Hej! Jag vill börja med att säga grattis till er lilla flicka! Men fy vad ledsamt att hon har besvär. Vår son hade kolik i 2 månader och vi gjorde ALLT vi kunde för att hjälpa honom. Därför kan jag inte med säkerhet veta vad som faktiskt botade honom, var det kosten, var det spädbarnsakupunkturen, var det tiden, var det allt annat vi testade som tex kontrollerad amning eller att jag slutade med järntabletter osv. Du förstår säkert.
Det är ju så tidigt ännu (även fast bara en timma med en ledsen bebis som har ont känns som en eeeevighet) så frågan är vad som är vad. Jättebra att ni ska till läkaren, stå på er och låt inte läkaren vifta undan er oro med att säga att det är vanligt och att det går över. Det gör det och det är vanligt, men för den saken skull så vill man ju inte bara stå bredvid och se på utan som förälder vill man ju kunna hjälpa sin bebis!
Att bajset är hårt är väl vanligt när man ger ersättning, innan magen har vant sig. Eller har jag fel. Jag ammande och då blir de sällan hårda i magen. Kanske bara det som spökar? *hoppas* i så fall vet jag att man kan blanda i en tesked rapsolja i ersättningen men jag vet inte från vilken ålder, fråga läkaren om det går och om det hjälper.
Vad gäller komjölksallergi så är det såklart möjligt men jättesvårt att veta redan nu. Det enda sättet att få snabbt svar är att byta till mjölkfri ersättning. Och mjölkfri kost (helt mjölkfri INTE låglaktos eller laktosfri) kan hjälpa även vid kolik, det behöver inte betyda allergi. Pricktest är vad jag vet inte tillförlitligt på så små barn. Så enda sättet att få resultat är genom att utesluta mjölk.
Vi trodde också att vår son var mjölkallergiker, han hade också utslag och gaser, magont, dålig sömn, enormt rastlös, men det visade sig vara hormonplitor och ja, kolik helt enkelt.
Vi bar honom hela tiden, kunde inte lägga honom ifrån oss, jag ammade inte oftare än var tredje timma så att magen skulle få vila emellanåt, vi hade vattenkranen på högsta sprut för att efterlikna det höga svischande ljudet från navelsträngen inne i magen när han skrek som värst (funkade lugnande varje gång), jag åt strikt mjölkfritt och icke gasbildande mat, vi gick i spädbarnsakupunktur... Och vips så mådde han bättre!! :) men tro mig, det kändes inte som "vips" de 10 jobbiga veckorna innan han mådde bättre. Efter akupunkturen så blev han bra!
Du kan kolla in hennes sida om du vill: www.aqpunktur.se/spadbarnskolik.html
Du skrev att pysventilen funkar, vad bra! Jag tyckte den var så grov, använde tempen istället, funkade också jättebra!
Du får jättegärna höra av dig om du vill bolla tankar men jag har bara erfarenhet av min son, precis som andra bara har erfarenheter av sina barn. Alltså, det som funkar för mig funkar kanske inte för dig och tvärtom.
Det som alla har gemensamt är väl smärtan man känner i hjärtat av att se sitt barn ha det jobbigt, man känner sig otillräcklig och stundtals misslyckad som förälder när man inte kan hjälpa sitt barn.
Varmt lycka till!