Inlägg från: Anonym (arg) |Visa alla inlägg
  • Anonym (arg)

    -----Rökning under graviditeten-----

    MARLENE:

    Hur gjorde du för att sluta röka när INGENTING fungerade? och du inte fick stöd från varken din BM eller din Läkare då?
    När du genom vissa cigg gråter dej igenom, men ändå inte Kan sluta, och du förstår inte varför?

  • Anonym (arg)

    amswart

    Jag önskar att alla var lika starka som du, när det gäller det. speciellt jag.
    Men om du hade varit i den situationen jag är i nu, så skulle du se att det inte är så lätt.. vart ska jag vända mig och få hjälp när varken BM eller läkaren ger mig nått stöd?????

  • Anonym (arg)

    amswart


    Jo det har väl varit mycket runt omkring sista åren också.. speciellt sista halvåret innan, och kan säga att det dels är därför det är extra svårt att sluta, på grund utav att man känt sina cigg som sin "tröst".


    Innan jag blev gravid så trodde jag att jag skulle klara av att sluta DIREKT. men så blev det inte... tyvärr...
    Tack för dina råd! det är sånt man behöver inte en massa skit... men jag förstår alla andra med. det gör jag. Jag vet att det är dumt... men jag försöker...
    och har lyckats bra med tanke på hur mycket jag rökte innan... men det är inte tillräckligt, det vet jag!
    Men efter att jag var hos BM och fick det svar man fick, så blev det på något sätt så att man inttalade sig själv att det kanske inte var så farligt trotts alls. eftersom man tror att det är därifrån man ska få den största hjälpen!
    Kanske hade det varit lättare att sluta om man fick se bilder, och höra saker från graviditeter där det inte gått bra där mamman rökt, istället för att få höra att barnet återhämtar sig och att det inte är någon brådska att sluta... jag vet inte...

  • Anonym (arg)

    Jag försöker som sagt.. och hoppas att jag kommer lyckas snart. Var SÅÅÅ otroligt nära att kasta mina cigg igår kväll, så att jag inte skulle kunna ha någon imorse... Men det är svårt som sagt. Tack för alla de som visat att de kommer ihåg hur det var själv, och som stöttar. Det hjälper mer än ni tror.. Har ändrat mig otroligt mycket bara de senaste dagarna. vilket innebär att jag inte rökt lika "mycket" heller...

  • Anonym (arg)

    Självklart är rökning inte bra under graviditeten, det tror jag att alla vet. Eftersom jag inte tror att det är någon som tror att det är bra att röka över huvud taget.

    Under tiden jag varit gravid så har jag träffat mer än 5 läkare, och min BM, samt psykologer.. alla har sagt samma sak.. gällande min rökning och mina sntidepressiva. Att det är bättre att fortsätta, men att dra ner ORDENTLIGT. Nu menar inte jag från 25 cigg till 15. utan när jag vart gravid rökte jag uppåt 40 cigg om dagen, är nu nere under 10, vissa dagar mindre än 5. Gällande medicinen så sa dom samma sak... har man haft en depression så är det bättre att fortsätta att äta medicinen under graviditeten, istället för att sluta drastiskt och då få ett "bakslag", så att man står där på ruta ett igen...
    Sen vet inte jag hur pass "dåligt" psykiskt man måste må, för att det ska vara bättre...
    Tyckte själv att min BM var "knäpp" som sa att jag inte skulle stressa med att sluta röka...
    Men hon sa det, oavsett vad ni tycker att läkare och BM ska säga...
    Hon sa även, att dom skulle ha noll tolerans mot rökning, det var vad de fick lära sig och så.. men att om man är rökfri sista månaderna så hinner barnet återhämta sig ordentligt I MAGEN, men när man däremot fött så kan den inte det,....
    Det dumma i det, är ju att om man ska sluta en månad innan, eller två... hur kan man vara så säker på att man inte föder för tidigt?!

    Nu är jag lite på bådas sidor, trotts min egen rökning...
    Men jag vet om att det är farligt... men har ni varit riktigt deprimerade och vet hur det känns att inte kunna ta sig upp ur sängen på flera månder, så vet ni att man absolut inte vill tillbaka dit. på någor sätt. Hur skulle jag då klara av att ta hand om mitt kommande barn?!

    Nu tänker ni att jag är dum, som vart gravid från början... men jag mådde inte dåligt när jag vart gravid, och gör det inte på det sättet nu heller....
    Men jag kommer alltid under hela mitt liv att vara rädd för att falla tillbaka "dit ner".
    Och blir jag rekomenderad att fortsätta med medicineringen så tänker jag göra det...
    Trots att det inte är bra.. rökningen är något jag kämpar med... men kan inte till 100% säga att jag kommer att lyckats. Men jag är otroligt stolt över mig själv för så pass långt jag kommit med att ha dragit ner... förut satt jag med en cigg i munnen jämt. det var så det skulle vara... men nu har jag ändrat MINA vanor... och jag är stolt över hur långt jag har kommit. OAVSETT vad någon annan säger... men sen kan man ju alltid vara bättre...
    självklart...

  • Anonym (arg)

    listo

    kan inte ens jämföra stressen här, med stressen nere i de länder där det är krig.
    Det är väl en vanesak också... tror att om vi skulle få krig här, så skulle vi stressa upp oss betydligt mer än dom som lever i ständigt krig...
    Sen finns det något land som är mer stressat, och som lever efter klockor så som vi gör?!

  • Anonym (arg)

    Anonym (5omdan)

    Jag vet att det skulle ha varit bättre att sluta direkt. men nu har jag inte lyckats.
    Det där om att fostret återhämtar sig i magen, vet jag inte hur pass mycket sanning det ligger bakom heller...
    Men jag fortsätter att minska ner, och hoppas att jag snart står där på Noll.
    Men just nu känner jag att jag måste få vara stolt för det jag dragit ner, sen ligger fortfarande dom där ciggen som jag röker kvar på mitt dåliga samvete...
    Men jag måste få tänka positivt om jag ska klara det här....

  • Anonym (arg)

    anonym (5omdan)

    Hoppas inte att du uppfattade mig som arg och grinig, i så fall var det verkligen inte meningen... och då ber jag om ursäkt!

  • Anonym (arg)

    Ja graviditeten har verkligen gjort mig konstig i humöret...
    kan inte ens kolla på tv längre... gråter till allt...
    och ja ciggen har gjort en otroligt lätt retlig...
    men bra att du inte uppfattade mig som sån...

  • Anonym (arg)

    Läste någon som skrev...

    "Jag rökte som en skorsten innan jag blev gravid, och jag hade inga problem alls att sluta röka. Det är inte svårt"

    Det har ingenting med hur många cigg man röker om dagen och göra, det handar väl om hur stort ens beroende är... vissa är mer beroende än andra... och har lättare för att bli beroende än andra...

    Sen visst, det är fel... det vet ju alla...
    Men att en människa som klarat av att sluta hur lätt som helst, säger att den tycker att det är skitsnack när andra säger att dom tycker att det är svårt, eller inte klarar av det på en gång.. det tycker jag är fel.

    Alla människor är olika... sen har alla människor olika starka psyken också...
    Sen handlar mycket om vilja.. visst..


    Sen är det inte lättare (för mig) att sluta röka bara för att jag har ett barn i magen.


    Även om man skulle kunna tro det... Jag trodde inte att jag skulle ha några som helst problem att sluta när jag blev gravid, INNAN jag vart gravid...


    Men tycker att den ständiga pressen och det dåliga samvetet gör det MYCKET svårare..


    Tyvärr.. så har det vart för mig..

  • Anonym (arg)

    Kan inte hänga upp sig på att rökande mammor är sämre mammor...
    Finns icke-rökande mammor som exempelvis msshandlar sina barn, så det där om att vara en bra mamma handlar om många faktorer....

    Har nu inte läst allt som skrivits, så om jag misstolkat allt, så ber jag om ursäkt....

  • Anonym (arg)

    Det är tydligen väldigt, väldigt lätt att säga att det bara har med viljan och göra, och att ALLA kan sluta röka. När man inte är rökare, eller när man inte vart i den situatuionen att det bara INTE går helt fullt ut.

    Däremot kan jag säga, att ALLA kan dra ner... men det är en jävla skillnad att sluta helt.
    När graviditeten handlar mycket om oro, man är ständigt orolig.
    Har man en väldigt bra graviditet så kanske det är lättare... har man en svårare graviditet med ständig smärta, ständig oro och allt sånt så kanske det är svårare?!

    Det är så mycket faktorer som spelar in... styrkan är en del av den, motivationen likaså...
    Men man kan inte säga att bara för att man har viljan, så klarar man det...

    Alla tycker att det är så egoistiskt av mamman som bara tänker på sig själv.
    Men det finns dom som inte VILL röka under graviiteten, MEN som inte klarar av att sluta... vilket leder till att dom mår väldigt dåligt själva med...
    Tror inte att alla rökande mammor under graviditeten mår BRA av att röka... NEJ.
    Tror att dom mår ännu sämre...
    Och visst, det ska dom göra... visst...

    Men tycker att den här tråden har spårat ur totalt....
    Allt handlar bara om att tala om vilka dåliga mammor rökare är, vilka Mördare dom är...

  • Anonym (arg)

    Dofilus

    Jag förstår vad du menar. och håller med.
    men det psykiska beroendet kan ju vara värre.. och jag tror att det är det som är mest jobbigt att bli av med.

    Tycker också att det är dumt att röka... självklart.
    Det tycker väl alla människor, oavsett gravida eller inte...
    Alla vet ju att det skadar...

Svar på tråden -----Rökning under graviditeten-----