För nära, hur göra?

Jag hade en kollega som var väldigt närgången i sina frågor till mig. Och egentligen var det inte så konstigt, många av kollegorna såg arbetsplatsen som sitt andra hem och pratade väldigt förtroligt mellan varandra. Jag hade inte alls samma relation till kollegorna och hade ingen lust att prata med de värsta skvallerbyttorna om mina personliga angelägenheter så det blev att jag drog mig undan. Vissa i arbetslaget tyckte att jag var dryg men det kunde jag leva med.
Du har rätt att sätta gränser för dina kollegor.

Egentligen är det ofta en märklig relation man har till sina kollegor. Man umgås åtta timmar om dagen och de kan fläka ur sig alla sina mest privata angelägenheter men egentligen känner man inte varandra alls, utanför arbetet. Man kan ha en "bästa vän" bland kollegorna men man umgås aldrig privat och när man slutar på jobbet slutar man även vara män med "bästa vännen".

Ibland har man såklart den turen att kollegor visar sig vara riktiga vänner, men ofta är man bara "vänner" för att stå ut att befinna sig på samma arbetsplats i flera timmar och sen går man hem och tänker inte mer på dem.

Till exempel, när jag var singel ville en viss kollega ständigt veta om jag träffat någon, varför jag inte gjorde det, varför jag varit singel så länge, om jag inte ville ha barn, hur många tidigare relationer jag haft tidigare och varför de tagit slut.

När jag varit sjukskriven ville hon veta detaljer om min sjukdom. När jag tagit ledigt några dagar efter dödsfall i familjen ville hon veta allt om dödsfallet och hur nära jag stod den bortgågna familjemedlemmen, om hen hade några sociala medier, när dödsannonsen skulle sättas in, hur många som skulle komma på begravningen bl a. Inte riktigt det man helst pratar om första dagen på jobbet efter en tragedi.

Det var mer än att bara visa sympati, det var verkligen att luska i detaljer på ett sätt som gjorde mig obekväm.