Tänker jag helt fel här??

Har fullt upp med att ta hand om bebis så hinner inte svara alla just nu utan gör det sen.

Vill bara poängtera att jag o min man delar på utgifterna 50/50 så ingen ska komma o påstå att jag borde städa eftersom han försörjer mig.

Detta hade tack och lov inte inträffat hemma hos oss.
Men jag har kört med argumentet, duger det inte som jag gör, så får ni göra det bättre själva.
Dvs ingen här hemma klagar på varandras städning, den som städar har gjort en insats, är man inte nöjd, så tar man resten själv.
Sonen och hans halvssyskon har väl gjort några halvhjärtade försök att klaga, men när jag påpekade är de inte nöjda så vet de var städgrejorna finns.

Det är självklart din sambo som gjort fel, dels genom att inte lära sina barn att ta hand om sitt eget och dels genom att skälla på dig

Herregud! SJÄLVKLART ska bonusungen hjälpa till! Det är ju hans egen skit? Men det som stör mig mest är din sambo som lägger ansvaret på dig! Det är hans barn, och din sambo bor ju också i huset, så han kan väl städa själv om hans barn nu vägrar?
Seriöst, jag blir så lack! Hade inte accepterat det öht! 

Tonåringen ska självklart hjälpa till hemma och definitivt plocka undan sin egen skit. 

Blir helt paff över sambon?? Hur i helvete tänkte han när han skällde ut dig? Han borde ha skällt ut sin bortskämda unge om någon??

Allvarligt? Min 13-åring har redan i ett år haft som ständig uppgift att tömma diskmaskinen när den är ren, och plockar alltid undan disk och sånt efter sig.
Sorterar smutstvätt, lägger in sin egen rena tvätt, dammsugar och dammar sitt rum (dock sällan), slänger sopor när vi säger till.

Visa din sambo detta:

www.alltforforaldrar.se/artikel/forskning-barn-som-far-hjalpa-till-i-hemmet-blir-mer-framgangsrika

Jag tycker du ska göra så här. Du ska få din man att förstå att hans barn är hans ansvar. Det är din mans ansvar att se till att det fungerar mellan dig och hans barn. Det är din mans ansvar att uppfostra sitt barn. Om hans barn anklagar dig för något är det hans ansvar att förklara för sitt barn att hen har fel. 
Du behöver förklara för din man att du har tre personer att plocka upp efter, dig själv, din man, erat barn. Han har fyra personer att plocka upp efter. Vill inte han lära sitt barn att plocka upp efter sig själv så är det hans problem, inte ditt.

Att ni delar på utgifterna har ingenting att göra med hur han väljer att uppfostra sitt barn. 
Vad gäller ert gemensamma barn, du vill inte att ditt barn ska lära sig av hans barn. Jag tror inte man behöver oroa sig när åldersskillnaden är så stor men det kan ändå vara bra att prata om det. Jag har också funderingar kring hur göra om den frågan uppstår hos mina barn men det är ett annat problem som jag tycker du ska hålla isär ifrån det akuta problem som du har idag: du lever ihop med två personer som drar in dig i sina egna problem. De två behöver lösa sina egna problem utan att dra in dig i dem.