Flytta från sina barn?

TS, det rimliga är väl att du flyttar ihop med mannen "på prov" och behåller din lägenhet så länge? Då kan döttrarna bo i den. Du åker hem ibland.

Varför skulle en 19-åring och 21-åring inte klara det? Att bo själva? De är unga men vuxna. De verkar ha sina egna liv. Du finns 13 mil bort och deras pappa finns 2 mil bort. Det är inte som att de bor i Sverige, du i USA och pappan i Australien, om du förstår vad jag menar.

Därför tycker jag att en del svarar konstigt, när de skriver att det vore fel av dig att flytta till hösten. Nästan som om döttrarna fortfarande vore bäbisar.

Du överger dem inte för att du flyttar 13 mil bort när de är i 20-årsåldern. Ni kan fortfarande träffas ofta och de kan fortfarande höra av sig till dig om det är något.

MEN låt dem bo kvar i lägenheten åtminstone något år till. Att flytta är ju inte detsamma som att kasta ut dem på gatan, och för både deras skull och din egen skull bör du ha kvar din egen bostad tills vidare. 

Sen håller jag med kritiken om att det så ofta är kvinnan som förväntas riva upp sitt liv och flytta till mannen. Som om hans liv är viktigare än hennes?

Men i ert fall kan jag förstå varför du vill flytta till honom och inte tvärtom. Jag tycker inte alls att du gör fel om du väntar till hösten och sedan flyttar på prov.