Rädsla för krig

Vad är amatörradiolicens? Jag tror jag vill ha det också 

Det är redan krig här.
35 bomber och 15 skjutningar på 28 dagar i början av året.

Och Sverige ska vara ett land i fred.

Inte bara trollfabriker. Clickbait tidningar som Aftonbladet och Expressen är bra på sånt.

www.ssa.se/amatorradio/om-amatorradio/

Ja, det civila livet ska hållas fungerande, så gott det går.
Ditt barn var 8 år, när jag var 8 var jag livrädd för krig, man får väl överväga hur man bäst informerar ett barn, räkna med frågor, och att du måste kunna förklara på ett pedagogiskt sätt.

Växte upp på 70 och 80-talet med ett rejält kallt krig. Sovjet och deras allierade hade baser runt hela östra och södra Östersjön. Baser fullproppade med landstigningsfartyg, bombplan, fallskärmsjägare. Sverige hade inga allierade och var ensamma. Hotbilden var mångfallt större än i dag.

Ja, vi förberedd oss men levde också. Själv var jag tillsamman med många andra, en del i totalförsvaret och hade en roll i händelse av ofred. Även idag har jag en roll i totalförsvaret.

Det går inte att stänga av livet bara för något yttre hot. Det är som att sluta leva för att man kan få cancer.

Vill man bidra går det utmärkt att dels ha en viss hemmaberedskap men också anmäla sig som frivilig till något passande i totalförsvaret

Alltså... har du barn i den ålder TS barn är? 
Ja det är bra att lära sig överlevnad/friluftsliv mm, men det kan man göra UTAN att skrämma upp dem med att kriget kommer. Barn i den åldern tror fortfarande på monster under sängen och kan bli traumatiserade av att kompisen slänger bort en fin pinne. De behöver framför allt trygghet. 

Råd nummer ett. Läs inte nyheterna. De bara skrämmer upp folk. Däremot kan man med förnuft skaffa sig ett förråd med lite mat och sen en 5 liters dunk med vatten som du alltid har stående.  Händer nåt illa så får du reda på det ialla fall. Du behöver inte höra på/läsa nyheterna. 
Jag har växt upp med "rysshotet" hängande över oss hela tiden.....samma visa nu. 

Ja, man tar det om det kommer. Och under tiden, ifall barnen hör eller ser något som gör dem rädda, så pratar man om det UTAN att skrämma upp dem mer.

Tänk såhär; det händer att hus brinner upp. Kanske vet ni tom om någon familj vars hus har brunnit upp. Som vuxen gör du förberedelser/underhåll för att huset INTE ska brinna upp, ser till att ni har utrymningsvägar fria ifall huset börjar brinna, och att ni har en försäkring som täcker brand. Drar du in dina barn i det här och skrämmer upp dem med att huset kan börja brinna vilken dag som helst? Fast chansen är stor att det aldrig någonsin händer? 
Samtidigt kan man lära barnen att de ska ringa 112 om de ser en brand för det är en bra kunskap att ha generellt. Man kan göra det ena utan att hota/skrämmas med det andra.. 

Går internet ner så är det värre saker än kommunikation med nära och kära som inte kommer fungera. Det kan ju hända att mobilnätet klarar sig, eller inte är nere samtidigt i alla fall. Blir det långvarigt så får ni flytta ihop om ni säkert vill hålla kontakten. 

Jag antar att föräldrar, förskolor och skolor även idag (som när jag var barn) lär barnen om risker i trafiken, risker med eld/brand och sådana saker. Att man ska se sig om vid övergångställen och bära reflex, inte leka med eld, vart utrymningsvägarna på skolan finns och vart skyddsrum finns.
Om man inte kan hantera sådana frågor utan att bli hysterisk och traumatisera barn, då har man problem med sig själv.

Jag har en liten tjej i närheten till familjen som var väldigt rädd för att kriget ska komma hit. Jag jobbar förmånligt med verksamhet kopplat till vårt försvar och träffar många som tex varit i Ukraina. Det gör att jag kunnat prata och berätta en del och hon har haft möjlighet att ställa frågor. En udda liten sak som jag tydligt såg nådde fram mest av allting var berättelse och vetskapen att de planterade blommor inne i städerna och rondeller osv i Ukraina. En sån simpel sak som underströk att livet rullar på. Mitt i kriget. Det blir vardag även i krig. Krig mitt i frontlinjen är kanske inte definitionen av hur ett helt land lever. 

Du kan ju alltid dra parallellen till brandlarmet hemma. troligen kommer de aldrig brinna och ni är ju inte rädda för det när ni går och lägger er. Borde resonera likadant kring att bygga Sveriges försvar som försäkring ifall att det mot förmodan skulle bli krig. bor ni inte i Visby kan du ju även poängtera att ni inte bor i nån frontlinje. Ni kommer kanske plantera blommor i rondellerna där ni bor även om det blir krig. Barnen ska till skolan precis som vanligt. Soldater ska ut i frontlinjen inte barnfamiljer. 

Med facit i hand från andra världskriget, så brukar det gå så snabbt att man inte hinner förbereda sig. Många fick fly i panik och lämna allt på en gång. 

Men jag vet att det inte är ett lugnande svar, och jag hoppas inte att det ska behöva vara så, eller att vi får krig.
Finns ju råd och så som skickas ut med posten om hur man kan förbereda.