Förstföderskor i Sthlm med BF Augusti 2006

Inga syskon här inte!! Jag har annat för mig i 2½ år framöver!!!

Nu när den det mesta av glädjeruset avtagit efter den enormt roliga nyheten i måndags börjar alla neggo-tankar komma. Framför allt tankar som; Hur ska jag hinna vara med Hugo? Hur ska jag hinna plugga när jag samtidigt måste sköta hem, barn och man? Hur ska vi klara det ekonomiskt?
Åhh varför kan jag inte bara vara nöjd och glad nu när jag förverkliga en dröm?? Jag får väl ta eventuella problem när de kommer!!
Tänker alla mammor såhär eller skulle en studerande pappa tänka likadant. Menar inte att låta jättefeministisk nu. Jag bara försöker komma under fund med varför jag känner såhär.
Vad tror ni??

Nä jag menade egentligen sköta om hem och TRÄFFA barn och man. Vi hjälps ju åt med allt men jag har nog alltid lite för höga krav på mig själv!

Bebbelina: du har rätt. Jag kan ju alltid avluta studierna om det absolut inte skulle gå, men hur kul skulle jag DÅ vara att leva med?? Sur och bitter precis som du säger!
Och för jösse namn; det är bara 2 år av våra liv!! Det är bara att bita ihop!

Det är skönt att bli peppad.

TACK för att ni får mig på bättre tankar! Jag förstår inte varför jag får det att låta som jag är hemmets allsmäktige och att Markus inte gör nånting för så är det inte. Det är bara det att jag har en smula kontrollbehov som jag ibland har svårt att styra över. Jobbar på det!!
KLART att det kommer att gå.
Nu till nästa lilla dilemma; måste meddela ändringar till dagmamman senast 2 månader innan de ska börja gälla. Ok...men HUR ska det gå till när jag inte har en aning om hur mitt schema kommer att se ut?!

Marfa; jag tror jag provade ALLA huskurer som finns för att få förlossningen att gå igång och jag gick ju "bara" 3 dagar över tiden. Men jag vet ju inte vilken utav metoderna som satte igång mig... Så; prova alla eller varför inte vila??

Grattis Marfa!!!(...om jag inte redan har sagt det?)

Jag tror inte att jag har förträngt det men så vitt jag kommer ihåg tyckte inte jag förlossningen var jobbig eller särskilt smärtsam! Jag visste inte ens att något var på G överhuvudtaget. Markus fick tvinga in mig i bilen och när vi kom fram till BB var jag öppen över 6 cm. Det enda jag tyckte gjorde ont var när Hugos huvud skulle ut men det var ju under en så kort tid.
Tänk vad olika man uppfattar samma upplevelse (fast alla förlossninga är ju individuella men ändå!)

Det låter som det gått bra för dig Marfa! Ser fram emot att se bilder sen när allt lugnat sig. Skönt att Kristin än så länge gillar läget.

Vi var på BVC idag och vägde och mätte. Han väger 11,7 och var 84 lång. För övrigt var hon jätteimpad av honom eftersom han utförde allt som de ska klara på 18 månaders kontrollen. Så vi behöver inte göra den undersökningen i februari
Han fick såååå mycket beröm för att han var så social och kontakttagande och duktig på att komunicera. Båder berättar och visar vad han vill. Hon frågade om hon kunde ta med honom hem!! Haha.
Gissa om är stolta föräldrar!!!

Twixie: Min syster hade en knölig förlossning med sin första som slutade med akut kejsarsnitt. Nu är hon gravid igen och ska ha i januari och har gått i samtal för att få planerat snitt denna gång för att slippa kämpa i flera dygn sen kanske ändå få akutsnitta. Så hon har fått en tid nu vilket känns tryggt för henne för nu har hon ju valet; hon kan ta snitt eller föda vaginalt om hon vill.

Sabina; jo vi räknade ihop till 8 ord och han stylade inför bvc-sköterskan genom att säga de flesta där inför henne också!

Usch fy...kände mig som värsta skryttanten med mitt förra inlägg.

Hugo gillar att bläddra i böcker och favvo-saken just nu är en "slå-grej" som han fick av Elise i 1-årspresent!! Det är som en plast behållare med hål för tre bollar högst upp. Sedan ska man slå på bollarna så att de åker ner i behållaren där det går en ränna där bollen ska rulla ner och så kommer bollen ut ur ett hål...åsså börjar man om. Superskoj tycker han!
Rita är också kul.
Sen såklart saker från köket! Kastruller och burkar och redskap. Jag har kommit på en bra grej när jag lagar mat och inte kan ha honom klängandes på bänken. Vi har ställt in hans spis i köket så får han laga egen mat i form av okokta makaroner i en skål och en slev!!!

Ge mig numret så ska jag ringa och ta ett snack med honom

Grattis Smuggel!!! Skoj!

Åhh Hugo ramlade ner från soffan och rakt med bakhuvudet på vardagsrumsbordet. Jädrar vad han gallskrek!! Och det blev en läskig bula i bakhuvudet och tittade man såg det lite rött ut. Det var nog nära att det gick hål skulle jag tro!

Ringde sjukvårdsupplysningen och jag fick rådet att hålla krossat is (inlindad i ett tygstycke) mot bulan då och då under en timme vilket inte var så lätt. Det gjorde väl ont så han blev ledsen hela tiden. Men jag gjorde så gott det gick!!

Han var ju glad som han brukar vara där emellan i alla fall.

Nu sover han för natten. Vi ska gå in och putta lite på honom då och då under natten och se så att vi får reaktion från honom.

Förövrigt har vi varit på Barnadiset hela dan nästan. Han ääälskar det verkligen och det blev livat i luckan när vi skulle bege oss därifrån.