alla ensamma gravida. Varning!

Nja, jag kan ju t ex säga att det är farligt att hoppa från tredje våningen utan att ha en källa på det. Det är inte en akademisk eller juridisk diskussion utan en högst vardaglig. Att påstå något självklart utan att presentera källa anser jag vara oproblematiskt. Om någon däremot tycker att mitt påstående är orimligt kan vi ju ta en diskussion om det. Det kommer vi längre på än att ropa efter källor till självklarheter.

Men att det är farligt att hoppa från tredje våningen tror jag att de flesta kan lista ut!
Men att påstå att de flesta slarvar med skydd eller inte inser konsekvenserna av skaffa barn utanför en stabil relation är ju enbart ditt eget tyckande, o ingenting självklart, anser jag!
Det kan ju finnas andra vanliga anledningar också till att barn blir till i ett tidigt skede i en relation, medans det inte finns så särskilt många andra alternativ till att det är farligt att hoppa från tredje våningen..

Då går det bra att presentera andra alternativa vanliga anledningar till att folk blir gravida utanför en stabil relation, det kommer leda diskussionen längre än att kräva källor.

Du fattar visst inte poängen; du påstår att något är "vanligast", helt utifrån eget tyckande!
O jag vill ha källa på att det är de vanligaste skälen, tack!
Annars får du ändra om o skriva att du tror att det är de vanligaste skälen.
Det är en viss skillnad.
Jag skulle kunna skriva att våldtäkt är det vanligaste skälet för att barn blir till utanför en stabil relation, utan att ha någon som helst grund för mitt påstående.
Förstår du hur jag menar?

Nu sätter jag punkt här.

 

Jag förstår vad du säger men håller inte med. (Ska du hävda att ditt sätt att se på saken är alenarådande kanske du ska ange källa på det...) Detta är inte ett sådant fall då källor är nödvändiga för diskussionen utan vill man föra diskussionen framåt är det effektivare att presentera sina avvikande åsikter eller förslag.

Anledningen till att jag ber om källa är för att jag är nyfiken på om ditt påstående stämmer, eller om du baderar det på dina egna åsikter o antaganden.
Vilket jag anser är en stor skillnad.

Men det tycker som sagt inte du, o där går våra åsikter isär.

Att påstå att något är "vanligast" o sedan inte kunna komma med någon källa för sitt påstående tycker jag inte är att föra en diskussion framåt, eftersom då ingen kan veta om ditt påstående stämmer eller ej.
Att det är vanliga orsaker kan jag tänka mig, men jag undrar ändå nyfiket om det är de vanligaste, som du påstår? 

Det är vanligare än alternativen och på så vis vanligast. För mig är det så självklart, men det verkar inte du tycka. Jag blir nyfiken på vad du tror är vanligare? Det för diskussionen vidare i den mening att vi kanske kan sluta diskutera fenomenet utifrån extremfall.

Men i en generell diskussion så använder man generella termer om man inte kan påvisa genom källor att det är specifika uppgifter man lämnar.

Så för att den här typen av icke-framåtskridande diskussion inte ska uppkomma, så är det bra att lära sig att använda en generell retorik. Du kan säga att det är vanligast i din bekantskapskrets, du kan säga att du tror att det är vanligast, eller helt enkelt bara säga att en vanlig orsak är nog ofta...

Att faktiskt påstå att något är vanligast, bara för att man tror eller anser att det borde vara självklart att det är vanligare än alternativen ger inte mer tyngd åt påståendet utan källa.... 

Så - du tror att det är vanligast. Helt OK. Men om du ska påstå att det är vanligast så är det bra att backa upp det med en pålitlig källa.

Bara ytterligare ett inlägg som inte heller för diskussionen vidare. 

Tack för lektionen, som både har utvecklat mig och diskussionen i en superintressant riktning. Har du något annat än näsknäpp för sakens skull att berika den med?

Tack, du satte ord på mina tankar så mkt bättre än jag

Hur kan mamman ha förlorat hälften av SINA föräldradagar? Hennes dagar finns ju kvar?

...ah. Du tycker att alla föräldradagarna rättmätigen är hennes för pappan räknas inte som fullvärdig förälder. Jamendåså.

Synd den tydligen inte utvecklade dig i en "superintressant" riktning för då hade det varit mer 0superintressant" för oss andra att diskutera ämnet i en mer "superintressant" riktning. Dvs antingen den generella eller den specifika (men då vill vi ha källan....) Men glad för näsknäppen. Då gick den fram :)

Och så väntar vi på källan.

Ni väntar på källan? Varför då? Jag har redan förklarat vad jag menar. Fruktsammare för en diskussion av detta slag än att hojta efter källor är att presentera sina motargument. Eller kommer hojtandet när de egna argumenten tryter? Det här är inte en uppsatsopponering, det blir lite fånigt att jag ska försvara ett rätt allmänt påstående sida upp och sida ned utan att någon kan peka på vad i på jag sagt som skulle vara orimligt. Det hade känts vettigare om det åtminstone hade skrivits "det stämmer inte med mina erfarenheter som är blablabla, har du nån källa på det?" Men att inte ha något annat att komma med än att kräva källa leder ju ingenstans. Så jag antar att om "ni" väntar på källan så väntar jag på era åsikter eller argument.

Men det är ju just det jag menar; det är skillnad på att referera till något enligt egna erfarenheter, o att hävda att något är "vanligast".

Jag vet inte vad jag ska tro om det du påstod riktigt, så därav var jag från början nyfiken på om du hade belägg för det du påstod.
Jag tror att det finns många anledningar till att människor skaffar barn alldeles för snabbt i ett förhållande, o jag var inte beredd att hålla med om att alla de skäl du angav skulle vara de vanligaste orsakerna. 

Ok, jag tycker det finns en skillnad mellan att ifrågasätta ett påstående och ropa efter källor. Men strunt i det. Jag är öppen för att diskutera alternativa anledningar, men faktum är att min avsikt inte var att identifiera de vanligaste orsakerna till att man skaffar barn för tidigt i ett förhållande, eller ens till att man hamnar i konflikter med den andra föräldern till följd av detta utan att peka på att de extremfall som lyftes som exempel är just extremfall och inte de vanligaste förklaringarna till att man hamnar i kraftiga konflikter med den andra föräldern ( vilket var det jag talade om, inte mer allmänt att skaffa barn för tidigt i en relation vilket i sig inte nödvändigtvis behöver leda till svåra konflikter)

Hamnade själv i den sitsen angående föräldradagarna.
Gjorde slut med barnets pappa då han roade sig med andra kvinnor efter barnet föddes.
Hans hämnd för att jag inte ville fortsätta var att hela tiden så fort jag inte gjorde som han ville, drog han tillbaka dagar för mig.
Så ett års mammaledighet blev bara till ett stort orosmoment. Visste aldrig när han skulle göra slag i sak.
Nu finns det anledningar varför han inte får ha barnet själv också.

Som tur är fick jag rädda mig och barnen genom smart sparade semesterdagar nu de sista månaderna innan dagis och jobbstart, annars hade jag varit inkomstlös tack vare honom.

Eller om man ser orsak och verkan:

"Tänk efter både en och två gånger innan du skaffar barn med någon du inte har en stabil relation med."

Man är själv ansvarig för sina handlingar och ska inte skylla konsekvenserna för det man gör på allt och alla andra. Gör inte barn med någon du inte kan tänka dig dela föräldraskapet med!

Barnperspektivet är att ett barn har rätt till båda sina föräldrar. Hur kan man tycka att det är fel?

Jo,  man ska nog använda många år till att lära känna en person innan man bestämmer sig för att det är en lämplig person att skaffa barn med!   Finns en tråd här om en kvinna som verkar ha blivit lurad av en man efter tio år -  han gav sken av att vilja ha barn med henne -  plötsligt krävde han abort när hon blivit gravid efter 1,5 års försök.   Liknande hände mig,  och jag trodde felet var att jag bara känt den mannen ett par år.