Två språkighet - ord på ytterligare språk

Jag bor också utomlands men är gift med en svensk. Min dotter går på schweiziskt dagis. Hon är snart 2 år och kan en hel del svenska ord men talar inga tvåordsmeningar. Hon säger även något tyskt ord och på dagis säger de att hon förstår bra. Vissa av mina kompisar är dock i er situation. Svensk mamma, schweizisk pappa och hemma pratar de engelska med varandra men sitt eget språk med barnet.

Saken är den att ni kommer ju inte kunna dölja engelskan för barnet hur som helst (om ni nu vill fortsätta med det som hemmaspråk)! Ni får nog acceptera att han blandar hejvilt i början  men så länge ni alla förstår varandra är det ju inget problem! Jag har inte läst någon tvåspråkighetspedagogik, men om jag hade varit i din situation hade jag sagt typ "JAA, car, eller bil!"

Så småningom kommer han att kunna separera språken!

barn upp till 6 kan hantera 6 sprak om de hor dem regelbundet, men det ar endast runt 3 som de forstar vilket ord som hor till vilket sprak.

jag pratar bara svenska med min dotter men ibland sager hon saker pa engelska till mig da brukar jag bara saga ja det ar en car eller bil, sa hon far hora bada orde och att bada orde ar ratt.

Hej TS.
Jag bor i Sverige. Min sambo kommer från Belgien. Han talar flamländska med våran dotter. Hon är nu 2 år och 2 månader.

Jag pratar bara svenska med dottern, sambon bara flamländska. All musik, filmer etc har vi på flamländska. Köpt massa astrid lindgren etc när vi varit i Belgien.
Vi pratar engelska med varandra.

Dottern pratar på på båda språken. Men blandar hej villt. Mamma vuil, pappa smutsig. Hon kan inte avgöra vem som hon ska säga vad till en.

Hon säger även ord på engelska och då så säger vi tex som i ditt exempel "Ja Heaven där är bilen".

BVC sa till mig att vi ej skulle rätta henne. Utan att hon ska prata på i sin takt och att språken kommer lägga sig när hon är i 5 års åldern. Har pratat med den som kommer bli hennes modersmålslärare. Dock  i nederländska och ej i flamländska men bättre än inget och hon säger samma sak.

Ifall hon säger något som är "fel". Dvs car ist för bil/auto så svarar man ja du har helt rätt där är bilen/daar is de auto.

Då rättar man inte utan vi bara svarar henne på "vårat" eget språk.

Fråga gärna mera om du vill.

Låt barnet prata på :) Tänk så mkt engelska våra barn också lär sig alldeles gratis.

Ang att prata lite så sa dom på BVC att tvåspråkiga barn kan bli senare med talet då de gärna lyssnar och sen när de väl börjar prata så pratar de långa meningar.

Intressant tråd!

Jag har en dotter med en nya zeeländare...så han pratar ju engelska med henne o jag pratar både och. Hon är bara 2 mån ännu.

Jag undrar, hur pratar ni när ni är alla tre tillsammans? Ibland känns det konstigt att prata svenska med henne om hennes pappa är med, han förstår ju inte. Känns liksom exkluderande... Då pratar jag engelska istället. Hon får mkt svenska ändå eftersom hans familj inte bor här men det gör min. Tycker bara det är svårt att bestämma mig för hur jag ska göra.

TS, jag svarar droppar i din tråd, hoppas det är okej.

Min sambo och jag har varit tillsammans så länge nu så han förstår vad jag säger. Jag pratar svenska med henne, engelska med sambon, han pratar flamländska med henne och engelska med mig.
Dock blandar vi flamlädnska och svenska med varandra också.

Det dom har sagt till mig är att det viktigaste är att man är konsekvent. Pappan pratar sitt språk, mamman sitt. Däremot vad vi pratar med varandra är en helt annat sak :)

Min dotter har flera kompisar på dagis som pratar flera språk. (De är ca 18 mån).
Eller, de pratar ju inte så bra än men ni förstår.

Ett av barnen har en australiensk pappa, svensk mamma och har bott i England.
Ett annat har rysk mamma, belgisk pappa men bor här i Sverige.
Funkar superbra för bägge.

Tack för alla svar. Då fortsätter vi som vi gör. Bekräftar att han har rätt men lägger till det egna språkets ord för samma sak.Kanske vi ska försöka prata lite mer av våra egna språk med varandra också. Min man pratar lite svenska och förstår 95% och jag pratar flamländska utan större problem så det är mest av gammal vana vi patar engelska med varandra. Vi kompenserar också för bristen på svenska i vardagen genom att de böcker vi har är på svenska och när det blir dags för barnfilm köper vi den i Sverige. han pratar också i telefon med mormor på svenska nästan dagligen.

Malena C: Som oss då ungefär. Våran dotter pratar på skype med svärmor nästan dagligen. Min dotter kan pippi sången på svenska men ser filmen på flamländska men sjunger på svenska =) Låter rätt skoj =) Men tror inte hon själv hör någon skillnad :)

Tack för svaret tycker det är lite knepigt det här... Alla svenskar jag träffade i nz när vi bodde där, hade mestadels engelskspråkiga barn, de tyckte det var svårt att få till svenskan. Tror det kräver viss ansträngning från förälderns sida.

För att barnet lättare skall kunna skilja på språken är det viktigt att var och en så konsekvent som möjligt håller sig till sitt språk när man talar direkt till barnet. Därför hade jag i ditt exempel svarat "Ja, just, det, mamma säger bil". Troligtvis kommer engelskan med tiden att bli ett passivt språk, dvs ett hon förstår men inte talar om ni fortsätter att tala engelska med varandra, och det är inget fel i det. Hon kommer med tiden att lära sig att skilja på språken om ni bara är konsekventa.