Får inga jobb pga vackert utseende?

Tänk att jag alltid trott att det där med snygghet är individuellt efte tycker och smak...

Att man attraheras av olika och att personligheten är viktigare än utseendet för en relation är ju inte samma sak som att det inte finns människor som kan betraktas som allmänt snyggare.

Det där med personligheten får stå för dig, det var inte något jag nämnde.

Sen håller jag inte med.

Smaken är som baken.

Den du tycker är snygg tycker nödvändigtvis inte jag, och tvärtom.

Haha du måste ha missat utvecklingen.

Allt är fruktansvärt utseendesfixerat idag. Man vill bara kräkas. Tycker synd om yngre idag. Som mår allt sämre psykiskt pga av detta.

Är du kvinna är det ännu värre, så arbetsgivare ofta män väljer dom snyggaste och yngsta tjejerna. Sen är det inte så viktigt med det andra. Nackdelen för dom är nog att dom har mer att bevisa på arbetsplatser. Vem vill vara känd som "den snygga tjejen" liksom. 

Jag har aldrig känt att det är något jag missat. Med att vara vacker. Men nu är jag snart 45. Och har aldrig brytt mig om män på ett romantiskt plan. Jag satsade på min karriär istället. Och arbetar som forskare idag. Tro mig, inte ens det vackraste utseendet I världen kommer hjälpa dig där. För att klara den utbildningen i j jobba inom det.

Personligen har jag hellre hjärna än snygghet. Tycker mest det verkar jobbigt. Men det är klart älskar man uppmärksamheten och hela biten med att fånga män. Så är det väl viktigt antar jag. Jag lämnar det åt dom kvinnorna som gillar det. Jag är inte brydd av det. Finns något för alla.

Jag tror att du TS, inte har några större problem med det. Snarare är du för medveten och det är aldrig attraktivt.

Fast nej. De flesta Arbetsplatser vill ha personer med flera års erfarenhet. Är isåfall servitriser och säljare i butik som vill ha yngre

Det finns individuella skillnader, men det finns också drag och utseenden som har större attraktionskraft än andra. Symmetri, normal vikt, skillnaden på midjemått och höftmått t ex. Dessa faktorer är universella. Stora ögon, fylliga läppar, tjockt hår mm. 

Vissa människor har fler av de här dragen än andra. 

Ts. Följer du det nuvarande modet med lösögonfransar, stora ögonbryn, "ankläppar" och långa naglar? Om du dessutom själv anser att du är en tio-poängare så kan du omedvetet sända ut signaler om detta. Plockar med håret, speglar dig ofta, och bättrar på din make-up med jämna mellanrum? Förväntar dig att männen ska kasta blickar efter dig? 

Du är kanske inte alls sådan, men har haft arbetskamrater som har varit på detta sätt, och de har varit ganska så jobbiga. 

Lyssnar du på vad andra har att säga, eller pratar du bara om dig själv? Visar du något intresse för hur andra mår? Ger du andra komplimanger för deras hår och kläder? 

Tillägg: Såg nu i efterhand att jag har ställt samma fråga som många andra om lösögonfransar, ankläppar o.s.v. Det verkar inte vara populärt på arbetsplatser, och har märkt att många ser ner på "ankläppar" och dömer ut dessa tjejer. 

Och det med all rätt.
Det visar på bristande omdöme.

Skulle aldrig anställa en anka om jag inte skulle starta upp en ankdamm.

Men hur vet du att det är därför? Har någon sagt det till dig.

Svepte igenom tråden igen, den kan vara ett försök att provocera, men lite kul trots allt. "Problem" , "tyvärr är jag vacker" ",jag är vackrast" inte så lite högfärdigt. Det kan vara den attityden som försvårar. Högutbildad, men språkliga tveksamheter i texten hittade jag, ingen är perfekt.

Det vanliga är nog att man inte blir anställd för att man inte är tillräckligt vacker. Medvetet eller omedvetet blir en vacker person bättre bemött.

Dessutom ökar kraven hela tiden, nu ska man även vara "estetiskt kompetent".

Även om skönhet teoretiskt sett skulle ses som negativt i arbetsgruppen (här arbetar mest män, det kommer att bli en massa kärlekstrassel och svartsjuka, inte bra alt. här arbetar mest kvinnor det kommer att bli en massa avundsjuka och intriger, inte bra), så är det så enkelt att bli mindre vacker eller iaf mindre uppseendeväckande.

På intervjun och i början på jobbet så tonar man ner sig som andra skrivit. På med hornbågade svarta glasögon, den långa håret i en knut, inga målade naglar, inget smink öht, inga högklackade skor, marinblå kavaj och långbyxor och vit blus alt. stor T-shirt i grått/beige och chinos beroende på arbetets art. När man arbetat en tid och chefen och arbetskamraterna fått förtroende för ens kompetens kan man återgå till sitt vanliga vackra utseende, man lär knappast bli uppsagd då.

Nej, att höra någon klaga "jag är för vacker" är som att höra någon klaga "jag är för rik".

Det har det ytterst sällan , är man snygg så är man.
Sedan så kan ju ens personlighet göra att vissa tycket att man lite är finare