom han riktigt inte orkar med just nu. Han har tagit beskedet att han är steril väldigt hårt, och de här senaste två årens motgångar har nog resulterat i en depression. Själv så mår jag faktiskt helt ok just nu, visst är jag ledsen ibland men jag har ändå kraft och orkar med mer efter resan.
Poppy - läskigt med cykeln! Vilken tur att det inte gick värre än vad det gjorde.
Odd - lycka till på VUL, vet så väl hur orolig man är, å ena sidan vill man veta, å andra sidan är man helt livrädd för ett negativt besked. Precis så kände vi idag (och på alla tidigare VUL)
Cia - håller tummarna för vändningsförsöket!
Hella - Hurra hurra hurra. Nu vänder det i tråden. Stort stort grattis! Vi håller tummarna för att det ska gå finfint hela vägen.
Massor med kramar till er alla!
Nej - lilleskuttan, tänker på dig massor och håller alla tummar och tår för ett falsklarm. Stor stor kram!
Odd - grattis till lyckat VUL!
Lilleskuttan - å vad skönt att liten lever därinne. Blödningar är ju vanliga men väldigt förknippade med skräck för oss. Var riktigt rädd om dig nu! Kram
Franka - hoppas det går bra imorgon!
Idun - testa!
Magis och Cia - nu är det verkligen nedräkning för er två.