MariaTussen
Jag drog inte alla över en kam, jag sa att oftast så är det faktiskt så,
men inte alltid.. jag blev slagen som barn, men jag slår inte mina barn för det.
Däremot förstod jag inte vittsen, visst kanske jag lydde lite bättre..
Men det var ju för att jag var rädd för att bli slagen igen, så jag gick och trippade på tå för att inte ställa till med något besvär och DET är faktiskt inte bra.
Man ska sköta sig, men inte såpass mycket så man känner obehag ifall man skulle råka göra ett misstag. Det har alla rätt att göra.
Jag har stora erfarenheter av våld i hemmet och jag kan utan tvekan konstatera att det bara får dåliga konsekvenser.. varför inte sätta sig ner och prata så att barnet förstår att han/hon betett sig fel.. istället för att smocka till henne? Visst kanske det tar lite tid, men ger man det tålamod så fungerar det.. Mina döttrar lyssnade mycket bättre på mig, som inte slog, än vad de gjorde mot sin pappa.
En dask känns, men allra mest i hjärtat.. och det vet jag mycket väl.