Hur kommer vi framåt med vår treåring?

Det var väl inte så många bråk, men det var kanske en bra dag.

Detta med att springa, vi hade tur, vi hade en bra väg hem och sambon, som hämtade sonen, hämtade honom i vagnen och då var det rally hem (förstår att det inte går med en nyfödd hemma). Vi hade sele på sonen och alltid vagn i stan eller där det var bilar, mycket för att han hatade att hålla handen. Men vi bodde rätt bra, så det var lite bilar så hemmavid kunde han springa fritt (som jag skrev förut, så var det mycket promenader i skog).

Det jag inte gillade, var att du sa till honom att gå upp på sitt rum tills han blev glad och snäll igen. För mig är det inte alls rätt, att lära barnet att dra sig undan när man är på dåligt humör är inte fel, men jag hade nog sagt "nu är vi ifrån varandra, tills vi båda är på bättre humör, så slipper vi bråka"

Men jag gillar inte att barn ska vara snälla för att göra sina föräldrar nöjda

Tre bråk på en dag med en treåring är inte särskilt mycket tycker jag.

Jag fick öva länge med mina killar innan de kunde gå själva i trafiken. När vi var nära trafik fick de hålla mig i handen eller så höll jag ett stadigt tag om kläderna så att de inte kunde springa iväg. Det var bara när vi var långt från en väg som jag vågade släppa dem i början. Sen var det bara när de var pigga på väg till föras som det fungerade att gå alls i den åldern. På väg hem när de var trötta blev kaos så då var det bättre med vagn. 

Jag tror att man får välja sina strider till det som är nödvändigt men också undvika strider som man inte kan vinna. Man ska aldrig bråka om mat och potträning. Risken är för stor att det blir en maktkamp som bara triggar en vägran hos barnet. Jag har själv minnen från barndomen där jag sitter vrålhungrig vid bordet men vägrar äta bara för att min mamma har sagt till mig att jag ska. 

Mina killar fyllde fyra för ett par månader sedan och jag tycker att det har lättat betydligt nu. Vissa barn är mer följsamma och lättledda än andra och en del är mer viljestarka. Jag försöker tänka att det är en bra egenskap att vara viljestark och jag vet vilka de har fått det ifrån. 

Man ska vara juste och trevlig, men inte ta skit, snälla personer tar ofta alltför mycket skit.

Att inte slåss, skrika och kasta saker har inget med snällhet att göra. Det har med att man lär sig att bete sig vettigt.

Min treåring blir trotsig, får helvilda humörsvängningar, gör en massa hyss osv när hen är överstimulerad eller övertrött. Då hjälper det med ett par dagar med mer sömn - tidigare läggning/middagsvila/längre tupplur på dagen. Det är svårt som sjutton att få hen att sova när hen är sådär för hen vill absolut inte vila, men får vi till någon timmes extra sömn per dygn blir livet mycket lättare och trevligare för oss alla igen. Din son kanske också behöver mer tid för återhämtning och för att hantera alla intryck på förskolan? 12-13 timmar var optimalt för barn i treårsåldern enligt en studie genomförd i ett sömnlabb i USA (sen är det ju såklart väldigt individuellt men kan ju vara bra att känna till som riktlinje). Vi har svårt att få vårt barn att sova mer än ca 10 timmar - speciellt nu när det är så ljust! - men får vi inte in mer sömn under dagen orkar hen som sagt inte riktigt med livet och sina egna känslor sen.

Och jag menar inte att ni vuxna bråkar på barnet onödigt mycket, men att barnet måste hitta ett sätt att bryta den vana det blivit att ständigt försöka provocera er på olika sätt.

Vad är bäst: Att du "skäms" för att du ser till att ditt barn är säkert och att ni får en hyfsat trevlig promenad eller att han riskerar att bli påkörd och det skapas massvis med konflikter er emellan?

Och om någon skulle kommentera så är det bara att svara "Jag har honom hellre så här än att han blir påkörd då han inte lyssnar!"

Ledsen om du kände dig kritiserad, det var verkligen inte menat så. När våra var tre kändes det som att vi höll på att falla samman, då hade vi kämpat så länge och var heltrötta och tvivlade på oss själva. "Alla andra" hade ju så lugna barn. 

Jag tycker ni ska göra det som fungerar för er. Funkar det inte att gå så ta vagnen, eller testa sele som någon sa. Strunta i vad Bvc säger om potträning. Vi har haft jätteproblem med våran ena, för den andra har det fungerat hur bra som helst. De är tvillingar så lika gamla och vi har gjort lika med båda men de är ju olika. Rådet vi har fått hos Bvc och barnläkare är att backa och försöka igen efter några månader.

Sen tycker jag att tre bråk på en dag inte är så mycket även om man bara bråkar om det som är absolut nödvändigt. 

När våra var tre bråkade vi oftast minst en gång på morgonen, alltid vid hämtning, ofta när vi skulle gå in hemma och i princip alltid innan läggning. Ofta var det minst ett bråk om att man inte får slåss per dag också. 

Nu när våra är fyra så berättar de mer om vad som händer på förskolan och nu inser vi att "alla andra" barn inte alls är så lugna som vi trott. Det är inte så att allt flyter på smärtfritt nu men det är ändå otroligt mycket lättare. 

Har inte läst alla svar supernoga men såg att du redan fått många tips, testat det mesta och ska gå föräldrautbildning till hösten. Förstår att det är galet frustrerande, för alla i familjen.

Ett par tankar slog mig:

Dels så skriver du att problemen uppstod när barnet började på förskolan. Såg att du fått flera tips om att han ska få göra av med energi genom mycket fysisk aktivitet, men tänk om det är så att han egentligen behöver raka motsatsen?

Min treåring blir trotsig, får helvilda humörsvängningar, gör en massa hyss osv när hen är överstimulerad eller övertrött. Då hjälper det med ett par dagar med mer sömn - tidigare läggning/middagsvila/längre tupplur på dagen. Det är svårt som sjutton att få hen att sova när hen är sådär för hen vill absolut inte vila, men får vi till någon timmes extra sömn per dygn blir livet mycket lättare och trevligare för oss alla igen. Din son kanske också behöver mer tid för återhämtning och för att hantera alla intryck på förskolan? 12-13 timmar var optimalt för barn i treårsåldern enligt en studie genomförd i ett sömnlabb i USA (sen är det ju såklart väldigt individuellt men kan ju vara bra att känna till som riktlinje). Vi har svårt att få vårt barn att sova mer än ca 10 timmar - speciellt nu när det är så ljust! - men får vi inte in mer sömn under dagen orkar hen som sagt inte riktigt med livet och sina egna känslor sen.

Det andra jag tänkte på är att det låter som att ni har hamnat i en ond spiral. Lättare sagt än gjort att bryta en sådan men här är ett par förslag.

Om det har blivit en del av vardagsrutinen att bråka: försök byta rutiner i ett par dagar och se om det kan göra att ni kommer ur spiralen av ständiga gräl. T.ex. om det alltid blir bråk vid måltiderna: utnyttja det fina vädret och gå ut och ät. När barnet kastar mat säger ni inget, alternativt försöker avleda genom att typ säga "å. vilken bra idé att kasta lite mat till fåglarna! Här, ta den här brödkanten så kastar vi tillsammans." Dvs försök komma ur vanan av att jämt bråka.

Och skriv upp alla konflikter ni har. Dela in dem i tre kategorier: 1. sådant som innebär risk för skador (som att springa ut på en trafikerad väg, slåss) - här säger ni bestämt nej. Ingen diskussion, bara nej. 2. sånt ni inte vill ska ske (vanlig vett och etikett tror jag att du kallar det i någon kommentar), som att förstöra möbler, kasta mat osv. Skippa kanske dessa konflikter i ett par dagar och börja sedan om på ny kula. Försök gärna engagera barnet i lösningar på detta vid något tillfälle då alla är på bra humör, hjälps åt att hitta sätt för honom att inte göra dessa saker. 3. tjat som ni kan skippa, t.ex. att man måste ha strumpor på sig i skorna, att man inte ska springa inne osv. Stryk dessa konflikter helt, de är utgör ofta (utan att man kanske tänker på det) en stor del av dagens bråk och tjat och är sköna för alla att bli av med.

Hoppas att det blir bättre för er!

Det där är faktiskt samma för våra 4,5-åringar. När det varit "mycket" som skett under en kort tid så blir de hemska, i synnerhet dagen efter. Vi kallar det "aktivitetsbakis" just för att det påminner om hur många är när de är bakis (gnälliga, griniga, lättretliga, tjuriga och lättantändliga).

Minns inte om jag frågat det, men vilka tider sover han TS?