Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?

Absolut är de olika men de 70% kommer ju från någonstan och läkarna kan ju faktiskt ge en en någerlunda prognos utefter vilka fel man har, ålder osv...Så jo, för många är det lönt att göra detta.

Men för er som gjort det men gått vidare till adoption, har det varit ett självklart val för er alla utan några känlsomässiga hinder på vägen, funderingar och tankar?

Intressant det su skriver i slutet där.Den hård intesällningen, jag vill inte verka negativt inställd till adoption, det är jag inte.Jag är bara långt ifrån redo att ta det steget att ge upp min dröm och min dröm är att få barn och för mig är det främst att försöka få biologiskt. Vilket det ser ut som vi kommer att få med faktikst :)
Sen de som väljer att adoptera har jag full respekt för och tycker det är skitbra , men det är också viktigt att man är där mentalt, för det är ju inte så självklart för alla.Har inte övervägt det ens men det kanske kommer den tiden man överväger det, vem vet..?Mn kan ju inte at förgivet att alla lättvindigt kommer över att man inte kan få biobarn och går vidare, tror man ska vara noga med sina känslor i en sån situation.

Det sär som sagt jättebra att ni har haft det känslomässigt lätt men långt ifrån alla rycker på axlarna och säger nu adopterar vi, om man fått reda på att man inte kan få barn?
Ni är som sagt inbitna i detta, drömt om att göra detta men vägen är kanske inte så enkel för alla, det är som sagt inte självklart med adoption för alla och det var ju lite det tråden handlade om...
Varför man backade och inte riktigt tog steget att adoptera, varför osv...Vad skälen var och jag tror att det är en stor förlustkänsla hos många av att inte kunna få barn, att man vill vara gravid, at vara med från början osv...Sen är det inget påhopp mot de som valt att adoptera, känns lite som ni beömter med attack emellanåt faktiskt..

Fast jag förstr inte ert eviga prat om att det är konstigt att ta ett steg till adoption?
Det steget ligger längre ifån mig än att skaffa barn biologiskt och så är det för många människor, det gör inte dem till dåliga föräldrar eller människor för det.Vill man ha biologislka abrn så vill man och anledningen behöver inte vara att man vill ha något att spela sig i.Och ja, var är det som är så otänkbart att vilja ha biologiska barn?

Så man har issues för man inte vill adoptera eller inte är redo att at det steget, isf får du ju ge dig.

OT, jag vet men du säger heeela tiden attdet är fel siffror läare, forskare, fert.kliniker kommer med.Vad grundar du det på?Och vilka rapporter stödjer ditt uttalande eller är det baserat på egna erfarenheter?

OT, jag vet men du säger heeela tiden attdet är fel siffror läkare, forskare, fert.kliniker kommer med.Vad grundar du det på?Och vilka rapporter stödjer ditt uttalande eller är det baserat på egna erfarenheter?

Men du respekterar inte att man försker få biobarn ist för att adoptera?

Ja, nu säger jag inte det bara till dig men till er som tycks tro den enda anledningen att skaffa biobarn är att ha någo at spegla sig i och det låter inte som en munter männsika som skriver så, som sagt, det är riktat till er som befinner sig i diskussionen och som tror att adoption är ett natruligt val för alla...och dessutom pratar nedlåtande till ivf, som många får barn med...Man kan ju oå tänka på de männskor som håller på med ivf, det är inte så lätt och bekvämt, de rör sig i dessa trådarna med och kankse tycker det är lite jobbigt när man klankar ner på det som ni faktiskt gör, utan att ens provat det dessutom....

Det är det jag menade, att man känner den sorg, bearbetar den och går vidare.Det tror jag är en viktig faktor och att man nte bara rusar på...Baran för man är redo för barn naturlig väg betyder inte det att man är redo för ivf...och går inte det betyder det inte att man är redo att gå vidare till adoption...