Flytta från hus till lägenhet - gör vi rätt?

Min dotters kompis föräldrar har gjort samma. De hade ett stort hus med trädgård och 3 barn som då var 6, 9 och 12. De hade tröttnat på allt underhåll och fixande. De köpte en bostadsrätt, en 5:a på nedre botten med uteplats och de säger att de aldrig ångrat sig utan trivs jättebra. 
Angående katterna tycker jag att ni ska testa att ta med dem, de vänjer sig säkert!

Vi här också tankar om att snart sälja huset och flytta mer centralt, stor lägenhet eller radhus typ. Vi bor också i relativt nytt och lättskött hus, inga stora renoveringar behövs osv. Men det är ju mkt jobb ändå då man vill hålla det fint osv. Våra barn börjar bli tonåringar så behovet av hus är ju inte lika stort känner vi. Älskar ytorna och att ha en stor altan, trädgård osv. men å andra sidan det kostar, är mkt jobb och hur mkt nyttjar man allt? 

Kul att läsa folks tankar 😊

 

Vi sålde vårt stora hus med stor trädgård i ett mindre samhälle utanför stan och flyttade till lägenhet i stan nära sonens skola. Han fick 5-15 min promenad till skolan (har olika långt till olika lektioner) istället för 45 min taxi (samåkning) och jag kan åka kollektivt istället f.a köra bil. Fri parkering, så likvärdigt för sambon som kör bil. Vi har balkong plus stora grön/parkytor i närområdet, utan att behöva sköta dem. För oss har det blivit jättebra! Många ifrågasätter vårt val, men det har de inte med att göra!

Jag har dålig koll på marknaden i andra städer, men där vi bor kostar en attraktiv lägenhet motsvarande vad man får för ett hus i hyfsat centralt läge. Sen en relativ hög avgift till föreningen. 

Knepig marknad, man skulle kunna växla ner i hemarbete men kostnaden blir högre eller åtminstone oförändrad. Jag skulle nog kunna tänka mig lägenhet och stuga längre fram, men ser det fortsatt ut så här blir man ju kvar med huset..

Är det stor skillnad för er andra i landet?

Barn brukar vara konservativa när det gäller boende. De vill oftast att allt ska fortsätta som de är vana, oavsett om de bor i hus, lägenhet, i en stad eller på landet. 

Jag uppskattade att ha hus och trädgård när barnen var små, de hade mycket spring i benen och behövde sticka ut då och då för lite fotboll eller studsmatta, kunde inte leka inne så länge. Det ändrades när de blev äldre. 

Dina barn är ju lite större nu, det finns säkert fördelar för dem med en flytt, förutom familjens ekonomi och tidsvinst. 

 

Lyckas ni bo billigare i bostadsrätt än villa? När jag kollat lägenheter för hela familjen skulle det kosta minst lika mycket som vår nybyggda villa.

Jag har inte gjort det själv (bor i lägenhet med barn men har alltid bott så) men har en kompis som flyttade från hus till lägenhet med två barn när hon separerade och hon pratade bara om hur skönt det var att slippa huset. Hennes barn är ganska små (4 och 7 nu tror jag) , de flyttade till en 3:a så barnen får dela rum men det funkar bra, det är en nybyggd fin lägenhet med uteplats i ett lugnt område. 

Håller med andra i tråden också , det är inte barnen som bestämmer. Som vuxen måste man få bestämma sånt. Även om jag inte själv bor i hus vet jag hur mycket jobb det kan vara och hur mycket det kostar, min mamma bor kvar i huset där jag växte upp och hon klagar en hel del. 

Är det inte bättre att mannen söker nytt jobb?
Hur kompenserar han dig för jobbet du gör åt honom?

Det finns absolut riktigt dyra bostadsrätter här också som ligger i samma prisklass som vårt hus. För att vara villaområde bir vi rätt nära centrum idag, cirka 10 min med bil, ungefär 5 kilometer. Vi kommer dock inte att köpa en sådan. Vi har kikat på 2 olika nu som är runt 140 kvm, skulle vi köpa ngn av dem skulle våra lån minska med iallafall hälften eller mer, sen tillkommer såklart månadsavgiften, men kan ju variera väldigt mkt beroende på hur föreningen mår. Skulle vi hamna på samma kostnader skulle vi nog inte flytta, då bor vi kvar, för det är inte så att vi inte har råd att bo kvar i vårt hus. Huvudanledningen är framför allt att få mer tid över till sånt vi gillar, att hänga med barnen på deras fotbollsmatcher, tävlingar eller vad det kan vara. Det är mycket jobb med trädgård och underhåll för väldigt få månader om året man egentligen är ute i den. Men givetvis är det olika för alla. 

För oss är trivsel på jobbet viktigt också, och det är ju inte enbart att han jobbar borta som gör att vi funderar över detta valet. 

Det är just det där att så många ifrågasätter ens val. Synen på att man är mer "lyckad" om man bor i hus när man har barn. Särskilt om man har haft hus tidigare upplever jag. Det är som att det är en sorts status som du inte kan få i en lägenhet. Att det är tabu att säga att man inte tycker det är roligt med hus och trädgård. 

Jag älskar egentligen att pyssla med trädgård men inte när det blir en stress att hinna med det. Vi har barn som är väldigt aktiva och det känns alltid tråkigt att behöva säga nej till saker för att man behöver prioritera trädgård och underhåll istället för att hänga med dem. 
Utemöbler som ska släppas in och ut varje säsong. Altaner som ska hållas i ordning och så är det ändå ingen i familjen som sitter där 😂 

I vår stad upplever vi att bostadsrätter gått ner i pris. Det kan säkert ha att göra med att föreningar behövt höja hyror för underhåll och driftskostnader precis som för en annan i huset. 

Vi har kikat på lite olika alternativ centralt som skulle innebära mindre kostnader för oss, men här finns givetvis bostadsrätter som är dyrare än vårt hus också. 

Jag bläddrade igenom hemnet tidigare och det som fanns som var i närheten av vad jag kunde tänka mig var allt minst lika dyrt som vi kan sälja huset för. Och en avgift mellan 7-10 000:-.

Inte undra på marknaden står stilla här..

Självklart gillar inte barnen idén! Det är deras barndomshus, det hus de vuxit upp i, där de haft sina barndomsjular, födelsedagar och allt annat. 

Det är det huset de känner till och vet. Det är där de känner till vart enda litet knarr som finns, alla stenarna i trädgården, vägarna som leder hem när ni är i väg. 

Jag förstår barnen till 100%! 

Det är just därför ni har ett stort jobb även när det gäller dem. 

Det låter som ni inte har planerat att flytta denna sommaren så det är nu ni har chansen att involvera barnen. De ska hjälpa till att rensa ogräs, kratta, putsa fönster, klippa gräs och grenar osv. Allt efter deras egna förmåga. Så får de se vilket jobb det faktiskt är med ett hus. 

Ni ska även prata ekonomi med dem efter deras ålder. Vad det kan innebära att byta boende. Kanske de längtar efter en resa till Grekland och om ni flyttar så sparar ni x kronor per månad som kan gå till en familjeresa. 

Ni ska även låta dem vara delaktiga i att åka på visningar. Självklart ska de kanske inte åka på alla visningar ni är på, men att de får känna att de också kan påverka även om valet är de vuxnas val. För ni kommer att bo kvar där efter att barnen flyttat ut tänker jag. 

Låt barnen åka med och gå runt i områdena ni funderar på. Låt dem få ha tankar om vem som ska ha vilket rum i en lägenhet ni tittar på. Ni vuxna tar besluten, men de får ha input. 

Har en bekant som gjorde samma resa som ni funderar på när hennes barn var i den åldern. Första boendet efter huset blev närmre till träningar och skola för barnen. En lägenhet med liten uteplats. Ett barn flyttade och de bytte bostad till lägenhet med balkong. Andra barnet flyttade, de flyttade till grannstaden där yngsta barnet började skolan i en lägenhet på bottenplan med liten uteplats och ingen direkt insyn. Där trivs de väl även nu när det bara är de två kvar hemma, men det finns ändå ett rum för besökande barn att sova i. 

Det kommer bli bra oavsett om ni ekonomiskt har det bättre i huset eller i lägenhet. Hela familjen kommer bara att behöva landa i beslutet. 

Är barnen så mogna att ni kan prata med dem? Då är det nog läge att hålla familjeråd så att ni kan gå igenom fördelar och nackdelar för de olika alternativen tillsammans.

Är barnen beredda på att göra avkall på tex resor för att kunna fortsätta bo i hus? Kan mellangrabben sätta sin dyra fritidssysselsättning i relation till familjeekonomin och förstå att det kanske inte är så självklart att fortsätta med det om han vill bo i hus?

Beroende på vilka uppoffringar man är villig att göra så kanske det kan utkristallisera sig vilken väg som är bäst att gå.

Kanske kan nån av er föräldrar gå ner i tid för att ha mer ork till huset? Då måste ju de pengarna som inte kommer in tas nånstans ifrån.

För egen del tycker jag att det har varit värt att offra en del för att kunna bo i hus. Visst hade jag kunnat resa mer, konsumera mer osv i lägenhet men gör mer än gärna avkall på sånt till förmån för att bo riktigt bra.

Fast det är typiskt sånt man inte ska bry sig om.
Jag hade nån slags romantisk bild av trädgårdsarbete, sådd och skörd innan vi flyttade till hus. Efter snart 15 år i huset kan jag konstatera att det jag tycker är kul på riktigt, som att se frön gro och skörda körsbärstomater, det kan jag göra på en balkong lika gärna
Vi hade jättefina stora lådor i trä som min man byggde när vi bodde i 2ROK före barn. De var så djupa att det även gick att ha morötter och annat i dem. 

Vi bor i bostadsrätt från tidigt 1900-tal på 170 kvm mitt i stan som vi köpte för 4 Mkr, värderades till 5,4 Mkr i slutet av 2023. Avgift 8200 kr.

En villa på ungefär samma kvm här hade gått på 6-12 Mkr.

Men nybyggt är givetvis dyrt, det kostar att vara bortskämd.

Vi bor med barn och katt i hyreslägenhet och är nöjda med det. För några år sedan köpte vi en liten stuga på landet och det känner jag ger oss det bästa av två världar. En kolonistuga i stan kan man ju också ha. 

Katter kan bli olyckliga av att gå inne om de är vana vid att springa som de vill. Vi har klätterträd, gosiga lådor och platser högt upp för vår katt. Man måste berika livsmiljön för dem om de går inomhus. Leka med dem osv. 

Vi bor relativt centralt så barnen har nära till aktiviteter och annat. Sånt kan ju komprensera bristen på trädgård.

Vår nybyggda villa om strax under 200 kvm är värd ca 6 mkr och har en driftkostnad om ca 2000 kr/månad. Vi skulle alltså bo dyrare i din bostadsrätt än där vi bor nu. Ett par hundra meter bort finns nybyggda BR om 110-120 kvm, avgift ca 8000 + värme och pris 2,5-3 mkr. Även om insatsen är mindre skulle vi inte bo billigare där, men betydligt mindre. 

Jag bor inte i lägenhet med barn, men bodde i både villa och lägenhet under min uppväxt, så jag delar ändå med mig lite av mina tankar.

Som barn tyckte jag att det var härligt att bo i villa, flera våningar, trädgård, nära till gatan utanför där det alltid var en massa barn ute och lekte. Jag ville INTE flytta till lägenheten, vilket vi gjorde när jag var ca 9 år. Jag saknade länge vårt hus och området, lägenheten vi flyttade till låg i samma stad men ett annat område, så det spelade ju in.

Väl i lägenheten fann jag mig till rätta och trivdes allt bättre. 

Som vuxen kan jag ju se alla fördelar som du räknar upp, med kostnader, tid och liknande. Och jag går själv lite i samma tankar som du, att från att ha bott i villa länge, förenkla livet med att bo i lägenhet. Mina barn är rätt stora nu och har inga synpunkter, min man däremot vill absolut inte bo i lägenhet. 

Men om jag skulle flytta till lägenhet så skulle jag vilja ha nåt annat än det vi har nu. Vi bor nu i ett typiskt villaområde, inget stort centrum, inga caféer, restauranger, affärer. Inget att göra förutom att vara i sin villa, samt barnlivet med skola, aktiviteter och sånt. Så jag skulle vilja ha lägenhet i så fall i ett område med mer stadskänsla. Behöver inte vara mitt i stan, men närmare till stadsliv i alla fall, närmare till caféer och butiker, mer att göra, närmare om man vill göra nåt inne i stan. 

Om dina barn tvekar så kan du ju framhålla lite fördelar med att spara in pengarna, pengar som kanske kan gå till annat roligt för dem också. Och tiden ni kan få till att göra roliga saker. Och även med lägenhet kan det ju finnas grönområden och sånt i närheten.