Sätesbjudning, vägra snitt?

Ingen kan tvinga dig till något. Min första son låg i säte och jag gjorde allt för att kunna föda vaginalt ändå. Gjorde två vändningsförsök som misslyckades, fick röntga bäckenet och göra extra ultraljud för att mäta bebis. Fick träffa förlossningsläkare och prata om de två alternativen. Jag läste också på extremt mycket själv. Vi landade i att satsa på vaginal förlossning fram till och med BF för det var så länge den förlossningsläkare jag var bekväm med kunde vara på jour (det ska ju vara ett helt team med vid sätesförlossning tydligen). Men det var ingen tillstymmelse till att förlossningen skulle börja på BF så det blev kejsarsnitt. Det var väl bra såklart, men jag hade problem med amning och anknytning och jag tror att det hade med kejsarsnittet att göra. jag var SÅ besviken över att inte få min förlossning som jag peppat för, det påverkade säkert också. Den enda risken som är större är att huvudet ska fastna och även att navelsträngen ska gå av, men det är inte så höga risker att det inte är ett alternativ med vaginal födsel. Sen är ju såklart det viktigaste att bebis kommer ut frisk och kry, och jag personligen hade inte velat föda i säte om det inte fanns personal på sjukhuset som varit med om det tidigare. Då hade jag valt snitt, men som sagt. Ingen kan tvinga dig till något.

Anonym (J) skrev 2025-02-13 10:52:06 följande:

Det där med amning efter snitt känner jag igen, jag fick mitt
fjärde barn (tredje snittet) för 12 dagar sen och grät på BB för att jag inte kunde föda vaginalt så amningen hade funkat. Mitt första barn föddes vaginalt och då var det inga problem alls men med snitten har det dröjt några dagar extra innan mjölken rinner till. Nu kom den efter fyra dagar när vi äntligen fick åka hem efter många tårar och viktnedgång och tillmatning på BB. Som tur var kunde jag börja amma helt och sluta med ersättning efter några dagar hemma och nu funkar det bra men på BB kändes det verkligen som att det aldrig kommer funka, blev dessutom övertalad att ge ersättning i flaska istället för kopp för att få åka hem.

Såklart är det bäst att göra kejsarsnitt i vissa situationer och som du säger är det viktigaste såklart att barnet föds friskt (och mammans hälsa är såklart viktig också). Men jag kan absolut förstå att man hellre vill försöka föda vaginalt.

Ja och samtidigt är det många som amningen funkar för trots snitt, men för oss gick det inte och jag tror att hela upplevelsen kring snittet och min besvikelse gjorde att det inte kom igång ordentligt. Plus att smningen får en extra skjuts av att få värkarbete och oxytocinpåslaget det ger, vilket jag aldrig fick. Kände inte den där våldsamma anknytningen heller förrän efter några dagar. Och det påverkar såklart. Hela upplevelsen kring KS blev bara konstig och itne alls det jag ville. Är gravid nu igen i vecka 32 så håller alla tummar jag har att jag får min vaginala födsel och att det ska kännas bättre.

Ja jag har TS fulla förståelse till att vilja föda vaginalt. KS var ju inte direkt en walk in the park heller, visst man slipper bristningar i underlivet men man får ett stort snitt i buken istället så..

Sätesbjudning, vägra snitt?

INNEHÅLL