Hjälp tack! Insemination i Danmark (önskar sammanfattning)

Hade tidigare fått en tid bokat till gyn då det uppstått en blödning (kanske vanlig mellanblödning) och ville kolla upp det. Med semestertider osv har de tagit långt tid och när de fortfarande är några veckor kvar tills de är dags ringde vi igår och frågade om vi kunde få göra de andra undersökningarna och prover som behövs för insemination.
Förklarade att vi är ett par utan simmare som planerar att bli gravida i Danmark.
Vi fick noll förståelse och ett långt föredrag om att man minsann inte gjorde så.
Vi skulle göra som alla andra och börja med att boka en tid hos läkare som sen skulle skicka oss med remiss till en IVF-klinik osv. Hon ifrågasatte ifall vi gjort någon utredning tidigare i annat förhållande eller om de gjorts nyligen och några prover skulle vi inte få ta innan allt annat var gjort.
Blev helt paff...
Hur mycket har hon att göra med vad vi tänkt att göra?
Ska vi inte kunna få en vanlig undersökning och provtagning som vi behöver utan att köra hela cirkusen med svensk sjukvård?
Vi bor i en mindre stad, där vårdcentral ligger i en annan stad och gynmottagning i ännu en annan så inget verkar gå att göra på samma plats. Men hur går vi vidare? Har vi inte rätt att boka tid för att ta de prover som behövs och sen göra som vi tänkt?
Att vi skulle till Danmark verkade hon på telefonen inte bry sig om och sa bara att en läkare måste begära de vi ska ha.
Kan vi kontakta något annat ställe för de här? Kanske åka någonstans till Stockholm eller till en privat klinik för att få hjälp med proverna, eller ska vi kunna få de på vårdcentralen/gynmottagningen?
 

Som redan skrivits finns den praktiska informationen på respektive kliniks hemsida. Ang tankar och funderingar så kan jag bidra med mina. Jag har två barn (7.5 o 4.5 år) som kommit till i Danmark. Jag har valt att skaffa dem ensam men jag antar att mycket ändå är samma.
Då för drygt 8år sen fanns bara storkkliniken att tillgå, i alla fall som singel och det fanns bara anonyma donatorer. Jag funderade en hel del ang att jag berövar mina barn en del av sin biologiska bakgrund och vad det kan komma att få för konsekvenser. Mitt eget liv spelade stor roll i det hela då jag är adopterad och vet vad det innebär att inte veta vad man ärvt och vem man liknar och vad man kommer ifrån. Men för mig har det inte varit så viktigt så jag kände mig ändå trygg i att mina barn inte skulle kunna få veta.
Från det att jag bestämde mig tills jag åkte till kliniken tog det 2mån. Då hade jag tagit de prover man behövde, haft koll på min menscykel 6mån bakåt och bestämt tid för journalsamtal via telefon. Jag valde att låta kliniken välja donator helt och hållet. Hade mitt journalsamtal en torsdag och fick positivt äl test en lördag. Åkte ner och lyckades på första försöket.
När jag bestämde mig för att försöka få ett till barn så fanns fler kliniker samt möjligheten till öppen donator.
Jag valde samma klinik eftersom jag varit där förut och slapp då kostnaden för ett nytt journalsamtal. Jag bad kliniken om en donator som liknade mitt första barns donator och jag valde en anonym även denna gång. Mycket för att det inte kändes rätt att mitt ena barn inte skulle kunna få reda på något men den andra skulle. Även denna gång testade jag positivt på en lördag och blev gravid på första försöket. Jag har således inte haft något problem att behöva vara akut ledig från jobbet.
Som adopterad och mamma till två donatorbarn är jag mycket för ärlighet och öppenhet. Mina barn vet hur de kommit till och även min egna historia. Däremot så är det inget jag känner mig tvingad att berätta i tid och otid men jag är noga med att mina barn inte ska känna att det är något de måste dölja utan jag vill att de ska känna sig trygga och stolta över att de är de de är och utan storkklinken och Danmark hade de inte funnits ð???

För att förtydliga så tog det två dagar från journalsamtal o insemination mao det gick ganska snabbt

Har själv gjort 4insemination (min man saknar spermier pga han opererats för cancer och fått cellgifter), vi har varit på Sellmer i köpenhamn, mycket trevliga och tillmötesgående. Jag har skrivit utförligt i min blogg om ni undrar hur vägen emot inseminationerna gått. Har även gjort två IVF innan vi fick reda på att det inte fanns spermier att tillgå. Nu står vi i en kö (1,5års väntetid) för att få ta emot donerade spermier i Sverige. SANSLÖST lång kö...
Om ni vill läsa i bloggen så är det från och med 14februari som vi gick över till Insemination där ser ni hela sättet hur vi tagit kontakt med danmark, köpt spermier från sädbank osv. osv.
www.piomio.blogg.se

I veckan var vi på kontroll för blödning (som ja skrev om tidigare) och vanlig kontroll hos gyn, cellprov osv. När vi ändå var där berättade vi att vi planerade insemination i Danmark och frågade om vi inte kunde få ta de prover som behövs. Läkaren förklarade att dom egentligen inte brukar hjälpa till med sånt men gjorde ändå ultraljud osv (allt såg bra ut) och beställde blodprover.
Dock var sköterskan (samma kärring som var så dum på telefonen) som tog proverna väldigt negativ och ifrågasatte varför det inte dög med Svensk hjälp.
Vi förklarade att kön i Sverige var minst 1,5 år men hon fnyste bara och sa att de trodde hon verkligen inte att de var. Hon tog proverna men ville inte ta för Röda hund, för de behöver man minsann inte i Sverige. Dock tog hon ett extra rör och sa att hon ev skulle skicka iväg de också... så vi får se hur de blev.
Nu väntar vi på svar och hoppas allt ser bra ut, sen har vi tänkt ta vi kontakt med Danmark.
Nu känns de som vi i alla fall kommit igång. 

Hej

På¨storkklinikens hemsida finns ett kompendium på ca 40 sidor. Skriv ut det och läs många, många gånger. De t är ett mycket bra matrial.

Jag skulle rekommendera Trianglen (många lesbiska väljer det, här på FL skrivs inte så mycket om dem). Storkkliniken vinner del flesta svenska patienter för att de marknadsförs sig hit, säger att de pratar skandinaviska, ligger mitt i Köpenhamn. Trianglen ligger liten bit utanför precis som de övriga IVFklinikerna. Skulle säga att med promenaden så är det max 30 min. Förmodligen mindre.

Ni får välja mellan öppen och anonym donator. I Sverige är det bara tillåtet med öppen donator. Ni kan även köpa sperma från en hemsida som jag inte minns namnet på. Skulle rekommendera det.

På Storkkliniken rekommenderar de starkt att du ska använda Clearblues ägglossningstest. Beroende på din ålder så avgör de när du ska vara där efter att du fått glada gubben på testet.

Skulle rekommendera dig att ta ett blodprov och kolla AMHvärdet, oavsett din ålder. OBS Danmark och Sverige har olika skaler. Danmarks skala är 7 ggr större. I Sverige bör man ha 0,7 på testet för att ha chans (vet inte hur jag ska gradera "chans") men samma värde i Danmark, är då ca 4,9. Så säger de att du bör ha ett värde över 3! och du fått ett värde i Sverige på 1,0 så ligger du då över eftersom 1,0 x 7 är 7 vilket är mycket högre än 3.

Din ålder och amhvärdet (amhvärdet är lite omtvistat) så kanske ni direkt ska överväga IVF med donerad sperma. Vänta inte för länge. Ta akupunktur. Storkklinikens akupunkturkvinna är jätteduktig!

Jag avråder från CFCkliniken. Många många här på FL går dit för att de är billigast men oj så många som är missnöjda med dem. Har aldrig läst något illa om Triangeln.

Vad gäller att få blodproverna tagna i Sverige. Kan behöva ringas många samtal tills man får hjälp tyvärr. Klinikerna i Danmark kan oftast hjälpa till och kostar nog då ca 1000SEK om jag minns rätt. Men då krävs det ju en resa dit. Men undrar om inte Triangeln kanske ändå kräver en undersökning även innan insemination.

Mycket info finns i trådar här på FL.

Lycka till

Efter lite mer än 3 veckor så fick vi så våra provsvar igår.
Cellprov (som togs när vi ändå var där) var normalt.
Klamydia, hepatit B och C, HIV och syfilis visade inget.
För Rubella immunitet står de 50 positivt, vad innebär det?  
Dock var Prolaktinet "lätt förhöjt" och ska nu tas om.
(har vi missat något prov som måste finnas med till Danmark?

Antar att de inte är någon ide att kontakta Danmark ännu, förens nästa Prolaktinprov tagits?
Vad innebär detta?
Mensen kommer ju varje månad men innebär detta att ägglossning uteblir, eller även nåt annat?

Har försökt kolla runt på nätet om Prolaktin men blir bara snurrig. Värden hit och dit men alla säger olika osv.
Kan detta göra att vi inte kan få barn, eller att vi måste göra nåt mer än vanlig insemination?

Från att bara gått och väntat provsvar för att få åka iväg till insemination till oro och ännu mera väntan...