Detta var det värsta jag sett - Anti-abortaktion

Saarg:
Självklart vill även jag få ner antalet aborter- men inte med förbud och propaganda.
Skriver det igen: Enda sättet att minska antalet aborter är att minska antalet oönskade graviditeter. Det gör man inte med förbud eller restriktioner det gör man med information och upplysning.
Och framförallt gör man det genom att undanröja de hinder som kvinnor idag anser vara skäl för abort.
Däremot så är jag totalt emot den typ av kampanj som MRO bidrar med. Den är vinklad, fokuserad endast på en enda sak och kommer inte med andra lösningar än en önskan om att skuldbelägga, chocka och skrämma.
Vad leder det till?
Ingenting.
Hur vore det om MRO istället fokuserade på att undanröja och jämna vägen för kvinnor i dagens samhälle?
Då hade jag kunnat greppa syftet med det hela.

Celestina:
Vi som föräldrar har ett stort ansvar när det gäller våra barn- speciellt våra tonårsbarn.
Jag tar ansvar genom att informera mina tonåringar om detta med preventivmedel, graviditet, STD och lägger också ned enorm tid på att betona detta med "mellanmänskliga relationer"
Jag vet att min son är sexuelltaktiv- och jag har försett honom med kondomer. Jag har även pratat med hans flickvän och hennes föräldrar och det ledde till att tösen satte in p-stav.
En tonåring har sex- förr eller senare och då är det bra om de är väl förberedda.

Att lägga hela ansvaret på en tonåring är att göra det lätt för sig- som förälder.

Celestina:
Redan idag kan vi studera konsekvenserna av ett abortförbud. Polen t.ex har fått ett ökat antal spädbarn som lämnas på soptippar, i gatuhörn och infanticid har ökat..
Det säger väl en hel del?

Vill vi titta på effekterna av illegal abort så är det lätt konstaterat att ca 500 kvinnor dör dagligen tillföljd av osäkra illegala aborter- och långt fler skadas för livet.
Aborterna minskar inte nämnvärt men det gör riskerna.

Sverige har ett bra skyddsnät- men samtidigt så vill en del inte skaffa familj innan de själva kan försörja sin familj. Man vill inte vara bidragsberoende.
Ekonomin i sig är en anledning- men inte den största.
Det som verkar betyda allra mest är att man lever i en bra relation och att man genom det kan ge barnet en trygg tillvaro.
Även sådana saker som utbildning och jobb anses viktigt innan man är redo att bilda familj.
Att Sverige skulle vara någon mall för aborter i världen håller jag inte alls med. USA har t.ex långt högre siffror än vad Sverige har.

Och jag ställer mig också frågande till påståendet att kvinnor rent generellt tror att ett foster på 10 veckor är stort som en ärta
Däremot vet jag av att vissa kallar embryot/fostret för lilla ärtan. *S*

Återkommer lite senare- främmande
Pax

Celestina:
Det var inte ett påstående där jag slog fast att du var kall- empatilös och icke medkännande. Läs mitt inlägg igen.
Det kan vara jag som uttrycker mig klumpigt men det jag menar vara empatilöst, kallt och icke medkännande är resonemanget att kvinnor BÖR känna skuld och gör de inte det så anses de vara alla saker här ovan. Det anser jag vara ett mycket kallt resonemang.

Som jag redan skrivit tidigare så är abort ingen lätt sak och de allra flesta går igenom perioder av sorg, ilska, glädje, uppgivenhet, förväntan. Ja kort och gott hela känsloregistret. Det är ytterst ovanligt att någon går helt oberörd genom processen.
Jag skulle vilja uttrycka det så att en kvinna som är så pass "kall" och känslolös att hon ser abort som ett besök hos tandläkaren- är sällsynt och en sådan kvinna skulle jag personligen inte vilja se som mor.

Man trodde att dagen-efter-pillret skulle reducera antalet aborter- men det har inte skett i önskad utsträckning.
Det verkar bero på att informationen kring dessa piller inte riktigt nått fram. Jag är optimist för jag tror att OM informationen blir bättre så kan det vara en väg att minska antalet aborter_ men_ jag tror inte att det räcker. Det behövs mera fokus på preventivmedel också- för där finns det fortfarande en del att önska.

Härligt

Visst finns allt detta men ändå är det så att det tydligen inte räcker.
Att det här handlar om endast vår generation stämmer inte. För antalet aborter har legat konstant- med bara marginella skillnader- sedan tillkomsten av abortlagstiftningen 1975.
Så den här synen på aborter har funnits i över 30 år. Egentligen längre än så eftersom att det redan innan 75 gjordes aborter i Sverige.
Sexualundervisningen borde bli bättre. Och min åsikt är att skolorna borde satsa på att ta in föreläsare från UM eller RFSU. Där finns kunnigt folk vars dagliga arbete är inriktat mot sexualfrågor, preventivmedel, graviditet, föräldraskap och aborter.

Fast att kvinnor inte bryr sig- det är en myt.
Och det är den typen av myt som borde slås i spillror för att det gör att diskussioner förs utifrån något som inte stämmer med verkligheten.
Det är få kvinnor som jämför det med en gyn.undersökning.
Jag personligen tror inte på att skärpa reglerna därför att det gynnar varken kvinnor eller barn.
Aborter kommer att göras ändå men då ännu senare än de görs idag.
Att känna att man gjort ett misstag är vanligt. Allra helst hade kvinnan inte velat bli gravid- inte velat hamna i den situationen att hon måste göra en abort. Vi ska också komma ihåg att de allra flesta kvinnor gör en abort och sedan ingen fler. Även om det finns kvinnor som gör flera. Då kan det vara så att en abort gjordes som ung och en ytterligare senare i livet. Det här beror på att kvinnors reproduktionsperiod är lång och att de flesta kvinnor råkar någon gång i livet ut för en preventivmedelsmiss. Tack och lov så behöver det inte betyda att det just den gången ledde till en abort eller ens en graviditet.

Essa:

"När jag skriver "vår generation" menar jag från 70 t och upp.
Det du skriver om vad de borde göra i skolorna håller jag helt med om..."

Jag förstog det- men det är ingen generationsfråga utan det har _alltid_ varit så att kvinnor gjort aborter. Och i Sverige så har siffrorna varit ungefär likvärdiga hela tiden sedan 1975.
Då stod kvinnor födda på 40-50 talet för aborterna.