Fundersam...
Jag och min fru har varit tillsammans i snart 19 år och har två underbara söner som är 13 och 6 år gamla. Sedan ganska många år tillbaka så har jag fått ta en väldigt stort ansvar i vardagen då min fru har haft stora problem med ångest och tvångstankar mm. Även om detta nu har blivit bättre med hjälp av medicinering och besök hos psykologer så har det tagit mycket på min ork.
Vi visar sälla någon större tillgivenhet till varandra och vardagen rullar bara på. Jag har börjat att fundera på om jag vill gå isär men är samtidigt rädd för att min fru inte skulle klara av det. Hon har periodvis mått väldigt dåligt även om det har gått framåt de senaste åren så har hon fortfarande inte kommit tillbaka till arbetslivet. Utan familjen så kanske hon går under och det vill jag absolut inte! Men jag känner att jag själv också måste orka leva mer än vad kan gör just nu. Kanske kan man rädda upp detta på något sätt?
Ber om ursäkt om allt är osammanhängande men jag har bara rv6ngen att skriva av mig lite....
