ENDAST för oss som valt/vill ha kejsarsnitt som förlossningsmetod.

Blev så nyfiken när jag såg diskussionen om "Barnmorskorna" så jag var tvungen att titta på avsnittet. Vanligtvis brukar jag undvika sådan program pga att jag blir så illa berörd och mkt riktigt blev jag det även den här gången. Att föda vaginalt är verkligen INGET för mig (det visste jag ju förstås redan). Aldrig i livet säger jag! Usch vad utelämnad man lär vara när man ligger där och fy för allt som kan gå fel. Jag fattar inte att vi inte är flera som vägrar gå igenom det där och som vill ha planerade snitt istället. Känns som att "alla dom andra" har blivit hjärntvättade av all propaganda för vaginala förlossningar Nej tacka vet jag snitt säger jag!

Åh GRATTIS malinmys!!! 

Kan bara hålla med siamusen, skulle precis skriva samma sak. Blir dessutom lite irriterad och undrar vad den länken gör i den här tråden??

Bra skrivet snart3barnsmamma! Jag håller med dig helt och fullt. Är så less på att man ALLTID ska diskuttera snittrisker men tala så tyst om allt det som kan gå fel vid vaginala förlossningar. Och till saken hör ju att så mkt mera kan gå fel för BARNET vid en vaginal förlossning än vid ett planerat snitt. Vid ett snitt är barnet i trygga händer och det är man själv som MAMMA som löper en ngt högre risk för blodproppar, infektioner och andra operationsrelaterade saker. Inget förlossningssätt är ju helsäkert med om man pratade lika öppet om riskerna med vaginala förlossningar som man gör om snittrisker så är jag övertygad om att dom flesta blivande mammor skulle välja att föda med planerat snitt...

Jag har samma "rädslor" som dig Smuliz (sugklocka, spricka massor, syrebrist mm). Jag är dessutom rädd för att inte bli lyssnad på, få ett dåligt och stressat bemötande och att kostnader ska få väga tyngre än mitt barns hälsa så som snart3barnsmamma skriver om mm. Om ngn kunde garantera mig en icke-utdragen, trygg vag. förlossning med normalstort barn och personal som har stenkoll och som säger stopp direkt om det visar sig bli ngt knas så skulle jag förmodligen välja att föda barn den vaginala vägen. Men iom att det inte finns ngra garantier, jag inte vet hur engagerad personalen kommer att vara och så mkt kan gå fel så vägrar jag utsätta mig och barnet för detta. Planerat snitt känns helt enkelt som ett betydligt tryggare och säkrare alternativ.

Såg att ngn efterfrågat hur lång tid innan man får veta snittdatum på Ds. Själv fick jag veta det redan tidigt, i v 24 om jag inte minns helt fel. Men jag tror att det varierar väldigt beroende på vad anledningen till snittet är, hur mkt man "bråkar" för sin sak osv. Jag själv krävde att få träffa en överläkare för snittdiskussion så snart rutinul var gjort och därav det tidiga beskedet om snittdatum. Förra grav. fick jag snittdatumet lite senare, runt v 30 tror jag.

Jaylin: Aha!  Stå på dig så att du får ditt datum snart. Ds är iaf ett kanonsjukhus att snittas på tycker jag

hjärta: Ja det säger ju allt när läkaren lovar att du ska få extra resurser om du föder vaginalt. Det bekräftar det jag är rädd för, dvs att man inte alls har full koll vid en vanlig vag. förlossning. Tillräckligt med resurser finns inte tillgängliga och det gör att både mamma och barn löper onödigt stora risker. Vid ett snitt däremot finns ju full styrka på plats.

Ett stort grattis Smuliz!

rew: Enl min erfarenhet så går det mkt lättare att få sitt andra snitt beviljat. Jag fick kämpa för mitt första men med andra fick jag det beviljat utan ngn som helst argumentation. Ang fungerande eller icke-fungerande amning så tror inte jag att snittet i sig har så stor betydelse utan att det är andra saker som spelar in. För mig fungerade det klockrent med amningen redan på uppvaket och det berodde antagligen mkt på att min dotter tog rätt tag om bröstet redan från början (och det är ju inget man kan påverka själv). När jag sedan kom tillbaks till avdelningen så fick jag mkt stöd och hjälp med amningsställningar osv av personalen och det bidrog säkert till att amningen sedan fungerade så bra som den gjorde. Jag hade skrivit in i mitt förlossningsbrev att jag ville ha stöd och hjälp med amningen och är glad för att jag fick det.

rew: Jag känner igen det där med att få olika bud och tips om amningenVar samma sak för mig, alla sa olika, men i slutändan bestämmer man ju själv hur man ska göra. Jag följde helt enkelt dom råden som kändes bra för mig och resten struntade jag i. Du ska se att amningen kommer att fungera mkt bättre för dig nästa gång