Manliga och kvinnliga sysslor i vardagen

Jag har inte påstått att feminism och nazism skulle vara samma sak. Poängen var mer att allt som inte passar in i det egna bestämda mönstret skulle vara att jämställa med nazism. Många vänstermänniskor har ett sådant synsätt mer generellt. Det där med blommorna var ett exempel på det. Hur många som tycker eller agerar så spelar mindre roll men jag minns just de diskussionerna. Det var något som vissa pratade om öppet, inte bara någon elak tolkning av mig.

Att man ska ha rimlig fördelning av olika sysslor är inget konstigt och man behöver inte kalla sig för feminist för att tycka det. Så fort man börjar slänga sig med -ismer (kommunism, islamism, feminism, liberalism osv.) så handlar det i någon utsträckning om att man tycker att olika ideologiska principer ska överordnas vardagliga synsätt och problem.

Det finns en traditionell indelning i olika sysslor som manliga och kvinnliga. Att byta däck på bilen är manligt medan att köpa barnkläder är kvinnligt. 

Hur ställer ni er till manliga och kvinnliga sysslor? Jag kan tänka mig några exempel på förhållningssätt:

1. Förnekelse

Man har inte tänkt så mycket på det. Man hävdar att alla sysslor är lika viktiga och lika mycket värda. I praktiken har man tydligt uppdelade sysslor men man pratar inte om det och man tycker att det funkar. Så länge alla är nöjda finns det väl inget problem?

2. Aktiv medvetenhet

Man har någon sorts feministisk ideologi hemma där det råder stor medvetenhet om vad som är kvinnligt och manligt. Att rakt av dela upp sysslorna på detta sätt jämställs med nazism (typ). Man försöker med olika listor, diskussioner hitta vägar att uppnå en egen modell som båda parter upplever som rättvis.

3. Acceptans

Man är medveten om att vissa uppgifter är manliga och andra kvinnliga. Man ser inte det som något problem utan lever mer eller mindre enligt sådana mönster. Man har kanske mer fokus på fördelningen av tid än av exakta uppgifter. Om Kalle är bättre än Anna på att byta däck är det mer tidsekonomiskt att han gör det. Anna kanske är bättre på att laga mat och gör det istället. 

Säkert kan man tänka sig fler varianter än dessa. Följer ni något av mönstren ovan eller har ni någon egen modell?  Själv kör vi mycket enligt linjen Acceptans men med vissa variationer. Jag brukar till exempel handla mat för att jag gillar det.

Det finns ingen generell definition på det här sättet. När jag för länge sedan var medlem i en feministiskt präglad organisation tyckte vissa att få/ge blommor vara att jämställa med ett övergrepp. Det var ett uttryck för unkna förlegade normer och alla som pysslade med sådant var antingen onda eller dumma i huvudet.

Att säga att det enbart handlar om "mängd" och inte alls vilka sysslor det handlar om är förstås ett möjligt synsätt. Dock kan ju mängden även inkludera mannens jobb som läkare/advokat/ingenjör och på så sätt går allt ihop ändå. Då är vi inne på ett ganska gammaldags sätt att se på saken.

Vi har gjort så att vi skiter i vad som anses manligt respektive kvinnligt och delar lika på det som behöver göras av båda (främst saker kring barnen) och det vi tycker är tråkigt och sen gör vi det som vi är bäst på, oavsett om det är en syssla som traditionellt förknippas med det kön vi har eller inte. Jag, tex, är den som tvättar och gör de flesta reparationerna i hemmet.