• Anonym (ung)

    jag gjorde en abort i vecka 18

    När jag var 16 blev jag gravid, förstod det inte förrens jag var i vecka 12+1 jag fick då veta att jag var tvungen att göra en sen abort och det i vecka 18.
    Jag frågade om barnet hade ett hjärta, då svara min mamma som var med att nej det har den inte i den veckan och att det mest bara är en gele klump inte enns ett foster än. Jag var ung och trode på det min mamma sa.
    När jag sen 3 år senare är gravid med min älsta och gör UL i vecka 18 och ser att det är en liten bebis på skärmen fick jag en chok, fattade inte förrens då att det hade varit ett levande barn.
    Jag tänker än i dag ofta på det som hännde även om det är 18 år sedan så sittr det kvar, varför sa min mamma inte sanningen och varför sa inte läkaren hur det igentligen var, jag förstår ju att hon ville mitt bästa men att göra mig till en mördare är ju inte det smartaste kan man ju tycka, för det är så jag känner mig när jag tänker på bebisen.
    Jag kan än i dag höra hur det lät när bebisen kom ur mig och ner i en plåtskål.
    Nej hur ska jag komma vidare i det här jobbiga, nån som har nån bra ide´?

  • Svar på tråden jag gjorde en abort i vecka 18
  • Anonym (ung)

    När vi gjorde UL i vecka 12 så vände de bort skärmen så att jag inte skulle se tänkte inte så mycket på det då men nu förstår jag ju varför
    Jag har en mamma som är underbar och alltid ställt upp för mig, jag har frågat henne varför de gjorde som de gjorde och hon säger att hon inte ville att jag skulle förstöra mitt liv. Hon visste att jag skulle behålla om jag visste och hon ville att jag skulle ha utbildning och få vara tonåring.

    När bebisen föddes så frågade de om jag ville se den men efter att ha hört hur det lät när det kom ut i plåtskålen och hur ont det gjorde så tror jag att jag förstod nånstans att det var lite mer än en geleklump och jag sa att jag inte ville se, det ångrar jag faktiskt i dag

  • Anonym (ung)

    Tack för alla varma ord, var lite rädd att folk skulle tycka att jag var vidrig och en mördare.

  • Anonym (medlidande)

    Jag tycker att din mamma bidragit till att förstöra för dig just genom att ha ljugit. Och hon verkar inte förstâ allvaret i det hon gjort...!!!! Grrrr.

    Du hade kunnat genomgâ en abort pâ ett betydligt mer humant sätt!! Och du skulle ocksâ ha kunnat se och ta farväl av din bebis när den väl fötts, vilket skulle ha gjort det lättare för dig att gâ vidare!

    Stor kram pâ dig!

  • Anonym (jag)

    Verligen hemskt det du varit med om!

    Jag kan bara inte förstå varför du var tvungen att vänta ända till v 18. Jag jobbar på en gynavdelning och vet att man gör aborter i alla veckor (fram till 18e veckan) och det finns ingen som helst anledning till att vänta. Tvärtom så försöker man ju göra allt för att den gravida kvinnan ska få genomgå aborten så fort som möljigt när hon vl bestämt sig.

    En stor kram till dig!!

  • Anonym (ung)

    Anonym (jag) skrev 2007-06-09 14:40:21 följande:


    Verligen hemskt det du varit med om!Jag kan bara inte förstå varför du var tvungen att vänta ända till v 18. Jag jobbar på en gynavdelning och vet att man gör aborter i alla veckor (fram till 18e veckan) och det finns ingen som helst anledning till att vänta. Tvärtom så försöker man ju göra allt för att den gravida kvinnan ska få genomgå aborten så fort som möljigt när hon vl bestämt sig. En stor kram till dig!!
    Jag vet inte men jag vet att jag var bland de första som gjorde sen abort med hjälp av nån tablet som man förde upp, jag har för mig att det hade med det att göra.

    En hel del minnen kommer tillbaka nu när jag skriver om det vet att jag under tiden aborten höll på frågade flera gånger om det var säkert att barnet inte känner nåt och fick hela tiden tillsvar att det är för tidigt och att den inte kan känna nåt än, men nu funderar jag på om ett bebis i den veckan verkligen inte kan det, det tror jag att det gör
  • adrenalin

    Jag tycker som sagt att de verkligen gjort ett övergrepp på dig, du var bara 16 år och du hade RÄTT att veta exakt vad som hände under ingreppet!

    Din mamma verkar inte heller förstå vad hon gjort? Det hon gjort är inte bra, det är fruktansvärt. Förstår hon hur ont hon gjort mot dig?


    burriburr.wordpress.com - läs bloggen, den handlar om saker du gillar! :)
  • Anonym (ung)

    Nej hon vet nog inte hur jobbigt jag tycker att det är än i dag.
    Hon är helt inne på att hon gjorde det som var bäst för mig och att jag inte ska tänka så mycket på det som hänt utan konsentrera mig på allt bra som hände efter det, minna barn och sånt.

  • adrenalin
    Anonym (ung) skrev 2007-06-09 22:22:12 följande:
    Nej hon vet nog inte hur jobbigt jag tycker att det är än i dag.Hon är helt inne på att hon gjorde det som var bäst för mig och att jag inte ska tänka så mycket på det som hänt utan konsentrera mig på allt bra som hände efter det, minna barn och sånt.
    Hon vill nog rättfärdiga det hon gjorde. Men det hon och läkarna gjorde var så väldigt fel... Även om hennes tanke var i all välmening. Det här är ju inget man bara kan borsta under mattan och må bra över bara för att det hänt gott efter det...

    Nej, du måste få nån sorts hjälp med det här.. och lite fler svar från din mamma och så. Som sagt är det väldigt konstigt att du fick vänta enda till v18!
    burriburr.wordpress.com - läs bloggen, den handlar om saker du gillar! :)
  • MammaMu rockar

    usch vad jobbigt för dig. i mina öron låter det som ett övergrepp från din mammas och läkarens sida. håller med de andra här som skrivit att du kanske borde få prata med någon så du får bearbeta detta.
    men sen funderar jag också på om en läkare verkligen får göra så?! alltså det verkar helt etiskt uppåt väggarna och eh..olagligt? en patient har väl alltid rätt att få information så att man kan göra ett eget val, oavsett om man "bara" är 16 år gammal.
    mångamånga kramar till dig.

Svar på tråden jag gjorde en abort i vecka 18