Läkemedelsassisterad behandling mot opiatberoende - Vad anser ni om detta?
Vad anser ni om läkemedelsassisterad behandling mot opiatberoende även kallat substitutionsbehandling eller LARO?
Det är alltså en behandling som går ut på att sjukvården föreskriver narkotikaklassat läkemedel med det verksamma ämnet buprenorfin (Subutex eller Metadon) till personer som har ett missbruk av opiater eller beroende av smärtdtillande mediciner. Syftet är att användandet av drogen ska vara under kontrollerade former och patienten ska hålla en sådan dos att de kan fungera normalt trots att de använder droger.
2016 ändrades föreskrifterna så även personer som blivit beroende av smärtstillande preparat kunde få tillgång till LARO. Kraven för att komma med i LARO sänktes då också. Tidigare krav på dokumentation av ett års missbruk för patient för att få behandling överlämnas istället för bedömning av behandlande läkare. Uteslutning från program blev svårare då spärrtider togs bort vid exempelvis sidomissbruk. Patienten får även möjlighet att tidigare successivt själv få hantera sin medicin, efter tre månader istället för som tidigare sex månader.
Vad anser ni om detta? Bra/dåligt?
Personligen anser jag att det är horribelt. Personer får tillgång till droger på laglig väg, utan att egentligen provat något annat. Behandlingen kan nog vara bra för dem som varit under LVM flertalet gånger, varit på frivillig behandling osv men ändå inte lyckats bli drogfri och inte kan leva ett normalt liv. Behandlingen kan vara sista utvägen iaf en möjlighet att vara i någorlunda skick för att kunna delta och ta till sig av annan missbruksbehandling. Men personer som köpt samma preparat på gatan som endast vill ha det lagligt och gratis kommer med i programmet, utan ytterligare krav.
Det sjukaste jag läst är dock på en Instagram jag hamnade på. En kvinna som får subuxone via LARO. Hon har nu även blivit beviljad IVF. När man läser på fass avseende medicinen står det såhär:
"Läkemedel som Suboxone kan om de tas under ? särskilt framskriden ? graviditet orsaka abstinenssymtom och dessutom andningsproblem hos det nyfödda barnet. Dessa problem kan uppstå flera dagar efter födseln."
Ska alltså människors rätt till att få barn överväga barnets mående. Ska kvinnor föda barn med abstinens som kräver behandling, för att rätten till att få barn är så stor? Är det inte bättre att ha krav på att personen inte alls ska äta narkotikaklassade läkemedel innan behandling med IVF ens blir aktuellt?