• janniahlholm

    Är något fel på min dotter?

    Jag vet att jag säkert kommer få svar där folk säger att jag ska lugna mig och lita på läkare och diverse andra "utbildade", men jag börjar få ont i magen av att min dotter är sen i sin utveckling.

    Jag ska försöka göra en relativt lång historia kort.

    Min dotter föddes 3 dagar före BF, alltså inte över huvud taget prematur, relativt liten var hon, men inte häpnadsväckande. Hon vägde 2680 gram till sina 47 cm, såg inte mager ut utan såg ut som en frisk liten tös.

    Hon var i början tidig med att hålla huvudet själv, nu pratar vi första månaderna. Men hon började aldrig rulla eller vilja ligga på mage under nästkommande tid, under den "normala" perioden. Tids nog började hon rulla, men kunde inte sitta själv (då var hon alltså i det ålderstadie där barn ska kunna sitta själva utan stöd), hon kunde inte sitta ens med lite stöd, hon behövde MYCKET. Hon satt inte helt stadigt själv förrän hon var nästan ett år gammal. Och fortfarande fick vi lägga kuddar bakom eftersom hon inte kunde ta emot sig, hon tippade bara rakt bakåt om hon tappade balansen av någon anledning.

    Hon började vilja gå runt samma tid (ett år), men gick uppenbart ostadigt även med hjälp av händer att hålla i. Så vi tog tillbaka henne ner på golvet för att försöka stimulera krypning, hon kröp inte, ålade inte, hasade inte på rumpan eller något. Sakta har det gått framåt sedan dess.

    Min dotter blir nu 2 år i början av december och pratar inte, inga enstaka ord, inte något "mamma" eller "pappa" eller "där" eller "titta" eller något likande. Hon imiterar inte ljud annat än med upprepat joller, t.ex. vovovovovo eller mamamama eller något slags skrikljud hon gör. även "hähähä och däädäd och gägägä" börjar komma nu.

    Hon går numer, men det är allt, hon kan inte huka sig för att ta upp något, inte sätta sig ner utan hjälp från någon, inte ställa sig upp utan hjälp (möbler eller liknande) och ibland trillar hon utan att ta emot sig, oftast trillar hon på rumpan men inte alltid. Hon har krupit i kanske 3-4 månader och gått självständigt i 2-3 månader. Hon har fortfarande svårt att sätta sig upp utan hjälp, dock går det nu om hon rullar över till mage, går över till krypställning och sen sätter sig.

    Hon har haft en litet hål mellan förmaken i hjärtat på ca 2-3 mm som (vi var på återbesök förra veckan) har läkt ihop.

    Hon går även hos sjukgymnast då bvc trodde hon var överrörlig, men det var hon inte, nu ortsätter hon eftersom hon är så pass sent utvecklad.

    Hon är testad för diverse allergier och även testat om hon har tillräckligt med tillväxthormoner, dom har ännu inte hittat några fysiska fel på henne. Men jag börjar bli rädd att det är någon konstig allvarlig sjukdom eller något.

    Hon är fortfarande mycket liten, växer ca 9 kg och är 79 cm lång.

    Snälla ni.. hjälp mig! Hur ska jag hantera detta?
    Jag försöker leka och stimulera och hon är pigg och glad och social och allt som kan förväntas av en bebis mellan 10-12 månader. men hon är TVÅ.. vad ska jag ta mig till??

  • Svar på tråden Är något fel på min dotter?
  • janniahlholm

    Alltså herregud människor va fina ni är! Tack för stöd och tips och råd!

    Ska beställa hem en teckenbok så jag kan börja lära mig och sen tänka på att prata i korta koncisa meningar.

    I veckan ska jag även ta kontakt med min läkare hon har haft under hjärtundersökningar och se om han kan nämna någon han kan tycka är värd att kontakta. Han är den enda läkaren som sagt att vi bör hålla koll på henne nu eftersom hon börjar halka efter.

  • k girl

    Dig känner jag ju igen. Jag är glad att få höra någonting om hur det går för er, även om det är tråkigt att höra att din dotter fortfarande är försenad i sin utveckling. 

    Hur är din dotter i förståelsen när du pratar med henne? Kan hon följa instruktioner, t ex gå och slänga blöjan, hämta skorna eller bollen?   

  • janniahlholm
    k girl skrev 2011-10-30 19:45:03 följande:
    Dig känner jag ju igen. Jag är glad att få höra någonting om hur det går för er, även om det är tråkigt att höra att din dotter fortfarande är försenad i sin utveckling. 

    Hur är din dotter i förståelsen när du pratar med henne? Kan hon följa instruktioner, t ex gå och slänga blöjan, hämta skorna eller bollen?   
    Ingenting sådant alls :( hon kan inte hämta saker eller visa vad hon vill ha.

    Hon förstår småsaker som om jag tar upp en sko när hon sitter i knäet så sträcker hon fram foten. Men hon förstår inte om jag ber henne ta på skon t.ex. Hon kan inte klä sig eller klä av sig..

    Idag har jag pratat med habiliteringen och kvinnan jag pratade med sa att jag skulle kontakta BVC imorgon och be dem skicka en remiss med Elnas kurvor och så vidare. Och om dom inte tog min på allvar så skulle jag ringa tillbaka och få komma in ändå. Så nu börjar det hända något! Idag har vi börjat teckna här hemma. Bara ett fåtal ord som t.ex. "äta" och "dricka", men jag vet inte om Elina bara var trött eller om hon blev frustrerad, men hon blev bara arg när jag örsökte få henne att göra likadant som mamma.. Jag vet inte hur jag ska hjälpa henne förstå.?
  • jordgubbe0812

    Tecken kan ta lång tid att förstå. Jag tycker du ska göra tecknen och låta henne härma om hon vill.

  • tjoohalia

    har inte läst tråden jättenoga men jag skriver ändå ;)
    jag har en son son snart är 19månader som har haft (&har än) problem med motorik och tal och, ja allting.
    han är född två veckor före BF men var stor (4300g, 50cm) och han blev skickad till sjukgymnast när
    han var ca 6månader pga att han inte kunde hålla huvudet. (kanske ska tillägga att han hade svårt att gå upp i vikt och att hitta rätt ersättning, mjölkfri, och att han hade svårt med maten fram tills 1års ålder samt förstoppning, så vi hade
    redan träffat en del läkare innan)
    efter första träffen med sjukgymnasten skickade hon oss till neurologen. Ludvig var 8månader första gången
    vi var där och vi går fortfarande där.
    dom har gjort kromosomtest, micro array, massa olika prover (gluten, protein, etc) och muskelbiopsi.
    hittills har ingenting visat något. dom har gjort ultraljud på hjärtat som visade öppet ductus men det var så
    litet att det inte spelade någon roll, ultraljud på njurar & urinblåsa som inte visade någonting samt
    ögonundersökning som visade att han var mer översynt än förväntat för sin ålder, men efter senaste
    besöket förra veckan beslutade dom med att avvakta.
    vi ska även göra mr-röntgen på hjärnan samt ryggmärgsprov. det känns med andra ord som att våran
    neurolog verkligen tror att något är fel även om hon inte hittar vad.

    han lärde sig sitta vid 9månader, helt okej alltså, men han är muskelsvag och har haft stora problem
    med allt grovmotoriskt. vid 1års ålder började han åla på rygg och några månader senare på mage.
    vid 16månader ställde han sig upp första gången och satte sig upp några dagar senare, men det var
    något han inte gärna gjorde och han hade svårt att balansera överkroppen. fram till 10månader
    kunde han knappt stödja på sina ben.
    vid 17månader började han krypa och sen dess har det flutit på lite bättre, han går runt möbler nu och
    går själv med läragåvagnen. han älskar att gå när man håller honom i händerna men han kan inte stå
    utan stöd och kan inte ställa sig utan stöd. 
    han har problem med finmotoriken också och har nyligen lärt sig att äta med sked men har svårt att
    få upp maten på skeden. han pratar ingenting, han kan säga mamma och pappa men säger det
    nästan aldrig och vet inte vem han säger det till heller.

    han är inskriven på habiliteringen och dom samarbetar med hans förskola främst (det är sen han
    började förskolan som han har lärt sig krypa och gå med stöd) 

    jag tycker att du ska pressa bvc om en remiss till neurologen, det måste ju inte vara en kromosomavvikelse
    eller något sånt, men dom kommer att göra en utredning
    ser att du fått kontakt med habiliteringen iallafall, det är jättebra, dom har ju en läkare kopplad till sig också.
    jag vet inte var du bor, vi bor i sthlm och har barnneurologen kerstin sars-zimmer, hon är jättebra!
    om du vill snacka är det bara att inboxa eller kontakta mig via min blogg
    lycka till!
     


  • LillaEllan

    låter exakt som min dotter! hon var liak stor som din vid födseln , var lugn och nöjd. hon gick inte förrän hon var 19 månader och kröp vid 11månader. jag tröstade mej med att hon fokuserar på något annat så som tal. NEJ... hon är också 2 nu och säger inte många ord.

    jag är dock inte orolig utan då tror jag att de skulle sagt nåt på dagis och likn.
    Jag tror inte att det är nåt fel på någon av våra döttrar.

    Min son var rena motsatsen och gick runt möbler vid 7 månader och helt vid 8,5 månad. jag föredrar hel klart att vara lite senare  dels för att dom slår sig jätte mycke när man går så tidigt dom är inte riktigt redo och det är rätt jobbigt att börja jagandet redan då
    Njut av din dotter snart babblar hon sönder öronen på dig  

  • k girl
    LillaEllan skrev 2011-11-10 21:39:12 följande:
    låter exakt som min dotter! hon var liak stor som din vid födseln , var lugn och nöjd. hon gick inte förrän hon var 19 månader och kröp vid 11månader. jag tröstade mej med att hon fokuserar på något annat så som tal. NEJ... hon är också 2 nu och säger inte många ord.

    jag är dock inte orolig utan då tror jag att de skulle sagt nåt på dagis och likn.
    Jag tror inte att det är nåt fel på någon av våra döttrar.

    Min son var rena motsatsen och gick runt möbler vid 7 månader och helt vid 8,5 månad. jag föredrar hel klart att vara lite senare  dels för att dom slår sig jätte mycke när man går så tidigt dom är inte riktigt redo och det är rätt jobbigt att börja jagandet redan då
    Njut av din dotter snart babblar hon sönder öronen på dig  
    Fast du, med handen på hjärtat, om du läser TS trådstart igen, hur mycket känner du igen din dotter? Du ser ingen skillnad på att krypa vid 19 månaders ålder och att krypa vid 11 till exempel? Min son är två år också och säger inte många ord, men hans språkförståelse är vad man kan förvänta sig vid den åldern, det är ju inte TS lilltjej? Jag har ett par kompisar som var jätteoroliga för sin son, de fick alltid höra att det var "normalt" från BVC:s håll. Vid sju års ålder fick han diagnosen autism efter att hans föräldrar kämpat ihjäl sig för att få hjälp. Ha är en i många avseenden normalfungerande liten kille, men i andra avseenden behöver han stöd och hjälp. Tänk om han hade fått det stödet tidigare, så mycket hans - och hans föräldrars - tillvaro hade underlättats!

    Jag tycker att det är rätt tydligt att det är någonting som är fel, därmed inte sagt vad som är fel och huruvida det går att göra någonting åt det eller ej. Jag tycker att det är skitbra att TS har tagit itu med det och att hon äntligen tycks få gehör.
  • cosinus

    Ont om tid men vill bara säga att storleksmässigt är hon precis som min ena son. Han vägde 2.5 när han föddes vid bf och var 45 lång. 9 kg och 70 cm vid 2 år.

    Så storleken behöver inte vara ett problem, men resten behöver absolut kollas upp! Lycka till!

  • Cloudberry

    Det är helt sjukt att du inte fått hjälp tidigare.

  • anlito77

    Vill bara tipsa om turners syndrom(problem med könshormonerna), en dagiskompis lillasyster har det. Hon är väldig liten till växten, har problem med hjärtat mm. Men de kanske redan har testat för det? Det låter ju helt klart som om hon har något, men frågan är ju vad?

  • katja74
    k girl skrev 2011-11-11 08:27:26 följande:
    Fast du, med handen på hjärtat, om du läser TS trådstart igen, hur mycket känner du igen din dotter? Du ser ingen skillnad på att krypa vid 19 månaders ålder och att krypa vid 11 till exempel? Min son är två år också och säger inte många ord, men hans språkförståelse är vad man kan förvänta sig vid den åldern, det är ju inte TS lilltjej? Jag har ett par kompisar som var jätteoroliga för sin son, de fick alltid höra att det var "normalt" från BVC:s håll. Vid sju års ålder fick han diagnosen autism efter att hans föräldrar kämpat ihjäl sig för att få hjälp. Ha är en i många avseenden normalfungerande liten kille, men i andra avseenden behöver han stöd och hjälp. Tänk om han hade fått det stödet tidigare, så mycket hans - och hans föräldrars - tillvaro hade underlättats!

    Jag tycker att det är rätt tydligt att det är någonting som är fel, därmed inte sagt vad som är fel och huruvida det går att göra någonting åt det eller ej. Jag tycker att det är skitbra att TS har tagit itu med det och att hon äntligen tycks få gehör.
    Ts, vad bra att du står på dig! Helt otroligt att bvc är så nonchalanta! Har bara läst tråden delvis, men har du läst något om autismspektrum? Många kramar, kämpa på!
  • janniahlholm

    Tack igen för alla svar!

    Har kontaktat BVC och dom ska samordna med alla läkarna som varit i kontakt med Elina av olika anledningar och besluta vart dom tycker vi ska vända oss.

    Känns skönt att äntligen få liiite gehör, även om bvc-sköterskan sa att hon skulle höra av sig efter två veckor och det snart gått 3..

  • Farfalla

    Ring upp och ligg på!!!

    Skönt att hon iaf just då lyssnade.... Stå på dig!

    Så att framför allt din dotter får hjälp att utveckla sig och ni får stödet och kunskapen att hjälpa henne!

    Lycka till! :) 

Svar på tråden Är något fel på min dotter?