Bokat abort men känner inte mig säker.

Svårt det där. Ni är ju i rätt ålder om ni vill ha barn. Hur länge har ni varit tillsammans? Vad är det som inte känns bra i relationen?

Hej anonym, tack för ditt svar!

Ja det är svårt, problemet med vår relation är att den är väldigt flummig.. vi är sambos men är inte "ett par" än.. vi har träffats i ca 1,5 år men dejtade även en period för 5 år sen i några månader.

Där finns kärlek, men han har mycket bagage och har haft det ganska svårt att uttala att vi är ett par, han vill vara "säker" på att vi är oskiljaktiga innan han går in i en relation. Jag har respekterat att han har svårt för vissa grejer, och har valt att ge honom tid och förståelse, men ja nu hände detta helt oplanerat.

Han är superstöttande, vill följa med på alla undersökningar och säger att han kommer finnas där oavsett vad jag väljer att göra.

Vi har nämligen både bokat en abort och en inskrivningstid hos barnmorskan ..

Behåll barnet. Du verkar vilja det innerst inne, han är stöttande, ni är i rätt ålder.

Enda frågan blir väl om ekonomi för ett barn finns, men det brukar lösa sig även om det är jobbigare med låg föräldrapenning.

Skit i definitionen, tyvärr är det många som hakar upp sig på det idag. Finns många trådar om just det tyvärr. Det som spelar roll är om ni trivs tillsammans. Och är ni sambo så är ni ju sambo.

Bråkar ni (om vad?)?

Klarar han av att ta ansvar, har han ok jobb, välskött ekonomi, stabilt humör, tålamod?

Vad är det för bagage han har?

Om man ska tänka på ytterligheterna för de konsekvenser behålla respektive abort kan få är väl det att abort skulle göra dig barnlös resten av livet och att behålla skulle leda till en utdragen och "smutsig" vårdnadstvist. Så i din situation hade jag väl valt det alternativ där ovanstående ytterlighet känns minst avskräckande.

Jag skulle sätta det ofödda barnet först och göra abort. Om ni inte är helt säkra i er relation så kommer det bli mycket värre med ett barn, men det är barnet som hamnar i kläm och får ta "straffet" för er brist på insikt. Gör abort. Det är det enda rätta just nu.

Hej!

Ja vår ekonomi är god, är båda heltidsanatällda och jag har en chefsposition, vi får ut ca 50-55000 ihop varje månad :)Hej!

Ja ekonomin tycker jag ändå är god, han jobbar heltid och jag har en chefsposition på heltid, vi får ut efter skatt ca 50-55000 ihop :)

Hej!

Du har rätt, det är ju såklart viktigast att man trivs ihop, och det gör vi, vi hittar på mycket tillsammans, har bra sex, är alltid lyhörda gentemot varandra och ställer upp för varandra, känner mig trygg med honom, och han med mig vet jag.

Vi har faktiskt aldrig bråkat, vi är båda ganska lugna människor i vardagen, men såklart har man kanske någon gång varit lite irriterad av någon liten grej som att den ena inte städat eller så..

Och ja, han är väldigt god ekonomi, är är extremt ekonomisk och sparar undan ca 7000 kr varje månad, och ja jag tycker han är stabil helt över lag.

Bagaget ligger mest från hans egen barndom, inte haft det så lätt och det har satt synliga spår i hans vuxenliv tyvärr, tillexempel att det är lite svårt med relationer

Det är din kropp och det är du som ska avgöra om du vill göra abort eller behålla barnet. Är du redo med att blir ensamstående i fall om ni inte blir ett par ? Sånt för du tar ställning till och avgöra sen vad som är bra i din situationen.

Jag gjorde en abort och ångrar mig jättemycket. Jag grät även efter det har gått 3 år. Jag sorgade barnet även då jag vet att det var ett embryo. Jag tänker alltid hur stor hen skulle ha blivit, var det en tjej eller kille? Kommer aldrig få svaret. Jag fick mycket ångest.

Det enda som läckte såret var när jag skaffade barn igen med samma man. Han är nu 8 månader.

Så det är bra att tänka till innan man tar ett sånt beslut

Det finns de som ångrar att de blev föräldrar. Av naturliga skäl så hör du sällan om det.

Ska man ångra nåt så är det bättre att ångra en abort än att ångra ett barn.

Ett barn är en gåva endast om man vill ha barn.

Jag tycker man ska vara tämligen säker på att man faktiskt vill bli förälder innan man skaffar barn.

Jag blev oväntat gravid en kort tid efter att min sambo deklarerat att han inte ville ha barn. Vi hade under en period försökt men det hade inte tagit sig. Han hade under tiden vi försökt tänkt mycket på barn och som sagt landat i att han inte ville bli pappa.

Vår relation hade varit lite av och till, dåligt i perioder och vi hade gjort slut några gånger.

Jag valde att behålla barnet vilket ledde till en stor kris i vår relation. Trots detta lovade han att han skulle stötta mig på alla tänkbara vis, något han också gjort.

Barnet föddes och där började en ny era i vår relation. Visst, ansvaret överväldigade min sambo, men han har verkligen vuxit in i det och även om han kan sörja sin frihet så ser han det som att barnet gav honom en ny mening i livet och att han äntligen tvingades växa upp.

Snart kom ett andra barn, den gång ett ömsesidigt beslut. Kort efter att andra barnet fötts blev jag gravid igen, men denna gång gjorde jag en abort. Jag ser det som mitt tredje barn, det barn jag aldrig fick. Även om jag rationellt förstår att jag inte hade klarat av tre barn under tre år så är smärtan och sorgen obeskrivlig än idag.

Med det sagt, så är beslutet ditt. Det går aldrig att förutsäga hur saker blir i er relation, eller vad ni får för barn. Föräldraskapet är många gånger väldigt tufft, sömnlösa nätter frestar på relationen. Men det kan också bli att du och din kille svetsas samman än mer. Föräldraskapet är förstås också otroligt belönande och utvecklande.

Vill du ha barn med just honom? Skulle han vara en bra pappa även om ni gick isär? Hur klarar du vardagen om du blir ensamstående med barnet? Ekonomin? Såna saker funderade jag på.

Jag hoppas att du/ni kommer fram till ett beslut som känns rätt för er, jag önskar dig lycka till!

Kommer han bli en bra pappa? Det är den knäckande frågan. För du vill inte få barn med en man som kan sätta dig och barnet i skiten.

Om svaret är ja- behåll och ställ krav att din sambo börjar gå i terapi för att bearbeta sin barndom. Så att det inte går ut över barnet.

Om svaret är nej- då bör du i allafall lämna den här mannen helt. Då finns inget framtida värde i den relationen. Abort kan också vara på sin plats om han riskerar att med sin makt som pappa försvåra ditt och barnets liv.

Oavsett tycker jag du ska börja och kunna ställa krav på honom. Sambo men inte ett par- dagens knasigaste utryck. Han får faktiskt ta tag i sig själv vid 36 år.

För övrigt. Om ni bor ihop men inte är sambos, så har du blivit gravid med din inneboende.

Man kan visst ångra ett barn.