Tänker jag helt fel här??

Jag tycker du ska göra så här. Du ska få din man att förstå att hans barn är hans ansvar. Det är din mans ansvar att se till att det fungerar mellan dig och hans barn. Det är din mans ansvar att uppfostra sitt barn. Om hans barn anklagar dig för något är det hans ansvar att förklara för sitt barn att hen har fel. 

Du behöver förklara för din man att du har tre personer att plocka upp efter, dig själv, din man, erat barn. Han har fyra personer att plocka upp efter. Vill inte han lära sitt barn att plocka upp efter sig själv så är det hans problem, inte ditt.

Att ni delar på utgifterna har ingenting att göra med hur han väljer att uppfostra sitt barn. 

Vad gäller ert gemensamma barn, du vill inte att ditt barn ska lära sig av hans barn. Jag tror inte man behöver oroa sig när åldersskillnaden är så stor men det kan ändå vara bra att prata om det. Jag har också funderingar kring hur göra om den frågan uppstår hos mina barn men det är ett annat problem som jag tycker du ska hålla isär ifrån det akuta problem som du har idag: du lever ihop med två personer som drar in dig i sina egna problem. De två behöver lösa sina egna problem utan att dra in dig i dem.