Blivande USKor kämpar vidare - part III

All teori är nu klar och det är sååååååå underbart skönt Bara 4 dagar kvar nu på praktiken.

Imorgon är jag ledig, dottern fyller ju 1år

I dag är jag ledig från praktiken, skönt med lite paus. Det tråkiga är att halsen värker ännu mer i dag än i går så jag vet inte om det blir till att stanna hemma i morgon kanske.

Dottern fyller 1 år i dag så vi ska fira henne med tårta och en massa paket

Vad gör ni i dag då?

Blir man knäpp eller blir man knäpp. Jag har påpekat typ 511 ggr att bedömningen måste ges till mig senast på fredag då jag ska ha den med mig på återträffen på tisdag, men nu minsann blir det ju inte så för hon hinner ju inte och imorgon är det helgdag och dagen efter det klämdag och hon jobbar ju inte då....skolan kommer ju bli lacka om nåt, speciellt när dem påpekat att det är SUPERVIKTIGT att jag har den med mig.

vad gör jag?

Dessutom har jag blivit sjuk och missat en dag och kommer missa imorgon med. Hoppas kunna vara någorlunda okej så jag kan jobba fredag och lördag iaf. Ringde jobbet och meddelade imorse, ändå får jag ett mail att ska du inte jobba imorgon eller ska jag stryka dig? Ähhh, ja jag skulle jättegärna komma och jobba, men sjukdom rår man liksom inte över.

Sedan avslutar hon mailet med att krya på dig. Fattar hon att jag är sjuk eller inte?

Jag är sjuuuk, buhuuuuuuuuuu!!!!!!!!!!

När det är 4 ynka dagar kvar på praktiken så går jag och blir sjuk och läkaren sa att jag inte ska tillbaks till praktiken förrän jag har ätit antibiotika i iaf i 2 dagar eftersom dem små bebisarna är så känsliga och det är dumt att ta risker.

Vad som händer nu vet jag inte, måste ju bli godkänd tills på tisdag då bedömningen ska lämnas in till skolan annars vet jag inte hur det blir med betyg och allt.

Har varit sjuk så nu har jag 4 dagar kvar på förlossningen.

På fredag är jag KLAAAAAAAAAAAAAR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! La la la la, underbart!!!!

Vad ska man göra hela sommaren då? I höst så börjar jag ju läsa vidare till ssk, men hela sommaren är tom....

Varit på praktik i dag, det blev en förlossning i morse vid 8. Är helt slut nu. 3 dagar kvar och sedan är jag helt fri.

Timmar blir det först till hösten på förlossningen här.

Ha ha det är väl inget, jag steg upp kl 04.30 imorse och åkte hemifrån kl 05.25 imorse

Jag har läst vård och omsorg, psykiatri, psykologi, medicinsk grundkurs, data och arbetsmiljö och säkerhet i termin 1.

Termin 2 så läste vi vidare på psykiatri, etik, omvårdnad, tandvård, etik, folkhälsa, vård vid livets slut och vårdpedagogik

Termin 3 Människan socilat och kulturellt, Social omsorg och sjukvård.

Är klar med alla ämnen, har bara 3 dagars praktik kvar innan jag är helt klar med hela utbildningen.

Tandvård var inget jag valde utan det var en obligatorisk kurs som hela klssen läste. En i klassen valde sedan att läsa vidare till tandsköterska i termin 3 och då var vi ändå 34 elever i den klassen.

Nu till något annat:

Jag gick sista dagen på praktiken i går och gissa vad... Jag är inte godkänd!! Deppar ihop totalt!
Det har ju varit så rörigt med en vecka där och en vecka där och nån halvtidsbedömning som jag bett om har jag ju inte fått så jag har inte haft ett hum om nånting hur det har gått och fått nån chans att rätta till ev fel.

Anledningen till att dem inte kan godkänna mig som jag fattade det var att jag ska kunna hantera en väldigt akut situation, hur gör jag då. Fick ett ex om en kvinna som svimmar. Jag sa att jag skulle lägga henne på golvet om det inte fanns nån säng precis där jag befann mig med kvinnan. Men samtidigt så är ju en avsvimmad person väldigt tung, det viktigaste är ju att hon får hjälp omedelbart så det är ju viktigt att larma. Om hon svimmar i sängen, att fälla ner huvudändan av sängen.

Jag tror dem flesta uskor skulle hantera situationen på samma sätt så jag kan ju knappast vara unik som tänker såhär.

Sedan så hade jag uteblivit från rapporteringen ibland. Ähhh, ja, blir ju osäker på hur dme vill ha det. För när jag visat intresse så har man blivit avhyst och när man då hållt sig undan så blir man tagen för att vara ointresserad. Så det är en svår balansgång, men jag har inte gjort det för att jag varit ointresserad, absolut inte. Jag vill bara inte framstå som framfusig. Ibland när jag vill läsa nåns förlossningsplan om en patient vi har hand om har det sagts att det behöver du inte läsa och ibland när jag inte gjort det ja då minsann ska man göra det. Hur ska man veta vad som gäller när det är okej ibland och ibland inte alls?

Sedan detta med hygien. Varför bär du förlovningsring? Ja, gammal vana och för att jag älskar min kille. Näää, men det verkar ju vara okej att ha alla andra smycken här och tom långärmade tröjor på oss, vissa har tom armbandsklockor på sig så man får ingen klar uppfattning om vad som gäller. Dessutom har jag rena händer med sprit och handskar på mig och jag vidrör ingen slemhinna heller, det gör ju barnmorskorna desto mer.

Summan av kardemumman blir att dem nu rekommenderar mig att göra några veckor till, men det blir nog inte på den avdelningen jag varit på, vilket jag tycker är sjukt. DEM vet ju vad jag behöver träna mer på, jag känner igen avdelningen, deras rutiner, jag börjar hitta saker å ting. Varför komma till en ny avdelning å börja från grunden där när jag har grunden från där jag varit nu? Dem förstår vad jag menar, men det är ju privat och en förlossningsavdelning med eftervård och jag passar väl inte in där helt enkelt med mina bristfälliga kunskaper.

Jag vet inte om det blir nån förlängning, var nånstans och när i så fall. Jag vet helt enkelt ingenting. Jag fick inte ens med mig mina papper igår utan det ska buntas ihop och skrivas några rader och skickas hem till mig med post..

Jag bara undrar varför jag som elev inte har fått nån halvtidsbedömning? Det har ju alla elever rätt till och jag har bett om det upprepade gånger. Det känns som att dem sket i den just för att jag skulle bli icke godkänd.

Jag vägrar gå om hela kursen. Didaktus har ju så att teorin och praktiken bygger på varandra så fixar man inte teorin men praktiken så är man inte godkänd och får börja om på scratch igen. Fixar man teorin och inte praktiken så får man hoppas av och börja om igen. Hur det är på min skola där jag går vete fan, för nån info och backup från skolan existerar ju inte. Jag har inte ens fått nån hint heller om jag var så dålig, så jag är verkligen förvånad att dem inte sagt något.

Jag är så väldigt slut psykisk också. Jag har inte sovit ordentligt på veckor känns det som. Gå upp kl 04.30 åka iväg och bli bedömd hela dagarna och komma hem vid 17, eller komma hem vid 23 om jag jobbar kväll är otroligt påfrestande. Jag har ont i hela kroppen och jag börjar tvivla på mig själv om detta yrke verkligen passar mig.

Jag är ju en teoritiker som har lätt för att lära för teorin är det inga som helst problem med, där är jag väl godkänd och mycket väl godkänd, men jag har en tröskel och det är den att jag är lite gärna håller mig i bakgrunden inne hos patienter och låter mina handledare prata och ta hand om OM hon inte ber mig att göra något där gör jag ju det som ska göras. Jag är blyg helt enkelt, rädd att bli sedd som en "elev" som inte kan nåt, att patienten ska lita på mig mm, rädd att göra fel, atta skada patienten.

Hur ska man övervinna den rädslan. Ja, lita på sig själv. Rättare sagt än gjort, speciellt efter man blivit nertryckt i skorna och fått bekräftat av högsta chefen att det är just där det felar.

Sorry för långt inlägg, men behövde verkligen få skriva av mig! Tacksam om nån vill skriva nån tröstande kommentar om det hela för just nu är jag så ledsen för det här.
Kämpat i 3 år för ingenting känns jävligt tungt!

På måndag vet jag förmodligen mer hur det blir, men tills dess vet jag inget och det är jobbigt!

Tack för ditt gulliga svar det värmer när man är så ledsen som jag är nu.

APU:n var den sista på hela utbildningen och bygger på kursen sjukvård. Jag sökte APU platsen själv och tanken var att jag skulle vara där i 4 veckor (under hela APU-perioden) men det gillade inte skolan eftersom jag då skulle få svårt att uppnå målen så jag har fått dela upp min APU och vara 1 vecka på akut gyn, 1 vecka på förlossningen både special vård och normalvård och så 2 veckor på en annan förlossningsavdelning. Under dem sista 2 veckorna så blev jag dessutom sjuk och var hemma en dryg vecka pga det.

När jag kom till den andra förlossningen så bad jag upprepade ggr att få en halvtidsbedömning. Det står tom på papprena från skolan att man ska göra en sån + en slutbedömning.
Nån sån mittbedömning gjordes aldrig av den första förlossningsavdelningen jag var på. Det fanns inget intresse av att ge mig den så då antar man ju att allt är bra då eftersom dem inte har nåt att anmärka på.

Nu är min skola slut, jag är färdig och jag vet ärligt inte talat om skolan bryr sig. Dem har inte brytt sig ett skit om oss elever då vi går på distans. Besök osv under APU har ju inte existerat, mail man skickat under sin praktik har dem ju inte läst och besvarat och överhuvudtaget så undrar man ju om dem kan stava till ordet backup.

Jag har inte haft nån kontakt med skolan under dessa 5 veckor jag varit ute på APU.

Målen som skolan skickat med är att jag ska kunna hantera akuta situationer, men så fort det uppstår en akut situation så blir man ju avhyst. Dem säger vi går härifrån nu när jag är på väg in för att hjälpa så hur fan ska man kunna lära sig om man inte ens får chnsen att se en person med blodtrycksfall etc??

Först var jag bara så jävla ledsen, men nu är jag arg, arg på att dem inte gjort så som jag bett om, arg på att dem kräver saker som jag inte får chansen att lära mig.

Sedan att jag är mån om patienterna, vill väl och en massa annat gull i gull verkar ju inte räknas i sammanhanget.