Oktober - 04 Det mesta av det bästa!

Med risk att låta som ett psykfall:

För första gången på över 2 veckor har jag överlevt en dag så här länge utan atarax!

*Pepparpeppar*

Äh ingen är här. GÅr och diskar istället!

Tittar på du är vad du äter.

Jag älskar korv med bröd. Eller gjorde det. Korvskinn är tydligen gjort av djurtarmar. Om man ska tro på ANna.

"Tänk inte på vad maten är gjord av. Är det gott så går det att äta"

Eller?

*kräks*

Mitt nya liv,ja. Har precis ätit 2 bullar med 1 glas fet mjölk.

^Grattis till Fjunisen på 2årsdagen!

Ylle, J har likadan eksem i knävecken.. såg du hans knäveck under okt.träffen? Då var ha nalldeles sårig. Han har haft sån "blöjeksem" sen i våras. Jag ahr pratat med bvc. Hon sa att hydrkortisonsalva kan man smörja med där det finns eksem. Men bara på eksemfläckarna. Så länge det är rött.

Jag märker på J.s eksem när ha när på väg å bli sjuk. Eksmen blir värre innan snoret och febern kommer. Bvc sa det att då blir eksemet mer irrriterat när det är infektion i kroppen.

Prata med din bvc så får du hjälp där. "blöjeksem" Kliar ofta och pm det är det så behöver Noomi salva för det.

Missix usch...

Fast jag tror attt hydrkortisonet är bra för J iaf. Det blir alltid bra efter ett par dagars användning... än så länge iaf.

Jag måste bara säga att jag är sååå glad, jag har inte börjat med antideppressivt än, men klarar mig med 1/2 attarax daligen nu Mot 1,5-2 dagligen förut. Jag har inte könt glädje över J, har inte orkat skratta, leka bysa mysa med honom så där rikgigt.. men mammakänslan börjar återkomma. Jag har gosat, busat, lekt kramats, allt med J idag och i tisdags, (ons tors fram till 13 idag v ar har hos T) och jag bara känner att jag älskar min son över ALLT. Jag är såå lyckligt lottad som har honom. Jag KÄNNER det verkligen!

HAr varit sjukskriven i en vecka och jag kän´ner mig *pepparPEPPAR* bättre. Det kasnke var bara vial som behövdes, jag kanske itne behöver böraj med antideprresivt.

Helt bra mår jag inte. Vågar inte. För då kraschar jag väl igen.

Nu blir det långt. En sak hände idag. Min yngsta syrrans fostrpappa ringde och sa att hon är borta. Hon brukar alltid komma hem efter skolan. Men hon var inte ens i skolan, sa dom. ca 17.30 ringer ha ntill mig och säger att dom ringer till polisen. Tankarna snurrade, mindes min bästa väns syrrans kille som försvann och hittades död.

Ca 20.00 ringer odm igen och säger att hon är hittad. Hon mår itne bra tydligen Satt hela dagen vid travbanan, skolsyrran hittade henne och hon vägrade säga vad det var. Men nu är hon hemma igen iaf. Så då kan man andas ut. Nu blir det att "utreda" varför hon mår som hon gör.. usch.

*ryser* Vad jag är glad att det inte hade hänt nåt.

Gonatt.

OJ vilka skrivfel!

Annie, nej ,det är en svår ålder att vara i. Hon är 15 så.. det är väl mkt tankar och funderignar..