Angående varför man vill gifta sig i kyrkan är det väl till stor del för man tycker det är en fin tradition. Är man dessutom kristen [vilket man givetvis kan vara som homosexuell] kanske man vill manifestera sin kärlek inför Gud, precis som heterosexuella kristna.
För egen del var det aldrig aktuellt att kliva in i kyrkan när jag gifte mig. Skulle känts väldigt märkligt.
Vad jag i så fall har svårare att förstå är varför vissa så ogärna vill låta homosexuella gifta sig i kyrkan. Det påverkar ju inte dem, ingen tvingar dem att närvara osv.
Bergelmer:
>?Ni får argumentera hur mye ni vill om den är pålitlig eller inte, det spelar ingen roll för den troende. Så ni kastar bort ganska mye tid.?
Fast missar du inte lite poängen nu? Att religiösa gärna hemfaller åt blind tro är en sak [även om det kanske kunde vara klädsamt att erkänna det] men här handlar det om bibeln som källa till kunskap. Flera debattörer har i den här tråden pekat på bibeln som oomtvistlig källa till guds ord, vilket är ett högst tveksamt påstående givet alla ömsesidigt uteslutande påståenden som finns.
Och det är detta många stört sig på, inte att några har fått för sig att det finns en Gud och att denna Gud [oklart varför] ogillar homosexualitet, utan att de anser sig ha stöd för det. Hade de bara hänvisat till den blinda tron som du pratar om hade det nog varit lättare att släppa det.
FS:
>?Tror det endelig er en som har forstått..Eg har seg sagt i fra om det samme, men kanskje det går inn nu??
Nja, jag har hittills inte sett dig hänvisa till blind tro. Men visst, om du går med på att du inte har något stöd för dina påståenden om Gud och hans åsikter om homosexualitet, så kan jag bara applådera din insiktsfullhet.
FS:
Skalmsta sätter fingret på det. Att vilja tro på ett högre väsen för att på något sätt strukturera upp en kaotisk tillvaro är någonstans djupt mänskligt. Människor har gjort det i alla tider för att förklara saker de inte förstår, så på det sättet är det inte galet.
Men det är inte samma sak som att det skulle finnas rationella argument för Guds existens, eller, och det väl kanske ändå det det handlar om här, goda skäl att anta att bibeln beskriver Guds ord. Du får jättegärna tro på Gud, och du får gärna anpassa ditt liv efter vad du tror han har för åsikter om rätt och fel, och du behöver inte ha några särskilda skäl för detta, eller kunna argumentera varför det är det rätta.
Men när du utökar dina anspråk till att vilja styra andras liv, när du vill att din tro ska lägga grunden för vad andra får och inte får göra, då tycker jag gott man kan ställa högre krav på din retorik. Då tycker jag det spelar stor roll att bibeln som källa till Guds ord är högst tveksam [av skäl jag redogjort för, både här och i en annan tråd]. För det är knappast av rationella skäl som folk tror på Gud, utan, som Bergelmer skriver, snarare ett uttryck för blind tro.
>? Alle har en fri vilje til å leve som dei vil, Eg har bare komt frem med hva Ordet sier. Hva folk velger er opp til dem selv, men konsekvenser kommer jo ut fra det valg en velger på godt og ondt.?
Visst har folk en fri vilja, men det känns inte riktigt som du överlåter åt Gud att döma och straffa. Jag tycker du uppenbart propagerar för diskriminering av homosexuella, och i en annan tråd har du uttryckligen talat dig varm för att göra det straffbart att skämta om religion.
Som sagt, hade du bara låtit din tro styra ditt liv, hade det varit en sak. Men om du argumenterar för att även andra ska underkasta sig den, så får du stå ut med att andra kräver av dig att förklara vad som tyder på att bibeln bör ses som rättesnöre. Och i mina ögon är det, vilket säkert framgått, antiintellektuellt att hävda något sådant. Man måste helt enkelt utgå från att bibeln är sann för att tycka att den uttrycker något av sanningsvärde, och det är givetvis en oerhört stor svaghet.
En krass genomgång om vad som talar för respektive emot bibeln gör det uppenbart att det bara är blind tro som kan få någon att ta den på allvar. Och det är inte rimligt att något sådant skulle få styra vårt samhälle.
FS:
>?At du ik godtar Ordet som en sannhet så er det din sak, men det betyr ik at den ik er hva den sier seg å være.?
Självklart blir ingenting vare sig sant eller osant i kraft av att jag säger det. Det börjar bli lite väl mycket goddag yxskaft över svaren för att jag ska orka lägga tid och energi på att formulera några fler inlägg.
Min nya taktik får bli att tiga ihjäl dumheten. Den är säkert inte effektiv, men mer skonsam för själen
Skalmsta skrev 2007-09-26 20:31:16 följande:
Man kan naturligtvis inte veta att homosexualitet är fel. Det är ett etiskt ställningstagande, och man är självklart fri att göra vilka sådana som helst, men det är ohederligt att låtsas som om man står på en objektiv grund.
Man skulle kunna föra en argumentation där man säger att man tycker det är fel, och att man gör det på grund av det här och det här. Men det kommer förvånansvärt lite sådant, och absolut inget som man tänkt ut själv utan innantill läsning ur gamla skrifter.