Inlägg från: Anonym (ego) |Visa alla inlägg
  • Anonym (ego)

    -----Rökning under graviditeten-----

    Jag rökte (sen många år på heltid) men slutade samma dag jag fick reda på att jag var gravid.
    Jag tycker man SKA skämmas om man röker under graviditeten och jag tycker inte alls synd om er som tycker ni blir påhoppade. Ni skadar faktiskt en annan människa! 
    Det är jättejobbigt att bli kritiserad men är det någon gång ni ska sluta röka så är det när ni blir gravida.
    Blunda inte för verkligheten utan läs på om hur fostret faktiskt påverkas av cigaretterna och be sedan om hjälp att sluta röka!

  • Anonym (ego)
    "Jag kan inte sluta förundras över alla som skriver att så fort jag fick ett plus så slutade jag röka på en gång. Ni har verkligen gjort det bra, jag beundrar er, men samtidigt tänker jag : kan dom verkligen haft riktiga abstinens som jag får? Som saga o kevin säger:dom som inte haft ett starkt behov ska inte yttra sej alls."

    Ok...jag testade positivt på morgonen.  Jag bestämde mig genast för att inte röka en endaste cigarett till!
    Efter halva dan försökte jag förtränga det där pluset bara för att få röka en cigarett!! Jag tände en cigg och rökte munbloss. Jag lyckades ta mig igenom dagen utan att röka (på riktigt menar jag) men jag hade jättesvårt att sova och plågades av starka ångest känslor!! De närmaste dagarna kunde jag inte sitta stilla långa stunder. Det var omöjligt att koncentrera sig på t ex en film, middag, umgänge. Jag bara grät och grät!
    Det var så fruktansvärt jobbigt!!
    Nästan så att graviditeten inte var värt det (hur jag kunde känna så fattar jag inte).
    Samtidigt visste jag alldeles för mycket om hur fostret påverkas av de gifter som cigaretter innehåller. Så att fortsätta röka....det fanns bara inte.
    Riktig abstinens? Jo jag skulle nog kalla det riktig abstinens.
    Varför tror du att det är så svårt att sluta röka.....och varför klarar man det ändå om man är tillräckligt motiverad?
Svar på tråden -----Rökning under graviditeten-----