Ni utan spermier!
Nyss fått reda på att min sambo inte har några.
Hur har det gått för er som fått samma svar? Hittade ni några i testikeln? Fick ni donerade? Hur har det gått för er? Berätta gärna er historia!
Nyss fått reda på att min sambo inte har några.
Hur har det gått för er som fått samma svar? Hittade ni några i testikeln? Fick ni donerade? Hur har det gått för er? Berätta gärna er historia!
Okej, ledsen för er skull! Då har ni väntat länge på donerade? Hur känns de för er? Hur lång tid tig det innan allt var "kollat" så ni visste att det inte skulle gå med egna?
Min sambo har så få spermier att det blev ICSI (hemmförsök otänkbart att det skulle lyckas). Hade vi inte lyckats i 4e ICSI-försöket var vår plan att prova insemination i Danmark (där kan man ha anonym donator o vi ansåg att vi redan har en pappa) Förlåt att det blev lite OT men så tänkte vi. Lycka till!
Jag gjorde en utredning för snart 10 år sen. Spermaprov, biopsi osv och man hittade bara fragmentbitar av spermier (alltså inget att hurra över). Blev lite ledsen men tyckte ändå de var skönt att veta om man funkade eller inte. Hade ju mina aningar efter som min flickvän aldrig blev gravid (och som tur var inte heller alla mina ex som ja inte hade skyddat mig med).
Nu är man äldre, klokare och har en seriös sambo (den dom fanns vid utredningen försvann när svaren kom).
Vi planerar nu att skaffa barn och överväger att åka till Danmark för donation.
Visst känns det lite tråkigt att inte få vara biologis pappa men de finns å andra sidan en massa biologiska som ändå inte är en bra förälder så huvudsaken är väl att man får bli den förälder man vill bli till ett barn man kommer att älska.
Ja vill tro att allt har en mening och allt blir nog bra till slut även om man måste ta lite hjälp ibland.
Dom bästa generna finns inte i min släkt och ja gjorde ju ingen med barn när ja inte var mogen, och bara de är ju skäl nog att tycka att de kan vara bra att ja inte funkar :)
Nej seriöst så tror ja så klart att alla män blir ledsna när man får beskedet att man inte funkar, men vi är många som har samma problem (så många fler än man tror). Va ledsen, förbannad osv den tid det behövs men glöm inte bort barnet man väl får är välplanerat och satt till världen med väldigt mycket kärlek, vilken de också kommer att märka. Hur några gener sen spelat in har ju mindre betydelse. Och kanske slipper man något genetiskt (som kanske dålig spermieproduktion) till sitt älskade barn.
Lycka till!
Hemförsök =vanligt sex skulle aldrig råka funka för oss
Oj, jag är så miljöstörd att jag förutsätter att alla andra fattar förkortningar. ICSI är provrörsbefruktning med mikroinjektion. De tar en spermie injicerar i ägget istället för vanlig provrörsbefruktning där ägg och spermier simmar ihop i en burk. Syftet med inlägget var iaf att tipsa om att man kan göra (öppen el anonym) insemination i Danmark om man är beredd att betala och inte vill invänta donerade spermier genom sjukvården i Sverige (tillgången är sämre här just p.g.a. att man måste vara öppen donator och barnet har rätt att få veta vem donatorn var om 18 år )