Föda barn med kejsarsnitt – så går det till
I Sverige idag föds omkring 17 procent av alla barn med kejsarsnitt. Det är antingen akuta eller planerade sådana. Läs allt du behöver veta om kejsarsnitt här.
De senaste 40 åren har andelen kejsarsnitt ökat från 5 till 17 procent. Det är en stor ökning som delvis beror på att det görs betydligt fler planerade kejsarsnitt idag. Även de akuta kejsarsnitten har ökat och det är skillnader inom landet hur många kejsarsnitt som görs.
Allt som inte är planerat är akut
Man brukar dela in kejsarsnitt i planerade och akuta sådana. Ibland kallar man även kejsarsnitt för kejsarfödsel. Planerade kejsarsnitt betyder att den gravida får ett datum för när förlossningen ska bli av. Allt annat är akut även om det kan vara olika bråttom. En del akuta snitt måste ske direkt, det kallas omedelbart kejsarsnitt. Det finns ingen tid att vänta och barnet måste ut så fort som möjligt. Oftast är barnet ute inom tio minuter efter att beslut om omedelbart kejsarsnitt tagits.
Orsaker till att det blir ett kejsarsnitt
Varför en förlossning slutar med kejsarsnitt finns det olika anledningar till. I de fall där det är ett planerat kejsarsnitt kan det bero på förlossningsrädsla hos den gravida. Det kan också bero på något av följande:
• Bebisen ligger med rumpan först och den gravida inte vill eller kan föda vaginalt.
• Bebisen kan också ligga i en annan position som gör att det är omöjligt att föda på annat sätt än kejsarsnitt.
• Den gravida kan vara sjuk i havandeskapsförgiftning.
• Moderkakan ligger i vägen för livmoderns öppning och hindrar barnet från att födas vaginalt. Det kallas placenta previa.
• Det är mer än ett barn i magen och graviditeten är komplicerad.
Akuta kejsarsnitt görs ofta på grund av att förlossningen inte går framåt som den ska, det kan exempelvis bero på något av det här:
• Värkarna är för svaga och modermunnen öppnar sig inte på många timmar.
• Bebisen tränger inte ner i bäckenet som den ska och ligger på ett sätt som gör att den inte kan komma ut vaginalt.
Det görs också om det uppstår en akut situation, som en stor blödning på grund av att moderkakan lossnar eller livmodern brister. Eller om man misstänker att barnet har syrebrist och måste komma ut fort.
LÄS ÄVEN: Aktiv fas – det här händer i kroppen under förlossningen
Att vara vaken är vanligast
Man brukar alltid sträva efter att den födande ska vara vaken under födseln, men det är inte alltid möjligt. Vid omedelbara snitt söver man alltid ner den som föder, men i övriga fall görs kejsarsnittet med bra bedövning och du får vara vaken hela tiden. Man använder en typ av ryggbedövning som kallas spinal. Den går fort att lägga och ger omedelbar effekt. Under snittet känner du som föder ingen smärta, men du känner att läkarna som gör kejsarsnittet drar och trycker på magen för att få ut barnet. Det kan kännas obehagligt men gör inte ont.
Många är med i operationssalen
Inne på ett förlossningsrum är det oftast bara barnmorska och undersköterska med vid födseln. Kanske en extra barnmorska precis när barnet föds. När ett barn föds med kejsarsnitt är det många fler närvarande eftersom det också är operationspersonal på plats. De som brukar vara med vid kejsarsnitt, utöver den födande och partnern är:
– En eller två obstetriker. De är läkare som är specialiserade på förlossningsvård och det är de som tagit beslutet om att kejsarsnittet ska göras om det är ett akut kejsarsnitt.
– En barnmorska. Oftast är det barnmorskan som är med inne på förlossningsrummet som följer med in på operation.
– Narkosläkare. Hen ser till att ryggbedövningen kommer på plats och att den födande är väl bedövad.
– Narkossjuksköterska. Hen övervakar den födande under operationen, har koll på puls och blodtryck och ser till att rätt läkemedel ges i rätt tid.
– Operationssjuksköterska och undersköterska. De ansvarar bland annat för att allt är sterilt och dukar upp alla instrument som läkarna behöver.
I rummet intill väntar ofta en barnläkare och en barnsjuksköterska som kan ta hand om bebisen direkt efter födseln om hen inte mår bra.
När barnet är ute
I de allra flesta fall kommer bebisen ut och mår bra även vid ett kejsarsnitt. Ibland behöver hen hjälp med andningen och tas till ett rum intill där personal väntar. I enstaka fall är barnet sjukt och behöver direkt åka vidare till neonatalavdelning för vård.
Hur rutinerna ser ut skiljer sig på de olika klinikerna, men många försöker minimera separation av barn och förälder. Om barnet mår bra och den nyförlösta likaså kan barnet få ligga hud mot hud på sin förälder redan inne på operationssalen. I de fall där man inte har något val och förälder och barn hålls åtskilda den första tiden försöka man återförena dem så fort som möjligt.
Risker och fördelar
Som med allt annat finns det såklart både risker och fördelar med att föda barn med kejsarsnitt. En viktigt fördel är att det i många fall är en livräddande åtgärd för bebisen men ibland även för den födande. Fördelar med ett planerat kejsarsnitt är i stor del psykologiska. Den gravida kan vara svårt förlossningsrädd och kan inte alls tänka sig att föda barn vaginalt. Att får ett beviljat, planerat kejsarsnitt är en enorm lättnad som gör att man kan njuta av sin graviditet istället för att ha ångest.
Riskerna med att föda med kejsarsnitt är något fler än vid en vaginal förlossning även om det är ovanligt att komplikationer uppstår. Risken för infektion i livmodern ökar. Likaså är risken för urinvägsinfektion och blodpropp i efterförloppet högre efter ett kejsarsnitt. Det finns också en ökad risk för att den födande blöder mer än normalt och att livmodern inte kan dra ihop sig ordentligt. Vid framtida graviditeter är det en större risk att man drabbas av ett ovanligt, men mycket allvarligt, tillstånd där moderkakan växer fast i livmodern.
LÄS ÄVEN: Så går en förlossning med sugklocka till
Risk att barnet behöver ligga på neonatalen
Bebisar som föds med kejsarsnitt har i större utsträckning problem med andningen när de kommer ut. Det beror på att de plockas ut plötsligt och är oförberedda på att födas och börja andas jämfört med barn som föds vaginalt. Oftast behöver barnet bara lite hjälp att komma igång men det finns en risk att barnet behöver vårdas på en neonatalavdelning för att få hjälp med andningen i början.
Det kan dröja några dagar extra för mjölken att rinna till efter ett kejsarsnitt. Om du vill amma se till att ha barnet hud mot hud så mycket det går. Amma så mycket och ofta barnet vill så underlättar det mjölkproduktionen.
Kroppens återhämtning
Hur snabbt du återhämtar dig efter ett kejsarsnitt är individuellt. En del är på benen direkt och känner sig återställda redan efter ett par veckor. För andra tar det betydligt längre tid. Såret på magen börjar läka direkt men det tar några veckor innan det är helt läkt. Tänk på att inte belasta magen och bär inte tyngre än bebisen de första veckorna. Även om du har ont i magen och såret är det viktigt att du rör på dig varje dag. Det är bra för blodcirkulationen och läkningen och det minskar risken för blodpropp.
Du kan föda vaginalt nästa gång
I Sverige är det regel att man föder vaginalt nästa gång om första förlossningen slutade i kejsarsnitt. Det beror såklart på varför det blev ett kejsarsnitt och vad den gravida själv önskar. Efter två kejsarsnitt brukar man rekommendera den gravida att föda med kejsarsnitt igen. Det finns nämligen en ökad risk för att livmodern går sönder i ärret under värkarbetet, den risken ökar ytterligare med varje kejsarsnitt.
LÄS ÄVEN: Sen avnavling – därför är det viktigt att barnet får allt sitt blod
Texten är skriven av Rebecca Nilsson, leg. Barnmorska.
Har du några frågor kring kejsarsnitt? Maila [email protected]