Ponera att ni har två barn, tre och sex år gamla, som på helgmorgonen vaknar vid sju-tiden. De sätter sig vid vid någon skärm och är väldigt nöjda med det. Ingen av dem frågar efter frukost eller så. Hur länge är det ok för föräldrarna att ligga kvar i sängen då? När bör frukosten dukas fram som senast? Vill veta vad ni tycker eftersom jag o sambon har lite olika åsikter...
Självklart går vi upp när första gryningsljuset kan skymtas. Så här på vintern är ju det alldeles för sent för mig så jag vaknar av mig själv vi fyratiden. Resten av familjen kanske sover en timme till. Men då hinner jag köra ett stärkande yogapass samtidigt som jag bakar bröd, kör några maskiner tvätt och pressar juice. Vid kl sju är vi alla redo för dagens aktiviteter. Barnen har väl en si så där tre träningspass och fem aktiviteter. Däremellan hinner vi med några långpromenader, skridskoturer och bergsklättring så vi får ordentligt med sol på oss. Min man brukar hinna med en Vetternrunda också men jag brukar nöja mig med en tjejvasa, då kör jag bara några brottningspass på kvällen istället. Och kanske en keramikkurs tillsammans med barnen. Självklart tycker jag att det här är det bästa sättet att leva. Alla andra familjer som inte lever precis som oss lever ett dåligt liv och då är det min uppgift att genom att ivrigt hävda min familjs perfekta leverne ge dessa onormala latmaskar riktigt dåligt samvete.
Jag har två barn på 5 och 8 år. Minstingen vaknar oftast vid 6-tiden, helg som vardag. Han får då se på TV själv en stund. Han kommer in till oss och säger till när han är hungrig och då går vi upp. Tidsmässigt kan variera mellan 1-2 timmar. Men däremellan hinner han oftast komma in några gånger och fråga nåt eller bara gosa en stund. Stora tjejen får man oftast väcka, men ibland vaknar hon själv runt 8.
När jag var liten så vaknade jag självklart tidigast. Satte mig vid tvn och kollade på barnprogram medan mamma och pappa sov. Tror även jag gjorde någon smörgås till mig själv om jag blev hungrig.
Så gör min ena systers barn med. Hellre att man lär sina barn klara sig själv än att alltid behöva hjälp. Nu menar jag självklart inte att man som vuxen ska kunna sova bort hela dagen men kunna ta lite sovmorgon i alla fall.
Det har väl att göra med vad som funkar. I min familj är ena föräldern kvällsmänniska och den andre morgonmänniska. Jag tror att min son har anlag för att bli kvällsmänniska (sover till halv åtta-åtta fast han bara är fyra) och han är sällan särskilt frukostsugen. Jag brukar ge honom frukost vid halv tio om han inte sagt något innan. Själv är jag morgonpigg och äter frukost kl 8 på helgerna. En av helgdagarna äter vi lyxfrukost vid 12, med ägg och fint bröd, som då blir min lunch men sambons frukost.
Vid 09 hade jag nog tyckt det varit lämpligt att någon gick upp och gav barnen frulle. Men jag har oxå en underviktig 3-åring som "låser" sig om han blir för hungrig.
Hos oss vaknar barnen mellan 06-07 (3 och 4 ½ år) och då får de kolla på TV. Vid 08.00 brukar någon av oss föräldrar gå upp för att fixa frukost medan den andra ligger kvar.
Senast 9.30 skulle jag nog vilja att min man hasade sig upp så vi kunde få lite tid tillsammans och kanske hinna med någon utflykt. Men oftast är vi vakna och redo för dagen långt innan dess. Det räcker liksom. Ingen av oss är några sjusovare.
Min 4,5-åring vaknar gärna kl 6 alla dagar i veckan. Vi föräldrar är båda morgon trötta, själv är jag inte människa om jag inte får sova till 8-9 i alla fall en eller två dagar i veckan. När barnet var mindre var det superjobbigt, för då krävde hen en närvarade förälder från att hen gick upp. Vi höll på gå under av trötthet (barnet sov dåligt under nätterna också så det var många uppvak). Numera sysselsätter hen sig själv en stund, hen brukar rita eller läsa en bok. Om hen är hungrig kan hen själv ta en banan. Vi sover inte djupt och barnet kommer in och pratar lite eller myser en stund ibland.
Runt 8 brukar vi vuxna börja komma upp. Barnet och ena föräldern äter då frukost. De är båda frukostmänniskor som kan äta massor på morgonen. Jag har aldrig gillat frukost och tar dessutom en medicin som ska tas fastande. Så jag brukar ta något litet att äta lite senare på förmiddagen.
Mina 2 barn på 4 resp 2 år vaknar vid 6 alla dagar i veckan. Även helgen. Har vi tur kan vi få sova till 7 
. Alla går upp samtidigt o äter frukost. Är någon förälder supertrött eller sjuk kan hen ligga kvar ett tag (har nog bara hänt 4-5 ggr totalt).
Stackars mina barn då som har en så morgontrött nattjobbande mamma. Jag kan lova att jag är riktigt osocial då. De blir nog traumatiserade för livet!