Självklart är rökning inte bra under graviditeten, det tror jag att alla vet. Eftersom jag inte tror att det är någon som tror att det är bra att röka över huvud taget.
Under tiden jag varit gravid så har jag träffat mer än 5 läkare, och min BM, samt psykologer.. alla har sagt samma sak.. gällande min rökning och mina sntidepressiva. Att det är bättre att fortsätta, men att dra ner ORDENTLIGT. Nu menar inte jag från 25 cigg till 15. utan när jag vart gravid rökte jag uppåt 40 cigg om dagen, är nu nere under 10, vissa dagar mindre än 5. Gällande medicinen så sa dom samma sak... har man haft en depression så är det bättre att fortsätta att äta medicinen under graviditeten, istället för att sluta drastiskt och då få ett "bakslag", så att man står där på ruta ett igen...
Sen vet inte jag hur pass "dåligt" psykiskt man måste må, för att det ska vara bättre...
Tyckte själv att min BM var "knäpp" som sa att jag inte skulle stressa med att sluta röka...
Men hon sa det, oavsett vad ni tycker att läkare och BM ska säga...
Hon sa även, att dom skulle ha noll tolerans mot rökning, det var vad de fick lära sig och så.. men att om man är rökfri sista månaderna så hinner barnet återhämta sig ordentligt I MAGEN, men när man däremot fött så kan den inte det,....
Det dumma i det, är ju att om man ska sluta en månad innan, eller två... hur kan man vara så säker på att man inte föder för tidigt?!
Nu är jag lite på bådas sidor, trotts min egen rökning...
Men jag vet om att det är farligt... men har ni varit riktigt deprimerade och vet hur det känns att inte kunna ta sig upp ur sängen på flera månder, så vet ni att man absolut inte vill tillbaka dit. på någor sätt. Hur skulle jag då klara av att ta hand om mitt kommande barn?!
Nu tänker ni att jag är dum, som vart gravid från början... men jag mådde inte dåligt när jag vart gravid, och gör det inte på det sättet nu heller....
Men jag kommer alltid under hela mitt liv att vara rädd för att falla tillbaka "dit ner".
Och blir jag rekomenderad att fortsätta med medicineringen så tänker jag göra det...
Trots att det inte är bra.. rökningen är något jag kämpar med... men kan inte till 100% säga att jag kommer att lyckats. Men jag är otroligt stolt över mig själv för så pass långt jag kommit med att ha dragit ner... förut satt jag med en cigg i munnen jämt. det var så det skulle vara... men nu har jag ändrat MINA vanor... och jag är stolt över hur långt jag har kommit. OAVSETT vad någon annan säger... men sen kan man ju alltid vara bättre...
självklart...