Offermentaliteten i samhället

Jag reagerar på ts citat från Wiki. "Människor som drabbas av offermentalitet drabbas lättare av depression"

Jag skulle vilja påstå att det är helt totalt tvärtom!

Människor som har en offermentalitet lider redan säkerligen av depression och har gjort en längre tid och finner inte vägen ur den, och till slut blir de allt mer öppnare med sitt missnöje och då det är svårare att sätta ord på det så blir det väldigt enkelt missriktat i framför allt trådar här på familjeliv.

Man läxar gärna upp de som verkar ha en offermentalitet och drar egna "klyschiga" orsaker till varför personen har en offermentalitet. Ofta sådana som mammas källare, Incel, omogen, lat, curlad osv.

Det växer ut till en mobbningsmentalitet på internet där de som anser sig ha kämpat har rätt att läxa upp andra utan att faktiskt veta någonting om den enskilda personen.

Det underlättar nog inte den som sitter med sin offermentalitet att komma ur sitt negativa mående och problem utan istället flyttar antagligen fokuset till 110% mot hur man blir bemött och man känner sig än mer missförstånd och upprörd och kanske arg.

Man har en bild av att alla har haft ett bra liv då de lever i Sverige. 
Men det är långt ifrån alla som varit något av de klyschiga mobbnings kommentarerna som faktiskt är något av det som skrivs påklistrat av andra online.

Jag tror det handlar om att man har varit med om orättvisa / orättvisor samt kanske man har försökt otroligt mycket att komma från sitt dåliga mående, men inte lyckats eller så vet man inte hur man ska gå till väga på riktigt. O nej, sjukvården har inte lösningen på allt tack vara något piller. Det kan även handla om en känsla av att inte faktiskt kunna påverka sin situation eller så har man kämpat ihjäl sig men möter konstant svåra hinder trots allt.

Jag tror även att det går att sålla ut vilka som faktiskt har varit curlade mot dom som inte har varit det. 

De som har varit curlade har lättare till att gråta än de som inte har varit det, utan de blir lättare förbannade och kanske uppfattas som läskiga online.

Nu vet jag ingenting om japan.

Men där är det antagligen mer accepterat än vad det är här. Man är kanske heller inte lika ensam i sitt tillstånd där som man är här.

Som du skrev i inlägget ovan svaret till mig så har jag sett på annat håll i ett väldigt fattigt land att folk var gladare trots sämre förutsättningar än här.
Men där är dom inte så ensamma som vi är här.
Det är okej att vara fattig och ändå kan man skapa sig en familj där, vilket här är det endast få som lyckas med det. Åtminstone bland männen.

Likadant så är det en helt annan puls där mot här och där är man inte lika materialistiska som snarare är ett tvång här i Sverige att alla ska vara det och ha tillgång till vissa maskiner (tvättmaskin, diskmaskin, torktumlare, ac, bil, osv). 

Det finns en fungerande levnadsstandard utan att behöva vara materialistiska vilket det inte accepteras här i Sverige.

Jag som exempel lever utan soffa i vardagsrummet eller soffbord. Folk blir helt till sig och ingen vill hälsa på fast jag har lösningar på annat sätt, men inte just en soff och soffbords standard. Det är inte allmänt accepterat att leva utan det här till exempel.

De har även mer tid då pulsen är helt annorlunda och även uppfattas inte dagar lika korta där som här. Man har mer respekt för andras situation och förstår att folk har det svårt istället för att smutskasta eller göra sig lustiga över dom som man gärna gör här.

Man har även (nu pratar jag inte om japan) men där jag var, man har ett annat synsätt där vad gällande vad som anses vara brott också. Där får man kanske acceptera att få sig ett slag och/ eller en spark, medans här är det noll tolerans och allt ska dokumenteras och dömas. 

Det saknas utrymme helt enkelt här i Sverige, både i att vara fri materialistisk, psykosocialt, "mode krav" samt rättspraxis.

Där (i landet som jag tänker på) får man heller inte sitta ensam på 2 säten i bussen, medans här får man stänga ute dom som går på och vet inte hur många gånger man har stått i bussen då sista platsen har personen lagt en väska vid sig för att blockera att någon av det andra könet sätter sig vid en eller någon överhuvudtaget.

Vi lever även mer instängt här p ga klimatet som vi har här. 

Vi är för isolerade helt enkelt med en massa krav på oss som man blundar för i fattiga länder utan där existerar mer förståelse och rättvisa utgörs oftast omgående på plats istället för att leva i ovisshet under flera år som här. 

Man hjälps även åt så mycket mer där än här. Man finner sig sina gelikar och hjälps åt och tröstar varandra och finns vid varandras sida i princip konstant. Här ska vare enskild person klara sig själv annars är den en uttalad belastning och en misslyckad människa.

Vi är helt enkelt för isolerade med allt för höga krav på oss. Och som en annan skrev här så ärver de flesta sina förmögenheter, men det finns en hel del som inte gör det eller som har lika hårda krav på att klara skolan som man inte har i det fattiga landet jag jämför med. Utan där går man mer på talang och hårt arbete och får respekt av sina närmaste, medans här ska man arbeta så lite som möjligt för att tjäna mest! 

Kul hur ts startar en tråd om "offermentaliteten i Sverige", men efter flera sidor så visar det sig att ts har något emot invandrare och tydligen ser "kränkta män" överallt omkring sig.

Så det hela handlande helt enkelt om att hacka på den ena könet. En STANDARDTRÅD helt enkelt.

Dessutom baserar ts trådstarten på att hon har läst 1 tråd på familjeliv tidigare.

Ingen ide att skriva i den här tråden längre då ts har sin egna utstuderande agenda fast redan.

Att förminska eller förringa någons dåliga mående kan även göra att personen mer ännu sämre. Du är heller inte allvetande och kan därmed inte veta om personen faktiskt har bakomliggande faktiska orsaker som berättigar dennes dåliga mående.

Därmed så gör du absolut noll i nytta om du ska leka att den som det är synd om inte ska få några empatier. 

Du låter tämligen iskall (vill skriva ett annat ord men då raderas antagligen inlägget men börjar med S!)

Vänligen håll dig borta från hundar tack då endast godhjärtade förtjänar att få ha djur! 

Du förringar. Din rubrik innhehåller mer tyngd än dina exemplen som du försöker ge djupare tyngd utav.

En vettigare diskussion som ven faller under din rubrik vore;

Grabben eller flickan säger att den får lätt ont, "Ja Hen är lite klen av sig"
Hen säger att den har hjärtfel som 7 åring och försöker beskriva problem i relation med det, De vuxna förringar och skrattar bort det hela. När hen är runt 20 års åldern så upptäcker sjukvården att hen har hjärtfel och sätter in pacemaker.

Har har man alltså ignorerat något som personen upptäckte redan som 7 åring och även alla hens kompisar märkte av som barn när de lekte med stetoskopet i klass 8-9. 

Här har man förringar och bryr sig inte om den som uppenbarligen "tyckte synd om sig själv och var klen och inte orkade lika mycket som de andra och endast försökt hitta på bortskyllanden enligt de vuxna i hens omgivning.

Eller den vuxne hen med social problematik i relation med andra fysiska åkommor, som har gjort den till en ensam individ och där hen blir hånad iute i samhället och framför allt på internet likt i en sådan här infantil tråd att hen ska bara skärpa till sig och ta sitt egna ansvar. Fast hen kanske varit med om traumatiska saker som ni inte ens kan föreställa er som barn och med misshandlande förälder / föräldrar och på det haft fysiska problem och alltid varit trots allt för snäll mot motsatta könet så de aldrig skulle vilja ha hen som partner. 

Men personen ska man inte tycka synd om, nej, bättre (enligt dig) att vara iskall mot personen och inte visa den sympati eller förståelse utan personen måste ta sig i kragen fast den arbetar trots at den förmodligen inte skulle göra det på heltid med sina problem men blir samtidigt illa bemött i sjukvården och inte får någon hjälp.

Btw, min kvinnliga "förälder" fick verktyg  (på skämt) av min manliga "förälder" i födelsedags present. Hon gick i taket, slog sönder allt runt omkring sig. Och då jobbade hon inte, hon skötte inte hemmet heller utan endast lekte med sina hästar och slog och sparkade både "sina" barn, hundar och hästar. Så att folk tar det hela som du skrev om som ett hån, kan man ju förstå.

Antingen plockade du ut det som passade dig, eller så missade du fortsättningen.

Tråkigt att du ska dra det hela till sin spets hela tiden.

Du gör det till en köns fråga också!

Jag skrev en text motsvarande din. Men raderade den igen då jag inte ville sjunka till din låga nivå.